Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cabral ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundläggare, ty hans Euridice är komponerad senare än
Peris.
A. L.
Cáceres [ka’dseres]. 1. Spansk provins i norra
delen af Estremadura. 19,863 kvkm. 362,164 inv.
(1900), 18 på 1 kvkm. Det begränsas i n. af Sierra
de Gredos och Sierra de Gata, i s. genomdrages det
af Sierra de San Pedro, Sierra de Montanchez och
Sierra de Guadalupe. Tajo genomflyter provinsen
från ö. till v. C:s jord anses höra till den bästa
i Spanien, men åkerbruket skötes mycket illa. Små
och medelstora egendomar äro sällsynta; marken
tillhör stora jordegare, som föga bry sig om
jordbruket, men i stället egna sig åt boskapsskötsel,
som kostar mindre ansträngningar. Provinsen har
därför stora hjordar af får, nötkreatur, hästar och
svin, de sistnämnda högt skattade för sitt fläsk.
Bergen äro rika på malmer, men grufdriften är
obetydlig; i större utsträckning brytes endast fosforit.
Industrien är likaledes obetydlig, allmänbildningen
ytterst låg. – 2. Hufvudstad i nämnda provins,
471 m. ö. h. 16,933 inv. (1900). C. består af en
högre belägen gammal stadsdel, omgifven af gamla
murar med torn, samt en lägre liggande nyare stad.
I C. finnas flera gamla slott. Industrien omfattar
läder- och väfnadstillverkning. – C. anlades af
romarna 74 f. Kr. och kallades då Castra Cæcilia,
af hvilket namn det nuvarande uppstått.
Cáceres [ka’dseres], Andrés Avelino,
president i Peru, f. 1831, var 1857–60 militärattaché i
Paris, förde höga befäl i kriget mot Chile 1879–83,
lyckades i dec. 1885 störta presidenten Iglesias och
valdes följande år formligen till Perus president till
1890. Vid efterträdaren Bermudez’ plötsliga död
1894 kastade sig C. ånyo in i de våldsamt
uppblossande partistriderna, genomdref sitt val till
president i aug. s. å., men fann snart sitt maktområde
inskränkt till hufvudstaden Lima och måste följande
år vika för insurgenterna samt lämna landet. Jfr
Peru (historia).
Cachaça [katjāsa], ett slags dålig brasiliansk rom,
jäst af mindervärdigt affall från rörsockerfabriker.
Nationaldryck bland Brasiliens negrer.
Cachar l. Cachar plains [kātʃā’ə plei’ns],
distrikt i brittisk-indiska prov. Assam, divisionen
Surma valley. 6,402 kvkm. 456,151 inv. (1901),
71 på 1 kvkm. Invånarna äro mest hinduer, men
en stor del äro muhammedaner; däremot finnas endast
omkr. 1,000 kristna, hvaraf bortåt 300 européer.
C. är ett högland, som på senare tid vunnit stor
betydelse såsom den mest blomstrande medelpunkten
för teodlingen i Indien. 1897 funnos 191
teplantager med ett område af nära 25,000 har,
sysselsättande 126,194 personer. Andra produkter äro:
ris, bomull, socker, trävirke, bamburör, järnmalm
och vax. Den största staden är Silchar, som sedan
1898 har järnvägsförbindelse med Bengalen.
North Cachar, n. och n. ö. om det
föregående, har förr varit förenadt därmed, men är nu
ett eget distrikt, beläget mellan Jaintia hills och
staten Manipur i divisionen Surma valley, prov.
Assam. 4,475 kvkm. Omkr. 20,000 inv. Det är
den glesast befolkade trakten i hela provinsen.
Cachar plains. Se Cachar.
Cache-nez [kaʃne’], fr. (af cacher, dölja, och
nez, näsa), stor ytterhalsduk.
Cacheo [-ʃēu] l. Cacheu, befäst portugisisk
koloni i Afrika, Senegambien, vid Rio Cacheo l.
