- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
937-938

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cabral ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Cade [kei’d], John (vanligen kallad Jack C.),
en irländare af okänd börd, hvilken 1450 uppträdde
som ledare för de upproriske bönderna från Kent
vid deras anfall på London. Osäkert är, om C.
från början varit rörelsens ledare, eller om den
ursprunglige ledaren, hvilken kallade sig Mortimer
och föregaf släktskap med hertigen af York, stupat
vid en sammandrabbning med Henrik VI:s trupper.
C. inryckte (2 juli) i Londons city, slog sitt svärd
mot den bekanta "Londonstenen" under utropet:
"Nu är Mortimer herre öfver denna stad", samt
utöfvade under några dagar ett fullkomligt
skräckvälde. Inom kort måste han emellertid fly, men
blef då upphunnen och dödad (12 juli). Resningen
framkallades närmast af ämbetsmännens förtryck i
Kent; dess möjliga samband med hertigens af York
planer är outredt.
V. S–g.

Cadéac [-a’k], badort i franska depart.
Hautes-Pyrénées (Gascogne), vid Neste d’Aure. Omkr. 450
inv. Kalla svafvel-natronkällor, ej mycket
besökta.
Ln.

Cadeau [kadå], fr., gåfva, skänk.

Cadell [k*de’l], Francis, engelsk
upptäcktsresande, f. 1822 i Skottland, deltog i kinesiska kriget
1840–41 och fick redan vid tjugutvå års ålder
kommando öfver ett af ostindiska kompaniets fartyg.
Mellan sina resor studerade han skeppsbyggeri och
maskinkonstruktion. Vid ett besök i Australien 1848
undersökte han möjligheten af flodfart å
Murray-floden. Under ett nytt besök 1850 företog han,
åtföljd af fyra guldgräfvare, en lång expedition, som
ledde till upprättandet af regelbunden trafik å de
största australiska floderna. Dessa företag, hvilka
mäktigt bidrogo till sydöstra Australiens utveckling,
ruinerade honom själf, och han fick börja ny bana
som nybyggare i trakten af Darling. Motgångar
föranledde honom att göra handelsresor, och under
en sådan blef han i trakten af Amboina mördad af
sin besättning 1879.
G. Stg.

Cadenabbia, mycket besökt klimatisk kurort i
italienska prov. Como, med förtjusande läge vid
Como-sjön. Omkr. 1,200 inv. I närheten Villa
Carlotta (f. d. Sommariva), med flera ryktbara
konstverk, bl. a. Thorvaldsens "Alexandertåget".

Cadence [kadã’s], fr., mus. Se Kadens.

Caderas, Gian Frederico, schweizisk skald,
f. 1830 i Modena, Italien, d. 1891, skref på
engadin-dialekt lustspel (Patüfla, 1866), noveller och dikter
(Fluors alpinas, 1883, Sorirs e larmas, 1887),
genom hvilka han blef Graubündens populäraste
författare.

Cadereyta Jimenes [chim-], stad i mexikanska
staten Nuevo Leon, vid Rio San Juan och
järnvägen Monterey–Tampico. 17,000 inv. (1895).

Cadet [kadä], fr., yngre (broder); mots. aîné
(se d. o.). Jfr Kadett.

Cadet de Vaux [kadä d* vå], Antoine
Alexis
, fransk kemist och farmaceut, f. 1743,
uppsatte 1777 "Journal de Paris", förbättrade
betydligt vinodlingen och vintillverkningen samt
visade sig i alla sina företag som en verklig
människovän. Död 1828 i armod. Bland hans skrifter
må nämnas Observations sur les fosses d’aisance
(1778), Avis sur les moyens de diminuer
l’insalubrité des habitations après les inondations
(1784) och
Mémoire sur la gélatine des os (1803).

Cadillac [kadija’k], stad i franska dep. Gironde
(Guienne), vid högra stranden af Garonne. 2,099
inv. (1901). Förträffligt vin odlas i trakten.

