- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
847-848

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bäjern ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

första franska revolutionskrigen skref han sina
Betrachtungen über die kriegskunst (1797-99; 3:e
uppl. 1827), i hvilka han bekämpade föråldrad rutin
och uttalade sig för folkbeväpning.

Bärensprung (Baerensprung), Friedrich Wilhelm Felix
von
, tysk läkare, f. 1822, d. 1864, blef student
i Berlin 1840 och med. doktor i Halle 1844,
kallades 1853 till läkare vid syfilidologiska
afdelningen vid Charitésjukhuset i Berlin,
utnämndes 1856 till e. o. professor och erhöll
s. å. en afdelning för hudsjukdomar. Bland
B:s vetenskapliga arbeten märkas hans viktiga
Untersuchungen uber die temperaturverhältnisse des
foetus und des erwachsenen menschen im gesunden und
kranken zustande
(1851-52), som utkom samtidigt
med Traubes arbete i samma ämne. äfvensom hans
undersökningar öfver Herpes zoster (bältros).
R. T-dt.

Bærentzen, Emilius Detlev, dansk målare, f. 1799,
d. 1868, studerade i Köpenhamn, München och Paris
samt var en mycket alsterrik och anlitad, men ytlig
och konventionell porträttmålare (fru J. L. Heibergs
porträtt
i Thorvaldsens museum). B. upprättade 1837
ett litografiskt institut.

Bärfendal (Berfendal), socken i Göteborgs och Bohus
län, Sotenäs härad. 2,213 har. 574 inv. (1904). Annex
till Tossene, Göteborgs stift, Vikornas södra
kontrakt.

Bärfis, zool. Se Hemiptera.

Bärfjäder, maskinb. Se Fjäder.

Bärförmåga, fys. Se Bärkraft.

Bärgarlön, sjöv., ersättning till den eller dem, som
bärgat förolyckadt eller nödställdt fartyg eller dess
last eller något därtill hörande. Bärgarlönens belopp
bestämmes i brist af åsämjande af domstol, därvid
hänsyn skall tagas till följande omständigheter:
om fartyget var utsatt för synnerlig fara, om det
var öfvergifvet af besättningen, om bärgningen
var förenad med fara för bärgarna och om de därvid
lidit skada, den insikt och drift, hvarmed arbetet
bedrifvits, och den därå nedlagda möda och kostnad,
äfvensom det bärgades värde. Endast undantagsvis
må bärgarlönen sättas högre än till en tredjedel af
nämnda värde. Äfven när öfverenskommelse träffats
om beloppet, kan däri påkallas jämkning; om nämligen
befälhafvare, redare eller lastegare, medan nöden ännu
varade, utfäst bärgarlön, eger den, som skall utgifva
denna, till domstol instämma talan om nedsättning
af beloppet. Om fartyg under resa bärgat något,
skall af bärgarlönen, sedan däraf först godtgjorts
den skada, som genom bärgningen kan hafva tillfogats
fartyg eller last, rederiet erhålla två tredjedelar,
om fartyget är ångfartyg, men eljest hälften, samt
återstoden lika fördelas emellan befälhafvaren och,
i förhållande till den aflöning enhvar åtnjuter,
besättningen. Innan bärgadt fartyg lämnar
bärgningsorten eller bärgadt gods tages i besittning
af egaren, skall bärgarlönen betalas eller säkerhet
därför ställas. Jfr Sjöfynd och Strandvrak.
I. Afz.

Bärga segel, sjöv., vid vindens tilltagande styrka,
vid ankring, vid tilläggning o. d. minska eller
taga in segel. Råsegel bärgas därigenom att
man nedfirar (långsamt nedsläpper) rån, medelst
gigtågen upphalar skothornen till råns midt eller till
masttoppen och medelst gårdingarna hopsnörper seglet;
därvid brassas rån eller bringas, om möjligt,
i en sådan ställning, att vinden blåser längs
med den, eller ock, när det ej blåser för hårdt,
brassas rån "fyrkant", d. ä. vinkelrätt mot fartygets
längdplan. Stagsegel nedhalas medelst nedhalare längs
medstaget, på hvilket seglet löper. Gaffelsegel halas
in till mast och gaffel medelst brok och gigtåg,
stundom helt och hållet intill masten, hvarvid
inhalare på gaffeln begagnas i stället för brok samt
upphalare på skothornet. Ledsegel nedhalas i däck;
smärre segel intagas i märsarna. Båtsegel
nedfiras i båten eller beslås (fastbindas) direkt till
masten.
R. N.*

Bärghult l. Bärhult, skpsb. (jfr
Balkvägare; fig. 1, c). På träfartyg består bärghultet af
några bordläggningsgångar, tjockare än den öfriga
bordläggningen, hvilka anbringas öfver och i närheten
af lastvattenlinjen. Oftast hafva de intill bärghultet
liggande bordläggningsgångarna betydligt mindre
tjocklek än detta, till följd hvaraf bärghultets
såväl under- som öfverkant märkbart framträder på
fartygssidan; men ofta är det också brukligt, att de
under bärghultet belägna bordläggningsgångarna få
en sådan tjocklek, att någon afsats ej blir synlig,
som kan angifva, hvar bärghultets underkant finnes;
och någon gång inträffar äfven ett sådant förhållande
med bordläggningsgångarna öfver bärghultet. –
Fläckplanka (se Balkvägare, fig. 1, g) kallas
plankgången närmast öfver bärghultet, om den är
tunnare än detta, men tjockare än den ofvanför
liggande bordläggningen. Fläckplankan är på yttersidan
affläckad eller aftunnad i öfverkant, så att den här
får samma tjocklek som den närmast öfver liggande
bordläggningsgången. – På järnfartyg förstås med
bärghult ett bordläggningsstråk, som ligger midtför
öfversta däcket eller själfva hufvuddäcket och som är
betydligt tjockare än den öfriga bordläggningen. Jfr
Balkvägare.
R. N.*

Bärghultsstråk. Se Bordläggning, skpsb.

Bärgning. 1. Räddning, särskildt af människor och gods
vid eldsvådor samt af fartyg, människor och gods vid
strandning och skeppsbrott. Se vidare Bärgarlön och
Lifräddning. – 2. Grödans upphämtning från åkern och
förande under tak. – 3. Inhalning af segel. Se Bärga
segel
. – 4. Hvad som behöfves till uppehället.

Bärgningsanstalt. Se Lifräddning.

Bärhult, skpsb. Se Bärghult.

Bärhvalf, fortif. Se Beklädnadsmur.

Bärighet. 1. Mek. Föråldradt uttryck för hållfasthet
(se d. o.).

2. Skpsb. Ett fartygs förmåga att bära sin last
utan att sjunka djupare, än att det med säkerhet kan
göra sina resor. Detta kallas äfven lastdryghet och
angifves af den vikt, vanligen i ton, som fartyget
förmår medföra (eng. dead weight capacity).

Bärighetsmodyl. Se Bärmodyl.

Bäring, sjöv., försvenskning af det engelska bearing,
pejling.

Bärjärn, mek., järn, fästa vid sidorna och
bakgafveln af en lokomotivångpanna, förmedelst
hvilka pannan hvilar å ramverket. Se Lokomotiv.
E. Hjr.

Bärkraft l. Bärförmåga, fys. Bärkraften hos en
magnet uppmätes genom den tyngd, som,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:26 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free