São Domingo, 25 km. från dess mynning. 12° 17’
n. br. Omkr. 15,000 inv. Det grundades 1588 och
var förr Portugals viktigaste besittning på denna
kust.
Cachet [kaʃä’], fr., sigill. – Lettres de
cachet (se d. o.).
Cacheu. Se Cacheo.
Cachi [ka’tʃi], Nevados de, bergstopp i
Argentina, prov. Salta, 24° 55’ s. br., på gränsen
mot Chile, omkr. 6,000 m. hög. På västra sidan
ligger ett 4,320 m. högt pass.
Cachibou-harts, farm., dets. som chibou-harts.
Se Bursera.
Cachoeira [kaʃoēra]. 1. Stad i brasilianska
staten Bahia, vid den segelbara Paraguassu. Omkr.
50,000 inv. B. har stora cigarrfabriker och
tobaksnederlag samt exporterar bomull, cigarrer, kaffe
och frukt. – 2. (São João da C.) Stad i
brasilianska staten Rio Grande do Sul, vid Rio Jacuhy.
Omkr. 4,500 inv. Viktig handelsplats för Porto
Alegre.
Cachou [kaʃō], fr., farm. Se Kateku.
Cachucha [katʃūtʃa], spansk dans, liknande
boleron, i 3/4 takt och måttligt tempo. Den dansas
af ett enda par, med kastanjetter. I dess hemort,
Granada, går en sägen, att den är af arabiskt
ursprung. Genom Fanny Elssler och Pepita de Oliva
har den i moderniserad form blifvit europeiskt
ryktbar.
A. L.
Cactaceæ, Kaktéer, Kaktusväxter, bot.,
växtfamilj af dikotyledonernas afdelning och med högst
egendomligt utseende. De hafva en mångårig, saftig
och bladlös stam, som oftast är tjock och klumpig, men
för öfrigt af växlande form: pelar- eller
kandelaberlik (Cereus), klotformig (Echinocactus, Mammillaria),
bestående af flera hoptryckta leder (Opuntia) eller
platt och bladlik (Phyllocactus, Epiphyllum). I
stället för blad bär stammen vanligen knippen af
borst eller taggar. Undantag gör Peireskia, som har
blad af vanligt utseende. Blommorna sitta ensamma.
De äro stora, till färgen röda, gula eller hvita, ofta
i hög grad praktfulla. Foder- och kronblad äro
många, spiralsittande och öfvergå utan gräns i
hvarandra; äfven ståndarna äro många. Pistill en enda,
med undersittande fruktämne. Frukt: bär.
Denna familj, som motsvaras af Linnés släkte
Cactus, innefattar omkr. 1,000 arter, numera
fördelade i 20 släkten. Deras hemland är (med några
undantag) Amerika, i synnerhet de tropiska och
subtropiska delarna däraf. De förekomma där ofta
i mycket stor mängd, på klippor, öde slätter och
andra torra, ofruktbara ställen. Rhipsalis-arterna
äro epifyter. Genom sina underliga former och blå-
eller grågröna färg gifva kaktéerna ofta en egen,
nästan dyster prägel åt landskapet. Hela deras byggnad
är lämpad för ett torrt och hett klimat samt en
torr, mager jordmån. Emedan de sakna blad, är
den yta, från hvilken det ur marken upptagna
vattnet kan afdunsta, jämförelsevis liten. Afdunstningen
från stammen är likaledes ganska ringa, emedan
denna är klädd af en mycket tjockväggig öfverhud.
Det vatten, som i riklig mängd innehålles i de
saftiga stammarna, utgör ett reservförråd, som kommer
växten till godo, när marken är torr. Af denna
saftrikedom härröra stammens klumpiga former.
Enär blad saknas, måste stammen utföra bladens
förrättningar. Äfven detta bidrager till dess starka
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
