- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
945-946

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cadoudal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

idisslare, men det skiljer sig från de nu lefvande
bl. a. genom förekomsten af öfre framtänder samt
genom en del andra egenskaper, som med afseende
på nutidens hofdjur beteckna en öfvervunnen
ståndpunkt. Släktet liknade sannolikt i det yttre
dvärgmyskdjuren (se Tragulina) och lefde
tillsammans i stora hjordar.
L–e.

Caen-sten [kã-], en till juraformationen hörande,
hvit till gulaktig, oolitisk kalksten från Caen i
Normandie. Har användts till baldakin och figurer i
tornportalen på Kölndomen, i Westminster abbey
och parlamentsbyggnaden i London samt en mängd
rika kyrkor i Normandie.
E. E.

Cæoma, bot. Se Uredineæ.

Caer [kar], kymr., fästning.

Caer ar Wys. Se Caerwys.

Caer badun [ke’* ba’dun], fordom namn på den
engelska staden Bath.

Caer brito [ke’* bri’tåu], fordom namn på
engelska staden Bristol.

Caerdiff [ka’dif], stad i Wales. Se Cardiff.

Caer dydd [ke’* dith], fordom namn på staden
Cardiff i Wales.

Cære (grek. Agylla), en af det forna Etruriens
tolf förbundsstäder. År 353 f. Kr. kom det i

illustration placeholder
Etruskisk grafvård från det gamla Cære.

beroende af Rom ("halfborgarrätt"). Vid nuv.
Cervetri ha påträffats ytterst intressanta grafvar från
det gamla C. Det nuv. Ceri ö. om samma plats
anlades under medeltiden.

Caer Ebroc [ke’* i’bråk], fordom namn på
engelska staden York.

Caerfyrddin [ke*fi’*thin]. Se Carmarthen.

Caer Gybi [ke’* ga’bi], det walesiska namnet på
Holyhead.

Caerleon [kali’ån l. k*’li*n], urgammal köping i
engelska grefsk. Monmouth, vid floden Usk, 3 km.
från Newport. 1,367 inv. (1901). Kyrka från
normannernas tid. Många romerska fornlämningar,
bl. a. en amfiteater, som af allmogen kallas
"konung Artus’ runda bord". I närheten tenn- och
koppargrufvor. C., som af romarna kallades Isca
silurum
, var fordom residens för de brittiske
konungarna och ärkebiskopssäte.

Caermarthen [kama’th*n], grefskap. Se
Carmarthen.

Caermarthen [kama’th*n], markisen af C., engelsk
statsman. Se Osborne.

Caernarvon [kana’vn]. Se Carnarvon.

Caerphilly [ke*fi’li], stad i walesiska grefsk.
Glamorgan, 11 km. n. om Cardiff, med en intressant
borgruin, stenkolsgrufvor, järnbruk och stor
tillverkning af yllevaror. 15,835 inv. (1901).

Cærularius, Michael, patriark i
Konstantinopel 1043–58, var genom sin sträfva hållning
upphofsman till den genom patriarken Fotios
förberedda söndringen mellan den romerska och den
grekiska kyrkan 1054. Den svage kejsar Konstantin
Monomachos var högeligen missnöjd med hans
angrepp mot Rom, men misslyckades i sina försök att
åvägabringa förlikning. Efter Konstantins död blef
emellertid den stolte patriarken som straff för sitt
våldsamma uppträdande af kejsar Isak Komnenos
1058 sänd i landsflykt och afled kort därefter.

Caerwys [ka’*is] l. Caer ar Wys
[ka’*r-a*is], gammal by i Wales, grefskapet Flint,
ryktbar såsom skådeplatsen för "eisteddfod" – en fest,
på hvilken de walesiske barderna täflade om priset
i musik och skaldekonst.

Cæsalpinia L., bot., växtsläkte af fam.
Leguminosæ, afdeln. Cæsalpinioideæ. Dithörande arter

illustration placeholder
Cæsalpinia echinata.

äro i varma länder inhemska träd eller klängande
buskar, med dubbelt parbladiga blad och gula eller
röda, i klasar sittande, ofta praktfulla blommor.
Veden af flera arter nyttjas som färgämne. De
bästa bland dessa färgämnen äro färnbock l.
bresilja, som utgör veden af C. echinata Lam., från
Brasilien, och sappan eller brunholts, veden
af C. Sappan L., från Ostindien. Fröna af C.
Bonducella
(L.) Roxb., som af Golfströmmen stundom
föras till Norges kuster, innehålla ett bitterämne och
äro högt värderade som febermedel. Frukterna af
C. coriaria Willd., dividivi, äro mycket rika
på garfämne, hvilket gör dem användbara såsom
adstringerande läkemedel och har föranledt deras
användning inom industrien: till garfning och
svartfärgning.
G. L–m.

Cæsalpinioideæ, bot., en afdelning af fam.
Leguminosæ, innefattande öfver 1,000 arter, mest buskar
och träd, med oftast parbladiga blad och från små
oansenliga till stora praktfulla blommor. Dessa äro
oregelbundna, femtaliga, fribladiga; grodden är rak.
– Afdelningen finnes representerad nästan

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:27:07 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free