Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Börjesson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ledning af platsens borgare genom därtill utsedda
ombud. Sådan själfförvaltning är äfven för Nordens
börser gällande i hufvudsak. I Stockholm t. ex.
utöfvas den genom börskommitterade, utsedda af
en kommunal myndighet, handels- och sjöfartsnämnden;
denna nämnd tillkommer det äfven att
antaga mäklare. I vissa större städer har man
däremot förbehållit tillträdet till börsen för en
begränsad krets (sålunda å fondbörsen i Berlin, där
sedan 1858 inträdeskort erfordras); i engelska och
amerikanska handelsstäder förklaras t. o. m.
fondbörsen för en sluten krets, till hvilken endast ett
visst antal handlande och mäklare mot höga
årsafgifter ega tillträde (å Londons fondbörs måste
hvarje ny medlem ställa tre äldre såsom borgesmän
för 500 pd st. hvardera). I några stater har å
andra sidan regeringen förbehållit sig ett visst
öfverinseende med börsen, sålunda i Frankrike, där det
bl. a. sedan gammalt tillkommer staten att utnämna
mäklare, och i Tyskland. Tyska rikslagstiftningen
har under den nyaste tiden starkt ingripit i börsernas
själfförvaltning; den har anordnat administrativ
kontroll (börskommissarier) och statspröfning af
börsreglementen, dessutom inskränkningar med afseende
å arten af de affärer, som å börsen få bedrifvas,
på samma gång som den sökt draga nytta af
börsomsättningen för statens finansiella behof (börsskatt,
se d. o.). Den tyska börslagstiftningen (särskildt
börslagen af 1896), som i väsentliga delar vunnit
efterföljd i Österrike (1903), afser förnämligast
bekämpandet af terminshandeln i landtbruksprodukter
samt vissa industriella värden. Den är visserligen
ej utan förebilder, emedan äldre lagstiftningsförsök
mot spekulationsaftal förekommit i Frankrike, i flera
af den nordamerikanska unionens stater och
annorstädes. Men ett så starkt ingrepp i börsomsättningens
frihet har ej ens tillnärmelsevis försökts
förut; lagens verkningar för det tyska näringslifvet
hafva ock varit genomgripande, fastän till en del
helt andra än som åsyftats. Särskildt måste dess
försök att göra spekulationsaftals rättsliga giltighet
beroende af parternas införande i ett därför afsedt
börsregister anses hafva misslyckats, mest till följd
af handelsståndets ovilja mot att begagna sig däraf.
Delvis af nyss nämnd orsak har affärslifligheten
å tyska börser märkbart minskats. I Norden bör
börslifvets tillbakagång tillskrifvas andra orsaker
(bankernas öfvervikt i affärslifvet, telefonens
utbredning). Under de senaste 20 åren har t. ex. å
Stockholms börs besökandet aftagit mer och mer;
upprepade ändringar i fondbörsens organisation hafva
ännu icke förmått väcka intresset för dess
återupplifvande.
Litt.: Melsheimer och Laurence, "The law and
customs of the London stock exchange" (1879), E.
Struck, "Die effektenbörse" (1881), R. Ehrenberg,
"Die fondspekulation und die gesetzgebung" (1883),
G. Wermert, "Börse, börsengesetz und
börsengeschäfte" (1904), W. Scharling, "Handels- og
toldpolitik" (s. å.), samt artiklarna Börsenwesen
och Börsenrecht i "Handwörterbuch der
staatswissenschaften" (2:a uppl. 1899).
I. Hkr.
Börs-adel l. Penning-aristokrati, stundom
förekommande benämningar på köpmannafamiljer,
hvilka genom sin rikedom kommit att intaga en
framskjuten och ansedd social ställning.
Börsafgiften, en för uppförandet af en börsbyggnad
i Stockholm af 1756 års riksdag medgifven afgift
å alla varor, som infördes till staden eller utfördes
därifrån. Denna afgift upptogs ända till 1837.
Börsauktion (Fondbörsauktion). Se Auktion.
Börseffekt. Se Börs.
Börsförening. Se Börs.
Börsman. Se Börs.
Börsregister. Se Börs.
Börsskatt, finansv., skatt på börsaffärer. Till
börsskatter i egentlig bemärkelse höra alltså endast
sådana skatter, som uteslutande träffa börsaffärer.
Ett exempel på en sådan skatt är den tyska
riksstämpelskatten å köp och andra onerösa förvärf af
varor, som af slutas enligt de å en börs gällande
handelsbruk ("usancer") och gälla varor, för hvilka
å berörda börs noteras terminspriser (jfr Börs).
Skatten, som utgör 4/10 pro mille af den köpta
varumängdens värde, utgår i form af stämpel å
slutsedeln; utfärdande af slutsedlar rörande sådana
affärer är obligatoriskt (slutsedeltvång). - Jämte
de egentliga börsskatterna, som uteslutande träffa
börsaffärer, betecknas såsom börsskatter ock skatter,
hvilka äro lagda på vissa affärstransaktioner, oafsedt
om de äro börsaffärer eller icke, men hvilka dock
hufvudsakligen blifva börsskatter, enär
ifrågavarande transaktioner merendels afslutas i form af
börsaffärer. Hit hör den tyska riksstämpelskatten å
köp och andra onerösa förvärf af aktier, obligationer
m. m., hvilken är bestämd till 2/10 pro mille af det
köptas värde och utgöres äfven, då aktier eller
obligationer emitteras eller aktier i ett aktiebolag
öfvertagas af dess grundare. Skatten utgår i form
af stämpel å slutsedel, och slutsedeltvång är
stadgadt. Till denna kategori af börsskatter plägar ock,
ehuru oegentligt, räknas den tyska riksstämpelskatten
å aktier och obligationer, som erlägges för
en gång för hvarje papper och därför har karaktären
af en emissionsskatt. Denna, skatt utgår i form af
stämpel å dessa värdepapper och utgör af dessas
nominella värde 1 proc. för inländska aktier, 1½
proc. för utländska aktier, 4 pro mille af inländska
obligationer och 6 pro mille af utländska
obligationer; för vissa inländska obligationer är skatten
blott 1, resp. 2 pro mille. - Börsskattens syfte är
i främsta rummet att träffa de ofta mycket stora
och lätt förvärfvade vinster, som göras genom
börsaffärer, och som äro svåra att i tillbörlig grad
åtkomma medelst andra skatteformer. För
närvarande råder dock i Tyska riket en tendens att
använda börsskatterna äfven såsom ett medel att
hämma missriktningarna inom börsväsendet; det
kan dock med fog sättas i fråga, icke blott om
det är rättvist att för detta ändamål använda en
beskattning, hvilken träffar såväl de lojala som de
illojala börsaffärerna, utan ock huruvida det åsyftade
målet i någon nämnvärd mån kan vinnas genom
ifrågavarande medel. - Börsskatter förekomma utom
i Tyska riket äfven i Frankrike, Österrike och
Italien.
D. D.
Börsspel. Se Börs.
Börstidningen, organ för handel, industri och
sjöfart samt bank- och försäkringsväsende, utgafs i
Stockholm 1889-1900 af filos. doktor P. V.
Kôersner, första året som veckotidning, men
fr. o. m. 1890 med två nummer i veckan.
Prenumerationspriset var 7,50 kr. pr år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
