- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
689-690

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Butler ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2:a uppl. 1860) och Ausführliche griechische
sprachlehre
(1819-27; ny uppl. 1838-39). B. utgaf
dessutom "Platonis dialogi IV" (5:e uppl. 1830)
och arbeten af Sofokles, Demosthenes m. fl. 1803
-12 redigerade han "Haude-spenersche zeitung"
och 1807-11 i förening med Wolf J’Museum der
alterthumswissenschaft’.

Butts [ba’ts], Isaac, nordamerikansk tidningsman och
politiker, f. 1816 i Washington i staten New York,
d. 1874 i Rochester, New York, egnade sig från unga
år åt journalistisk verksamhet och utgaf från 1845
"Rochester advertiser", en af Förenta staternas
äldsta tidningar och ledande organ för västra
New Yorks demokrater. Under striden om slaffrågan
proklamerade B. där den läran, att territoriernas
invånare själfva skulle få bestämma, om slafveri
därinom skulle tillåtas eller ej. Denna teori om
"popular sovereignty" eller "squatter sovereignty"
har tillskrifvas än Cass, än dess sedermera ifrigaste
förfäktare, Stephen A. Douglas, men torde tidigast ha
framställts af B. Denne uppträdde under det häftigt
omstridda presidentvalet 1848 för free-soil-partiets
kandidater, van Buren och Adams, mot demokratpartiets
officiellt nominerade, Cass och Butler, och
befordrade därigenom whig-partiets seger. 1864 drog
han sig tillbaka från all tidningsmannaverksamhet.
V. S-g.

Butuntum, det latinska namnet på Bitonto.

Buturlin. 1. Ivan Ivanovitj B., rysk fältherre,
f. 1661. B. var sonson af Vasilij B., som under
tsar Alexejs regering i förening med hetmanen
Bogdan Chmielnicki besegrade polackerna 1655. Efter
slaget vid Narva blef B. jämte tio andra ryska
generaler förd till Stockholm. Ett försök att rymma
år 1703 tillsammans med general Weide och furst
Trubetskoj misslyckades, och först 1710 återkom
B. till Ryssland genom utväxling med generalmajor
Meijerfelt. B. inträdde åter i krigstjänstgöring,
opererade 1713 i Finland och deltog i flera
träffningar med svenskarna, särskildt med general
Armfelt. År 1716 fick B. befälet öfver en eskader,
som afgick till Rostock; men den skingrades där
utan att kunna utföra det tillärnade anfallet
på Sverige. B. blef sedan anställd i den ryska
krigsöfverrätten och utnämndes till general-en-chef
samma dag som Nystad-freden undertecknades. Efter
Peter den stores död kom dock B. snart i onåd,
hufvudsakligen genom intriger från Mensjikovs
sida, förvisades till det inre af landet och
gick förlustig sina egendomar, så när som på
sin fäderneby i vladimirska guvernementet,
där han dog 1739 (ryska nyårsaftonen 1738).
A-d J.

2. Dmitrij Petrovitj B., rysk general och
militärförfattare, f. 1790, d. 1849, deltog i 1809
och 1812 års krig, var rysk kommissarie vid franska
armén i Spanien 1823 och tjänstgjorde som den ryska
arméns generalkvartermästare under kriget med turkarna
1829. Kejsar Nikolaus utnämnde honom till senator
samt till chef för kejs. biblioteket och hemliga
arkivet. Bland hans skrifter må nämnas Rélation de la
campagne en Italie 1799
(1810), Tableau de la campagne
de 1813 en Allemagne
(anon. 1820) och Précis des
événements militaires de la dernière guerre en Espagne

(1817) samt på ryska en historia om Napoleons infall
i Ryssland (1820), en historia om ryssarnas fälttåg
under 18:e årh. (1820, ofullb.) och en historia om
den politiska
förvirringen i Ryssland vid
början af 1600-talet (3 bd, 1839-46).
L. W:son M.

Buturlinovka l. Petrovskoje, ort i ryska
guv. Voronezj, kretsen Bobrov, vid Osereda, en biflod
till Don. Omkr. 23,000 inv., mest lillryssar. B. har
flera kyrkor, betydande läderindustri och
medelst en bibana järnvägsförbindelse med linjen
Charkov-Balasjov.

Butyl, kem., atomgrupp af sammansättningen C4
H9. Namnet härleder sig från syran med samma antal
kolatomer, näml. smörsyra (ty. buttersäure), hvilken
såsom glycerinester förekommer i smör. Radikalen
butyl kan vara uppbyggd (konstituerad) på fyra
olika sätt, och i öfverensstämmelse härmed
finnas fyra butylalkoholer C4 H9 OH. Bland
dessa är den s. k. isobutylalkoholen,
som förekommer i finkelolja, viktigast.
H. E.

Butylkloralhydrat, farm., en med vanligt kloralhydrat
homolog förening, som bildar hvita, glänsande,
i kallt vatten svårlösliga, vid 78° smältande
kristallfjäll, med tämligen skarp, stickande lukt
och brännande smak. Det verkar liksom vanligt
kloralhydrat sömngifvande, men mindre säkert
än detta och användes därför företrädesvis såsom
smärtstillande medel vid neuralgier och andra stötvis
uppträdande smärtor. Det gifves med försiktighet i
dos af 0,1-0,3, högst 0,5 gr. för hvarje gång och ej
gärna mer än 2 ggr pr dygn. Butylkloralhydratet,
hvars kemiska formel är C3H4C13 . CH(OH)2,
kallades förr äfven krotonkloralhydrat, beroende på
oriktig uppfattning af dess kemiska konstitution.
S. J-n.

Butyrometer (af grek. butyron, smör, och metron,
mått), apparat för bestämning af fetthalten i
mjölk. Se Galaktometer.

Butyrospermum Parkii, bot., ett till
fam. Sapotaceæ hörande, i norra tropiska
Afrika inhemskt träd, af hvars frö det i såp- och
ljusfabrikationen använda fettet sheabutter erhålles.
G. L-m.

illustration placeholder

Butzer (Bucer), Martin, sydtysk reformator, f. 1491
i Schlettstadt i Elsass af fattiga föräldrar,
inträdde, ehuru motvilligt, då han häri såg den
enda utvägen att få egna sig åt studier, 1506 i
dominikanorden. Hans humanistiska sympatier, som
grundlagts redan under skoltiden och befästs under
studietiden (från 1517) vid Heidelbergs universitet,
där han aflade de akademiska lärdomsgraderna,
bragte honom tidigt i spänning med sin orden. Sedan
han af Luther, redan vid dennes första uppträdande,
vunnits för reformationens idéer, skärptes konflikten
ytterligare och föranledde honom att 1520 utträda ur
orden. Sedan han därpå under kortare tider verkat på
olika platser, begaf han sig 1523 till Strassburg,
där han på olika, allt inflytelserikare poster blef
den förnämsta drifvande kraften i ett vidtomfattande
reformationsarbete. I Strassburg stannade han ända
till 1549, då han på grund af oenighet med rådet i
fråga om det s. k. augsburger-interim, mot hvilket
B. till


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free