- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
941-942

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cadoudal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

införlifvades med Italien. 1873 utnämndes C. till
generalbefälhafvare i Turin och tog 1877 afsked.
Död 1897.

Cadoudal [kadoda’l], Georges, fransk
insurgentledare och konspiratör, f. 1 jan. 1771 i Brech
vid Auray (dep. Morbihan), var son till en mjölnare
och studerade en tid i
Vannes. C. slöt sig
snart till upprorsmännen
i Vendée och vägrade
att erkänna stilleståndet
mellan republiken och
Vendéebönderna 1795.
I spetsen för en stor
skara väl rustade bönder
begaf han sig i juni
s. å. till Quiberon, för
att där möta grefven af
Artois, och trädde
sedan i spetsen för den
rojalistiska resningen i
nedre Bretagne. Efter
illustration placeholder

flera nederlag blef han dock 1796 af general Hoche
tvungen att nedlägga vapnen. Med stor skicklighet
och energi sökte han emellertid 1799 organisera ett
nytt uppror i Bretagne, men såg sig 9 febr. 1800
nödsakad sluta ett fördrag med general Brune och
hemförlofva sina trupper. Bonaparte, hvars
beundran C. väckt genom sina militära och
organisatoriska talanger, sökte vinna honom för sin sak och
erbjöd honom generalsrang, men C. blef rojalismen
trogen och begaf sig till England, där grefven af
Artois utnämnde honom till generallöjtnant.
Därefter var han den egentliga själen i den af engelska
regeringen rikligt understödda komplotten mot
Bonapartes lif, och han landsteg 21 aug. 1803
tillsammans med general Pichegru och en del andra
sammansvurne på Normandies kust, hvarifrån han
omedelbart begaf sig till Paris för att realisera sin plan.
Bonaparte, som på det nogaste var underrättad om
de sammansvurnes företag och afsikter, väntade
endast på att få så många som möjligt af sina
hemliga fiender invecklade i komplotten, och när
man slutligen lyckats konstatera bl. a. general
Moreaus förbindelser med de sammansvurne, blef
C. arresterad i Paris 9 mars 1804, efter ett
förtvifladt motstånd. 10 juni s. å. blef han
dömd till döden och giljotinerades 26 juni.
Den engelska regeringens delaktighet i denna
komplott har numera till fullo bevisats af J. H.
Rose. Jfr Crétineau-Joly, "Histoire de la
Vendée militaire" (4 bd, 5:e uppl. 1865), och J. H.
Rose, "The life of Napoleon I", I, sid. 446–464
(3:e uppl. 1903).
E. A–t.

Cadran [kadrã’], fr. (af lat. quadrans, kvadrant),
solvisare, siffertafla på ur; gradmätare;
kompass-skifva.

Cadre [kadr], fr., krigsv. Se Kader.

Caduceus (latinisering af grek. kerýkeion, doriskt
karykeion), kaducé, häroldsstaf, särskildt
tillkommande Hermes (Mercurius) såsom gudarnas
budbärare, stundom ock uppfattad såsom egande magisk
kraft; sedermera i allmänhet symbol vid
fredsbeskickningar. Man skiljer mellan en äldre, enklare
form, en staf eller ett spö med ena ändan delad,
hvarvid spetsarna böjts till formen af en öppen
8 (se fig. 1), samt en yngre mer eller mindre
utsirad, särskildt med två ormar (se fig. 2), som redan
under forntiden voro föremål för olika tolkningar,
I nyare tider har
kaducén blifvit handelns
symbol.
illustration placeholder
Caduceus.
Fig. 1.
Fig. 2.


Caducum (lat.). Se
Kaduk.

Cadus (lat., grek.
kados), lerkrus, ett
antikt vinmått, hos
romarna = 39,39 l.
(= 1 1/2 amfora).

Cæciliaforeningen.
Se Cecilia-föreningar.

Cæcilia Metella,
romerskt fruntimmer af
släkten Cæcilius.
Hennes grafvård utmed
appiska vägen och
invid porten S. Sebastiano i Rom är ett af denna
stads förnämligare minnesmärken. På en
fyrsidig bas höjer sig en präktig rundbyggnad,
beklädd med stora kvaderblock af travertin. Den har
en fris, som är smyckad med afbildningar af

illustration placeholder
Cæcilia Metellas grafvård.

troféer, kransar och tjurhufvud, hvarför folket kallar
vården Capo di bove (oxhufvudet). Inskriften,
"Cæciliæ Q. Cretici F. Metellæ Crassi", angifver, att
vården är upprättad åt Q. Creticus’ dotter, hustru
till Crassus (sannolikt en son till triumvirn).
R. Tdh.

Cæcilius Statius, af insubrernas stam, författare
af fabulæ palliatæ, d. v. s. komedier, bildade
efter grekiska original, blef, såsom frigifven,
medborgare i Rom och vann godt rykte såsom
dramatiker, i synnerhet för lif och kraft i framställningen;
formen är dock något hård. Af hans många
stycken, hvilka äro öfversatta från greken Menandros,
finnas endast obetydliga fragment kvar. C. dog
omkr. 166 f. Kr.
R. Tdh.

Cæcina. 1. Aulus C. Severus, romersk
fältherre, ryktbar företrädesvis genom sitt farliga
återtåg från öfre Ems till Rhen år 15 e. Kr. Under
detta tåg, som verkställdes öfver en sank mark,
angreps han af germaner under Arminius, men
lyckades efter tre dagars förtviflade strider tillfoga fienden
ett svårt nederlag.

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free