Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 905-906 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Börjesson ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Trelleborg–Rydsgårds järnväg. Sträckan Börringe–Anderslöf,
8 km., öppnades för trafik 21 febr. 1884 och
sträckan Anderslöf–Östratorp, 14 km., 1 okt. 1887.
Byggnadskostnaden uppgick 31 dec. 1904 till
783,008 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i
Anderslöf. Aktiekapitalet är 316,300 kr. A. d’A.

Börrum (Borrum), socken i Östergötlands län,
Hammarkinds härad. 3,591 har. 430 inv. (1904).
Annex till Mogata, Linköpings stift, Hammarkinds
kontrakt.

Börs, fr. bourse (mlat. bursa, af grek. byrsa,
lädersäck), penningpung. Under medeltiden
begagnades ej fickor, hvarken på mans- eller
kvinnodräkten, och börsar voro därför då alldeles
oundgängliga. Man bar dem hängande vid bältet, ej
sällan flera på en gång. Den lilla brukspersedeln
erhöll med tiden mycket skiftande former jämte
prydlig utstyrsel (se figurerna).

Indisk börs. Broderad tysk börs från 1530-talet. Läderbörs. "Tvillingbörs" med 2 glidringar. Metallbörs med ringbrynjeflätning.

Börs (ty. börse, fr. bourse, eng. exchange) kallas
den samhällsinrättning, som består i ett regelbundet,
allmänt sammanträde på förut fastställda tider
mellan en stads köpare och säljare i ändamål att
underlätta omsättningen af handelsvaror, värdepapper
eller arbetsprestationer, bestämda till art och
beskaffenhet. Samma uppgift, som marknader och
mässor (se d. o.) söka lösa med afseende på handeln
i minut eller i småpartier, nämligen att sätta säljaren
i tillfälle att råka köparen för köps inledande
och afslutande, fyller börsen i den stora handeln,
där köp såsom regel försiggår enligt förut fastställda
varutyper, utan uppvisande af själfva varan eller
på sin höjd med förevisande af prof å varan. Då
köp å börs eger rum enligt vissa, kända grunder och
bruk (usancer) i varor eller värden af viss beskaffenhet,
lämnar börsen lämpligt tillfälle att rörande priset
föra löpande anteckningar (notering), oftast
genom därtill anställda mäklare (se d. o.), till ledning
för handelsrörelsen såväl å börsen som utom
densamma. Sålunda åstadkommen prisbestämning (i
handeln med värdepapper kallad kurs) fastställes
(noteras) antingen såsom verkligen betaldt eller blott
såsom af säljare begärdt, resp. af köpare erbjudet
pris, ibland dessutom olika enligt tidpunkten för
varans aflämnande, omedelbart eller efter viss tid (å
leverans). Till följd häraf användes börs äfven i
öfverförd bemärkelse, om den samhällsgrupp, för
hvilken börshandelns prisbestämning är vägledande
("Stockholms börs" = Stockholms handelskår).
Slutligen och i all synnerhet användes ordet såsom
beteckning å byggnad, där sammanträdet hålles.

Någon större utveckling kunde börsväsendet uppnå,
först sedan handeln från land till land upphört att
bedrifvas endast af kringresande köpmän; härtill
erfordrades den handelns koncentration i storstäder, hvilken
blott senare tiders regelbundna samfärdsel mäktat
åstadkomma. I samma mån som mässor aftagit
i betydelse, ha därför börser, synnerligast under
senare hälften af 1800-talet, vunnit allt större
inflytande inom de länder, där världshandeln blomstrar.
De flesta större handelsstäderna hafva för sin
börs uppfört rymliga, delvis präktiga byggnader,
däri man tillika ofta velat bereda utrymme för
köpmännens fackorgan eller för deras sällskapliga ändamål
(börsföreningar); i äldre tider hölls börsen
vanligtvis under öppen himmel. Säkra uppgifter om
börsers tillkomst finnas knappast för längre tid tillbaka
än 1500-talet, då såväl Nord-Italiens som Flanderns
större handelsstäder lära hållit börser, troligen mest
för penningplacering i växlar; beteckningen börs
anses härstamma från Bruges – mäklarhuset van
der Burse hade i sin skylt tre penningpåsar (mlat.
bursa). London, Antwerpen, Lyon och något senare
Amsterdam nämnas äfven som på den tiden
betydande börsplatser. På 1600- och 1700-talen
utvecklade sig i synnerhet börshandeln med aktier;
hit hör de stora kompaniernas tidehvarf, då allmänheten
frestades att använda sina sparade medel
till andelar i bolag, som afsågo bl. a. kolonisation i
aflägsna länder. Vilda spekulationsperioder utmynnade
då ofta i olycksbringande kriser (se
Handelskompani, Kris och Law) och Amsterdam,
London, Paris företedde tidtals ett onaturligt
stegradt börslif af sorglig ryktbarhet.

Från detta tidehvarf härleda sig äfven börser i
Norden. Äldst är här Köpenhamns börs, uppförd af
Kristian IV åren 1619–24, men troligen först omkr.
1630 tagen i bruk för ändamålet. Byggnaden utgör
ett bland de vackraste prof på äldre dansk arkitektur
och användes fortfarande i samma syfte. Intill
långt fram på 1800-talet togs den blott till en ringa
del i anspråk för börssammanträden; den inköptes
1855 af grosshandelssocieteten från kronan. I Norge
infördes på 1700-talet börser i både Kristiania
(1708) och Bergen, å båda ställen på enskild väg
och till en början i förhyrda lokaler. Först 1829
anskaffades genom aktieteckning egen börsbyggnad
i Kristiania; Bergens 1861 uppförda, 1893
ombyggda och utvidgade börsbyggnad är långt ståtligare
än Kristianias. I Stockholm lär börs länge ha
hållits å Stortorget, då det 1661 å allmän rådstuga
beslöts att uppföra en börsbyggnad vid Järntorget.
Beslutet sattes dock ej i verket, och utan framgång
blef äfven en rad förslag från 1728 och följande
år (af stadsarkitekten J. E. Carlberg) att låta
uppföra en gemensam rådhus- och börsbyggnad. Först
sedan ständerna 1756 medgifvit upptagande af en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>