- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
913-914

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Börstig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hög ståndpunkt. Han hugnades med friherrlig värdighet
och sökte i ett omåttligt lefnadssätt tröst för
mistningen af sin frihet, blef sjuklig och dog
1719, sedan han kort förut rättsligen åtalats för
att ha inledt underhandlingar om öfverflyttning
till Preussen. En bronsbyst öfver B. restes 1892 i
Meissen. Biogr. af Engelhardt 1837. – B. var broder
till svenske skalden K. V. Böttigers farfars far.

Böttger, Charlotte Elisabeth Amalie, dansk
skådespelerska. Se Rose, K. P.

Böttger, Rudolf Kristian, tysk kemist, f. 1806 i
Aschersleben, var från 1835 lärare vid fysikaliska
föreningen i Frankfurt a. M. och dog 1881. Han uppfann
bl. a. metoden att taga galvanoplastiska kopior af
graverade tryckfärdiga kopparplåtar, användningen af
kalciumsulfhydrat för afhåring af djurhudar (1839;
"B:s depilatorium") och (tillsammans med Bromeis,
1842) etsningen å glasplåtar l. hyalografien (se
d. o.). B. lär hafva samtidigt med Schönbein 1846
uppfunnit bomullskrutet och kollodium. Vidare
uppfann B. försilfring af glas, förnickling af
lätt oxiderbara metaller, nya sätt att framställa
tallium, cesium och indium m. m., hvarjämte kemien
har honom att tacka för en stor mängd intressanta
reaktioner. Med orätt tillskrifva tyskarna B. den
för säkerhetständsticksindustrien grundläggande
idén att anbringa den röda fosforn på ett plån,
mot hvilket stickan gnides; prioriteten därvidlag
tillkommer nämligen svensken professor G. E. Pasch,
som 1844 uttog patent därå, och hvars uppfinning var
känd för B., då denne 1848 upptog tanken.

Böttger, Adolf, tysk skald och öfversättare,
i. 1815 i Leipzig, d. 1870, lämnade 1840 en utmärkt
öfversättning af Byrons samlade arbeten (7:e uppl.
1891) och sedermera öfversättningar af Pope, Goldsmith,
Milton, Ossian och några af Shaksperes dramer. Såsom
själfständig skald uppträdde han 1846 med
Gedichte (7:e uppl. 1851).
Hans diktning är rytmiskt välklingande, men saknar
känslodjup. Nämnas må hans naturskildrande sagodikt
Die pilgerfahrt der blumengeister (1851),
de poetiska berättelserna
Habana (1853),
Der fall von Babylon (1855) och
Die tochter des Kain (1865) samt
dramat Agnes Bernauer (1845; 3:e uppl. 1850).
Gesammelte werke utkommo 1864–66 (2:a uppl. 1889).

Böttger, Frederik Kristian, dansk arkitekt,
f. 1838, lärare vid tekniska skolan i Köpenhamn,
har utfört Toldbodsbyggnaden (jämte V. Dahlerup)
och flera privathus i Köpenhamn samt mer än 1,000
arbetarbostäder.

Böttgers depilatorium, tekn. farm. Se Depilatorium.

Bötticher, Karl Gottlieb Wilhelm, tysk arkeolog,
autodidakt, f. 1806 i Nordhausen, d. 1889 i
Berlin, var 1838–75 lärare i ornamentsritning vid
konstakademien därstädes, 1844–75 professor i tektonik
vid byggnadsakademien samt 1868–76 föreståndare
för Berlinmuseets skulptursamling. Han blef 1853
filos. hedersdoktor i Greifswald. Hans förnämsta
arbete är
Die tektonik der hellenen (1844–52; 2:a uppl. 1873–81),
som blef bestämmande för mångas uppfattning af den
grekiska tempelbyggnadskonsten, men numera är vederlagdt
i de flesta af sina grundtankar. B. var i sitt åskådningssätt
mera antikvarie än arkeolog med konstnärlig blick.