Cadix. Se Cadiz.

Cádiz (fr. Cadix). 1. Spansk provins, upptagande
sydliga spetsen af Andalusien. Areal, inräknadt
Céuta, 7,342 kvkm. 452,659 inv. (1900), 61 på 1
kvkm. Landet är fruktbart, men odladt endast till en
tiondedel. De förnämsta näringsgrenarna äro
åkerbruk, vinodling och sjöfart. Industrien är obetydlig
och kommunikationerna usla. – 2. Hufvudstad i
nämnda provins. 69,382 inv. (1900), kallade
gaditanos. C. ligger på nordligaste klipp-platån af en
från ön Leon i Cádizbukten utskjutande, 10 km.
lång, mycket smal landtunga och försvaras af en vall
med bastioner samt de detascherade verken
Cortadura San Fernando på landtungan i s. och San
Sebastian v. om staden; till fastlandet leder den
befästa bron Puente Suazo. Förbindelsen mellan inre
och yttre redden behärskas af 3 fort: Santa Catalina,
Matagorda och Puntales. Samtliga befästningar äro
emellertid föråldrade. På ön Leon ligger San
Fernando med sjöarsenalen La Carraca. Bland offentliga
byggnader märkas den gamla och den nya
katedralen, den förra från 1597, den senare byggd 1722
–1838. C. har inga brunnar, utan dricksvattnet
måste ditföras från Puerto de Santa Maria på
fastlandet. På grund af den sjunkande
handelsomsättningen och omöjligheten för industrien att
utveckla sig på det mycket begränsade området har
folkmängden varit ganska stillastående och var
1900 t. o. m. något mindre än 1857. Industrien
representeras hufvudsakligen af en tobaksfabrik, två
skeppsvarf samt några snickeriverkstäder och
handskfabriker. På landtungan s. om staden vinnes
hafssalt. Fisket är en betydande näring; afkastningen
1901 steg till ett värde af 2 mill. pesetas. Ehuru
C. hör till Spaniens viktigaste sjöhamnar, är dess
handel numera blott ett svagt återsken af forna
tiders, då staden ensam förmedlade varuutbytet med
spanska Amerika. Emedan viken småningom
igengrundats, kan endast norra delen af densamma,
redden, användas af större fartyg, medan den egentliga
hamnen på stadens östra sida, med ett djup af 1 m.,
är tillgänglig endast för smärre fartyg, hvilka
dagligen ankomma för att förse staden med fisk och
andra lifsmedel. 1900 ankommo från utlandet 840
fartyg om 672,986 ton och afgingo 1,045 fartyg
om 934,766 ton. Införselns värde uppgick till
17,2, utförselns till 28,8 mill. pesetas. Införseln
består mest af trävaror, maskiner, stenkol, socker
och kaffe; utförseln af vin (1900: 20,5 mill.
l., däraf 4,3 mill. sherryviner), vinsten, olivolja,
hafssalt och silfvermalm. En underhafskabel går
från C. öfver Kanarieöarna till S:t Louis vid
Senegal. Af undervisningsanstalter eger C. en till
Sevillas universitet hörande medicinsk fakultet, en
navigationsskola, en konst- och en handelsskola samt
ett prästseminarium. C. har 3 offentliga bibliotek,
4 teatrar och en tjurfäktningsarena. Det är säte
för guvernör, biskop och många konsuler (äfven
svensk). – C., det grekiska Gadeira,
feniciernas Gadir ("fästning"), grundlades omkr. 1100
f. Kr. af fenicierna och kom sedan först i
Kartagos och därefter i Roms ego (206 f. Kr.). Vid
romerska rikets fall bemäktigade sig västgoterna
staden, och från dem eröfrades den 711 af araberna;
1262 blefvo spanjorerna herrar öfver densamma. På

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free