- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
877-878

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bögildgaard ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Venezia, är världsberömd och sysselsätter 82
glashyttor, 41 glasraffinaderier samt 95 verkstäder
för fabrikation af glasvaror med inalles 13,869
arbetare. Porslinstillverkningen bedrifves vid 42
fabriker, däraf 22 vid Karlsbad-Elbogen. Af stor
betydelse är textilindustrien, som förfogar öfver
l,33 mill. spindlar. Klädesfabrikationen är störst
omkring Reichenberg, kamgarnsväfveriet i Aussig,
Asch, Böhmisch-Aicha, linneindustrien i trakten
af Trautenau, Hohenelbe och Georgswalde. Dessutom
förekommer väfning i Asch och Teplitz, spetsknyppling
och snörmakeri i Erzgebirge. Stor är tillverkningen
af födo- och njutningsämnen. 1900 funnos 138
sockerfabriker med 46,697 arbetare och «n produktion
af 500 mill. kg. socker. S. å. funnos 649 ölbryggerier
med en produktion af 9,3 mill. hl. öl. Mest
berömdt är Pilsenerbieret. Att nämna äro vidare
sprittillverkningen (251 brännerier med en
produktion af 399,000 hl.), malt-, choklad- och
sockervarufabrikationen, tillverkningar af
kaffesurrogat, af likörer, af papper (65 fabriker),
läder, skor, handskar, blyertspennor, kemiska varor,
krut, tändstickor, tobak, cigarrer (7 statsfabriker
med 8,791 arbetare) o. s. v. - Handelns medelpunkt är
Prag. Järnvägarna voro vid slutet af 1900 5,927 km.,
landsvägarna 29,162 km.

Författning och förvaltning. B:s inre angelägenheter
afgöras af en landtdag, som består af 6 själfskrifna
ledamöter (ärkebiskopen, de 3 biskoparna och de
båda universitetsrektorerna) samt 236 på sex år
valda ombud. Dessa utses klassvis, cämligen 16 af
fideikommissegare, 54 af andra stora godsegare, 10 af
Prag, 15 af de fem handelskamrarna, 62 af städerna och
industriorterna och 79 af landskommunerna. Ordföranden
("öfverstelandtmarskalken") väljes af kejsaren för
6 år. Landtdagens beslut verkställas af det af 8
ledamöter bestående landtutskottet. - I de särskilda
förvaltningsdistrikten finnas också representativa
församlingar. - Den politiska förvaltningen
utöfvas af det kejserlig-kungliga ståthållarskapet,
hvars chef kallas ståthållare. Landet är deladt
i 94 distrikt (ty. bezirkshauptmannschaft)
samt två städer, som icke tillhöra dessa, Prag
och Reichenberg. - Rättskipningen besörjes
af 16 domstolar af första instans och 235
distriktsdomstolar. Den andra instansen bildar
högre landsrätten (ty. oberlandesgericht) i Prag. -
Finansförvaltningen handhafves af landtdirektionen
för finanserna i Prag och 10 distriktsdirektioner för
finanserna. - I militäriskt afseende delas landet i
2 kårdistrikt med hvar sitt kårkommando (i Prag och
Josefstadt). - B:s vapen är ett krönt silfverlejon
med dubbelsvans i rödt fält. Landets färger äro
rödt och hvitt. Dess skyddspatroner äro S:t Johann
von Nepomuk och S:t Wenzel. Hufvudstad är Prag.
J. F. N.

