- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
969-970

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Caillié ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Engelska kanalen. 59,743 inv. (1901). C. ligger
snedt emot den engelska staden Dover –
afståndet dit är 28 km. – och närmare engelska kusten
än någon annan fransk stad, hvarför det är den
viktigaste öfverfartsorten dit. Staden består af två,
numera genom den inre hamnen skilda delar: den
fordom ensamt af fästningsverk omslutna "gamla
staden" med trånga gator och några få äldre
byggnader, mest af flamländsk karaktär, och det s. därom
liggande vidsträckta Saint-Pierre-lès-C., väsentligen
en fabriksort, som till 1885 bildade en egen
kommun. De märkligaste byggnaderna äro:
hufvudkyrkan Notre-dame (från 15:e årh.) med ett vackert
högaltare, den moderna kyrkan Saint-Pierre, det
gamla rådhuset (från 15:e årh.) med vackert beffroi,
ett därinvid beläget vakttorn (tour de guet) och
Hôtel de Guise, som byggdes af konung Edvard III,
ombyggdes på 1400- och 1500-talen och af Henrik
II af Frankrike skänktes till hertigen af Guise.
Genom Calaiskanalen (fr. canal de C.) står C. vid

illustration placeholder
Situationsplan af Calais.

Weest i förbindelse med den segelbara floden Aa
och dep. Nords vattenvägar, genom järnväg är det
förbundet med Lille och Bruxelles samt Boulogne
och Paris. Handeln är liflig, och C. är Frankrikes
8:e handelshamn med afseende på betydenhet.
Hamnen, som är tillgänglig genom en af två dammar
omfattad kanal, består af flera bassänger, bland dem
yttre hamnen, de två flodbassängerna: "bassin de
l’ouest" och "bassin Carnot", samt inre hamnen
och marinhamnen. Den anlades 1877–89 och
rymmer mer än 100 stora fartyg. Förbindelsen med
England, särskildt Dover och London, är mycket
liflig; dagligen gå 3–4 ångbåtar mellan C. och
Dover, och årligen färdas öfver 300,000 pers.
denna väg. Antalet inklarerade fartyg var år 1900
2,131 om 818,803 ton. 1901 hade utrikeshandeln
ett sammanlagdt värde af 335 mill. frcs, däraf 123
mill. kommo på importen och 212 på exporten. De
förnämsta importvarorna äro virke och trävaror,
järnmalm, kol, petroleum och ull, de förnämsta
exportartiklarna åter socker, sten, ylleväfnader och
maskiner. – Industrien är högt uppdrifven; i
synnerhet tillverkas bomulls- och sidentyll (årligt
tillverkn.-värde omkr. 120 mill. frcs) samt telegrafkablar,
telefontrådar, velocipeder, automobiler, socker,
skorpor och öl. Skeppsbyggeri samt fiske äro äfven
viktiga näringar.
(E. A–t.)

C., som sedan gammalt varit befäst och inom sig
har ett citadell, omgafs på 1880-talet med en ny,
äfven citadellet och Saint-Pierre-lès-C. inneslutande
enceinte, utanför hvilken ligga de framskjutna
verken "batterie du mont Couple" mot s. samt det
gamla fort Nieulay och Gloriette mot v. Tillträdet
från sjön försvaras af forten Lapin och Risban samt
hornverket des Dunes.
L. W:son M.

C:s ursprung når ned i 9:e årh., men först i 10:e
årh. blir det bekant i historien, hvarefter det
omväxlande lydde under grefvarna af Boulogne och
Flandern. 1196 upphöjdt till kommun och snart efteråt
starkt befäst, var C. länge den vanliga
utrustningsorten för de franska krigsflottorna. 1303 ingick det
i hanseförbundet och intogs 1347 efter en lång
belägring af Englands konung Edvard III, som på sin
begäran fick de förnämste borgarna i staden
öfverlämnade till sig, iklädda botdräkt med rep om halsen
– en situation, som den franske bildhuggaren
Rodin har förevigat i gruppen "Calais’ borgare".
Trots flera försök från fransk sida att återtaga
staden, som nu ytterligare befästes och befolkades
nästan uteslutande med engelsmän, behöllo de
sistnämnde den till 1558, då hertig Frans af Guise intog
den efter blott en veckas belägring. C. med
kringliggande område kallades därefter ända till 1790
"det återeröfrade landet" (fr. le pays reconquis).
Utanför C. blef 1588 den stora spanska armadan
förstörd af engelsmännen. 1595 intogs det af
spanjorerna, men återgafs åt Frankrike genom freden i
Vervins (1598).
(E. A–t.)

Calamagrostis Adans., bot., växtsläkte af fam.
Gramineæ, med 12 svenska arter.
Anmärkningsvärdast är C. arenaria (Ammophila a., Psamma a.),
sandrör, ett styft, gråhvitt gräs med inrullade
blad, som växer på sandiga hafsstränder från Skåne
till Bohus län och Småland samt på Öland och
Gottland. Sandröret har en mycket lång och grenig
rotstock, som alltså binder den lösa sand, hvari det
växer, och därför planterar man detta gräs för att
hindra flygsand att utbreda sig. I Skåne kallas det
mar-gräs, efter flygsandskullarna, som heta
"marar". För Holland, hvars "dyner" äro
sammanbundna af sandröret, har det en oerhördt stor
betydelse.
O. T. S. (G. L–m.)

Calamaria, zool., ett i Indien och på de ostindiska
öarna lefvande släkte oskadliga ormar, typ för en
på former rik familj, Calamariidæ, som skiljer sig
från snokarna hufvudsakligast därigenom att de
plåtar, som täcka hufvudet och som vanligen äro
karakteristiska både till läge och antal, på dessa ormar
visa en (för de olika släktena på ett olika sätt
framträdande) benägenhet att sammansmälta. De flesta
arterna af denna familj lefva i de varma länderna;
några få af dem träffas i det tempererade
Nord-Amerika, andra i sydligaste delen af Afrika.
F. A. S.*

Calamariaceæ, paleobot. Se Calamariales.

Calamariæ, bot. Se Cyperaceæ.

Calamariales, paleobot., en numera utdöd serie
kärlkryptogamer af klassen Equisetales, som i
motsats mot Equisetum (representant för serien
Euequisetales) hade två slags sporer samt stammar med

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:26 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free