Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byggnadskonsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vaskekörningen, i Närke årliga hjälpen (skogseffekter och
dagsverken) och i Medelpad spetsstakehjälpen. I
bergslagen motsvarades byggningshjälpen af
brukshjälpen, som betalades med skogseffekter, järn,
malm och limsten samt framforslades till kronans
bergverk. Särskildt i Skinnskattebergs bergslag
förekom malmkörseln, hvilket onus bestod
däri att allmogen med sina dragare måste hämta malm
från grufvan till kronohyttan, när denna var i gång.
Kbg.
Byggningssäd l. Byggningstunna, kam., den del
af kyrktionden, som var afsedd till underhåll af
kyrkbyggnaden. Såväl denna del som den för inköp af
nattvardsvin afsedda delen af kyrktionden lät Gustaf
Vasa kyrkorna behålla. De omtalas sedermera alltid
tillsammans såsom vin- och byggnadssäd (se d. o.).
Kbg.
Byggningstunna. Se Byggningssäd.
Byggningsvecka kallades förr vid järnbruk
den vecka vid flyttningstiden på hösten, då
smidet stod stilla samt i stället hammare,
vattenhjul o. d. öfversågos och reparerades.
C. A. D.*
Byggningsveden, kam. Se Byggningshjälpen.
Bygg och ligg, bygnk., benämning på de båda uppåt och
nedåt liggande ytorna hos stenen i ett murverk. Se
vidare Mur.
Byggver, nord. myt., är enligt eddadikten "Lokasenna"
guden Frejs tjänare, hetsig till sin natur och
"skrikande under kvarnen". Namnet betyder "herr
malt" och är en motsvarighet till den skotska
sagans Allan Mault och den engelska dryckesvisans
sir John Barleycorn, som af bönderna dödades,
begrafdes i jorden, växte upp om sommaren och
fick skägg på hakan, ånyo dödades med lie, slaga
och kvarnsten, men dock till slut blef en mäktig
herre; allt en allegorisk framställning af kornets
utveckling till malt och sedan till öl. Jfr Beyla.
Ad. N-n.
Bygsel, jur., den i Norge i äldre tider allmänt
brukliga och ännu ej helt och hållet försvunna formen
af jordlega. Bygseln företer väsentliga likheter
med den i en stor del af de svenska landskapslagarna
förekommande formen af samma rättsförhållande. I dessa
lagar brukas dock icke benämningen bygsel, men väl
förekomma uttrycken byggia (i bem. dels af att bruka
jord, dels af att utlega jord) och byggninga-vitni
(vittne till ett aftal om jordlega).
Bühel, Hans von. Se Büheler.
Büheler, Hans der (Hans von Bühel), en från Elsass
bördig episk skald, som lefde omkring år 1400. Han
bearbetade i poetisk form två äldre folkromaner: Die
königstochter von Frankreich, en dikt på 15,000 vers
(fullb. 1400), som behandlar sagan om den tålmodiga
Helena, och Diocletians leben (fullb. 1412), som
innehåller berättelsen om de sju vise mästarna.
Byhistoria. Se Novell.
Bühler, Johann Georg, tysk indisk filolog och
epigrafiker, f. 19 juli 1837 i Borstel vid Nienburg
(Hannover), promoverades 1858 i Göttingen till filos.
doktor på afhandlingen Das griechische secundärsuffix
της, företog vetenskapliga resor till Paris 1858
och London 1859 och utnämndes 1861 till amanuens hos
bibliotekarien vid kungl. biblioteket på Windsor och
1862 till assistent vid universitetsbiblioteket
i Göttingen. 1863—68 var han anställd
såsom professor i orientaliska språk och
fornhistoria vid Elphinstone college i Bombay,
med undantag af en del af åren 1866—67, då han
var professor vid Deccan college i Poona. Sedan
1864 var han därjämte ledamot af kommittén för
utgifvande af en samling af "Hindu law". Han
befordrades 1868 till inspektör öfver undervisningen
i Gujarat och fick officiellt uppdrag att uppsöka
sanskrithandskrifter inom presidentskapet Bombay. Han
företog dec. 1873—mars 1874 i diplomatiskt samt
juli 1875—april 1876 i vetenskapligt syfte ytterst
viktiga resor till Rajputana samt Kashmir och
Central-Indien. På grund af sjukdom återvände han
1880 till Europa och utnämndes s. å. till professor i
fornindisk filologi och fornkunskap vid universitetet
i Wien samt fick 1889 hofråds titel. Han dog genom
drunkning i Bodensjön i april 1898. B. har mer än
någon annan af samtidens vetenskapsmän blifvit
förtrogen med den indiska kulturen i hela dess
historiska utveckling. Ingen samtida indolog har
förfogat öfver ett så stort förråd af material
till vetenskaplig bearbetning. Ingen torde heller
på den indiska kulturhistoriens och förnämligast
litteraturens område hafva vunnit så betydande och
omfattande vetenskapliga resultat som B. Bland hans
många skrifter, behandlande den indiska litteraturen,
arkeologien, epigrafiken, paleografien, geografien,
historien och språkvetenskapen, kunna endast de
viktigaste anföras. Bland hans i en mängd tidskrifter
kringströdda bidrag må nämnas prakritordboken
Paiyalac-chinamamala (i Bezzenbergers "Beiträge zur
kunde der indogermanischen sprachen", Gött. 1878),
Erklärung der Açoca-inschriften (i "Zeitschrift
der deutschen morgenländischen gesellschaft",
1883—93), The roots of the Dhatupatha not found
in literature (i "Wiener zeitschrift für die
kunde des morgenlandes", 1894), On the origin of
the Kharosthi alphabet (ibid. 1895). Vidare böra
framhållas Digest of hindu law cases (tills. med
West, 1867—69; 3:e uppl. 1883), Pañcatantra with
english notes (utgörande n:r 1 och 3 af "The Bombay
sanscrit series", 1868; 4:e uppl. 1891), Apastambiya
Dharmasutra (1868—71; 2:a uppl. 1892—94), Catalogue
of sanskrit manuscripts from Gujarat (4 vol.,
1871—73), Daçakumaracarita, with english notes
(I, utgörande "Sanscrit series" n:r 10, 1873, 2:a
uppl. 1887; II, utg. af P. Peterson), Vikramankacarita
with an introduction (1875), Detailed report of a
tour in Kashmir (1877), Sacred laws of the Aryas
(I, 1879; II, 1883; utgörande II och XIV af "The
sacred books of the East"), Third book of sanscrit
(2:a uppl. 1877; 3:e uppl. 1888), Leitfaden für den
elementarcursus des sanskrit (1883), Inscriptions from
the caves of the Bombay presidency (i d:r Burgess’
"Archaeological reports of Western India", bd IV
o. V, 1883), Palæographic remarks on the Horrinzi
palm-leaf manuscript (i "Anecdota oxoniensia",
Aryan ser. I, 3, 1884), The laws of Manu translated
(i "The sacred books of the East", XXV, 1886),
Translation of the Dhauli and Jaugada versions of the
Açoka edicts (i "Archseological reports of Southern
India", vol. I, 1887). Därjämte må anföras följande
större arbeten i "Schriften der wienerakademie der
wissenschaften": Über eine sammlung von sanskrit-
und prakrit-handschriften (1881), Über das zeitalter
des
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