Hans uppfattning var dogmatisk och ohistorisk.
Rätt mycket af värde innehåller hans arbete
Der baumkultus der hellenen (1857).

Bötticher, Karl Heinrich von, tysk politiker, f. 1833
i Stettin, var 1860–61 generalassessor i kammarrätten
i Berlin, därefter anställd i flera provinsstyrelser
och inträdde 1864 såsom biträde ("hilfsarbeiter")
i preussiska handelsministeriet. 1865 tog han afsked
ur statstjänsten för att öfvertaga ett kommunalt
ämbete i Stralsund. Därifrån kallades han 1869 till
tjänsteman i inrikesministeriet, där han utmärkte sig
genom arbetskraft och skicklighet och 1872 utnämndes
till föredragande råd. Emellertid återgick han till
den lokala förvaltningen först i Hannover, sedan såsom
regeringspresident i Schleswig samt blef där 1878
vald till ledamot af tyska riksdagen, i hvilken han
med ifver uppträdde för Bismarcks tullpolitik. 1879
blef han öfverpresident i Schleswig-Holstein,
1880 statssekreterare för inrikes ärenden och
preussisk statsminister samt 1881 rikskanslerens
ställföreträdare. År 1888, efter Puttkamers afgång,
utnämndes han till vicepresident i preussiska
statsministeriet. B. har särskildt varit verksam
för de socialpolitiska lagarna, i synnerhet för
invaliditets- och ålderdomsförsäkringslagarna. Efter
Bismarcks afgång nämndes han såsom en af
kandidaterna till rikskanslersplatsen, som då
besattes med Caprivi. 30 juni 1897 erhöll han
på begäran afsked ur ministären och utnämndes i
nov. s. å. till öfverpresident i provinsen Sachsen.

J. F. N.

Bötticher (Boetticher), Adolf Gustav, tysk arkeolog,
f. 1842, d. 1901, var en bland ledarna af de 1875–81
företagna storartade utgräfningarna i Olympia
(se d. o.) och utgaf öfver dem det framstående
populärvetenskapliga arbetet
Olympia, das fest und seine stätte (1883; 2:a uppl. 1886).
Han skref vidare
Auf griechischen landstrassen (1883),
Akropolis von Athen (1888) och
Die bau- und kunstdenkmäler der provinz Ostpreussen (1892–98; 2:a uppl. 1898 ff.).

Böttiger, Johann Friedrich. Se Böttger.

Böttiger. 1. Karl August B., tysk arkeolog och
skriftställare, f. 1760 i Sachsen, d. 1835 såsom
öfverinspektor vid antiksamlingarna i Dresden,
var 1791–1804 rektor vid gymnasiet i Weimar och
trädde därunder i nära beröring med Wieland,
Goethe och Schiller. B. var en mycket beläst
mångskrifvare. Bland hans arbeten märkas
Sabina, oder morgenscenen im putzzimmer einer reichen römerin (1803; 3:e uppl. 1878),
Amalthea, oder museum der kunstmythologie und bildenden alterthumskunde (3 bd, 1821–25)
samt de ännu beaktansvärda uppsatserna om
antikens teaterväsende bland
Kleine schriften archäologischen und antiquarischen inhalts (3 bd, 1837–38).

2. Karl Wilhelm B., den föregåendes son, tysk
historiker, f. 1790, d. 1862, från 1821 professor
i Erlangen, vinnlade sig icke så mycket om lärd
forskning som om en populär framställning. Hans mest
kända arbeten äro
Allgemeine geschichte für schule und haus (1824; 12 :e uppl. 1856) och
Geschichte des kurstaats und königreichs Sachsen (2 bd, 1830–31, 2:a uppl. 1868–70).

Böttiger. 1. [Lars Fredrik] Karl Vilhelm B. (de
första två förnamnen bortlade han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free