Historia. Böhmen (lat. Boihæmum, Bohemum, Bohemia)
är uppkalladt efter de först kände innehafvarna
af landet, de keltiske bojerna, som i
l:a årh. f. Kr. undanträngdes af de germanske
markomannerna. Dessas makt bröts genom väldiga
strider mellan dem och romarna i 2:a årh., och
efter 4:e årh. försvinna de ur historien. B. var
sedan i andra germanska stammars ego, tills i 6:e
årh. tjechernas slaviska stam invandrade. Denna kom
snart under avarernas välde, men gjorde sig inom kort
fri under anförande af en frankisk
man vid namn Samo, som tjecherna valt till
konung. B. vardt medelpunkten i Samos stora slaviska
rike (hvilket omfattade samtliga slaviska länderna i
den nuv. österrikiska monarkien), men det sönderföll
efter hans död (658). B:s historia under närmaste
tiden därefter är höljd i dunkel; de otillförlitliga
sagohäfderna från denna period upptecknades af den
bömiska historieskrifningens fader, Cosmas af Prag
(d. 1125). Som en reaktion mot den påträngande kristna
missionen synes en nationell samling ha egt rum kring
przemyslidernas ätt, om hvars ursprung sagorna ha
mycket att förtälja. Tjecherna mötte med framgång
Karl den stores och Ludvig den frommes angrepp, men
blefvo mot 800-talets slut för en tid kufvade af den
stormäriske eröfraren Svatopluk. Under 800-talet
vann kristendomen insteg i B., i synnerhet från
Tyskland. Hertig Borzivoi, den förste przemyslid,
hvars tillvaro är historiskt styrkt, lät omkr. 874
döpa sig vid Svatopluks hof och antog den lära,
som "slavernas apostlar", Cyrillus och Methodius,
predikat. Men följderna för B. af dessa missionärers
verksamhet voro ringa. Ej endast i kyrkligt, utan
äfven i politiskt afseende slöt sig B. till Tyskland,
och denna förbindelse stadgades genom konung Henrik
I:s afgörande seger öfver hertig Venceslav den helige
929. Venceslav, som gynnade kristendomen, mördades 935
af sin broder Boleslav I (935-967), som jagade
bort de tyske prästerna och förde en fjortonårig
strid med kejsar Otto I; till sist nödgades han dock
erkänna Otto som öfverherre och stred vid dennes sida
på Lech-fältet (955) mot magyarerna. Under Boleslav
I och hans fromme son Boleslav II (967-999),
hvilken inrättade ärkebiskopssätet i Prag (sannolikt
973), växte riket i omfång norrut, men föll sedan
åter i spillror. Den polske Boleslav Krobri gjorde
sig 1003 till herre öfver B., men måste redan 1004
fly för den tyske kejsaren Henrik II, med hvars hjälp
przemyslidernas restauration under tysk öfverhöghet
företogs. Under striderna med Polen fick B. ett
tyskt nationalhelgon i biskop Adalbert af Prag,
som led martyrdöden bland preussarna 997. Under
de följande przemysliderna höjde sig riket åter
i makt, Mähren eröfrades af Brzetislav
I
(1035-55), och Vratislav II (1061-92)
belönades 1086 för sin trohet mot kejsar Henrik IV
med personlig konungavärdighet. Under Brzetislav II:s
tid (1092-1100) utplånades i landet de sista spåren
af hedendomen, och den latinska ritualen infördes
i stället för den slaviska. Tronstridigheter,
till hvilka den gällande arfsrätten gaf rik
anledning, beredde under de följande hertigarnas
tid tyskarna rikt tillfälle att inblanda sig i
landets angelägenheter. Vladislav II (1140 -73)
fick mot sina medtäflare hjälp af kejsarna Konrad
III och Fredrik Barbarossa samt erhöll 1158 af den
senare ärftlig konungavärdighet. Efter långvariga och
häftiga tronstridigheter, hvarunder Mähren 1182 som
ett riksomedelbart markgrefskap lösgjordes från B.,
lyckades Przemysl Ottokar I
(1197-1230) komma till makten och för framtiden
gifva stadga åt landets styrelse, därigenom att
han införde en på förstfödslorätt grundad tronföljd,
hvarjämte han af kejsar Fredrik II erhöll bekräftelse
på den nya tronföljdsordningen och sin ärftliga
konungavärdighet. Hans sonson Ottokar
II
(1253-78), B:s mäktigaste konung, gjorde sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free