Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Caliche ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och en större afhandling öfver kommensurabilitetsfall
i solsystemet. Under 20 år var han utgifvare af
"Bulletin astronomique".
A. N–r.
Callao [kaljaå], stad i sydamerikanska republiken
Peru, vid Stilla hafvet, 14 km. från Lima, och
genom järnväg förbunden med denna stad. Det
bildar med sin närmaste omgifning en egen provins
(Provincia constitucional de C.), om 37 kvkm. areal
och 48,118 inv. (1896), till stor del färgade. Staden
ligger på 12° 4’ s. br. och 77° 7’ v. lgd, vid en
bukt af Stilla hafvet, hvilken i s. begränsas af en
långsträckt halfö och genom öarna San Lorenzo och
Fronton skyddas mot vind och sjögång samt bildar
en af de tryggaste redder på jorden. Hamnen, som
tillika är krigshamn, är konstgjord, bildad af väldiga
hamnarmar. Antalet i C. inklarerade fartyg 1899
var 488, däraf 320 ångfartyg om 512,517 ton;
antalet utklarerade fartyg s. å. var 486, däraf 321
ångfartyg om 517,472 ton. C. består af en gammal
stad med trånga, krokiga gator och en ny med
ståtliga hus. Den gamla fästningen, Real de San
Felipe, innesluter tullhuset. – C. grundades af
Diego Ruiz 1537 under namn af Ciudad de los Reyes,
ytterst på ofvannämnda halfö, men flyttades efter
att ha förstörts af en jordbäfning 1630 till sin nuv.
plats. Det förstördes åter genom jordbäfning och
en därpå följande flodvåg 28 okt. 1746 samt led
äfven mycket under befrielsekriget och under det
s. k. salpeterkriget mellan Chile å ena sidan samt
Peru och Bolivia å den andra, då det
blockerades af en stark chilensk eskader och
bombarderades från 22 april till 10 maj 1880, men
försvarade sig och gaf sig först efter Limas fall
17 jan. 1881.
(J. F. N.)
Callaud-element [kalå-], elektrot., en stundom
använd benämning för en modifierad form af
Meidingers galvaniska element. Callaud-elementet, som
haft stor användning inom telegraf tekniken, består
af en kopparsulfatlösning och en zinksulfatlösning,
skiktade genom sin olika specifika vikt och
innehållande den förra en elektrod af bly, den senare
en af zink.
A. E–m.
Calle [kall], La, stad i Algeriet, dep.
Constantine, vid Medelhafvet, 80 km. ö. om Bône och 16
km. från gränsen till Tunisien. Omkr. 6,000 inv.,
som kommun omkr. 20,000. Betydande korallfiske
idkas där, i synnerhet af italienare. Blygrufvor. I
närheten skog af korkek. C. är fransmännens äldsta
besittning i Algeriet och grundades af dem som befäst
plats redan på 1500-talet.
Calle-Calle [ka’lje-ka’lje] l. Valdivia, flod i
chilenska prov. Valdivia. upprinner på Anderna ur
flera sjöar: Lajara, Pirihuaico och Riñihue, bildar
nedanför den sistnämnda ett 30 m. högt fall,
upptager fr. v. Quinchilca och Colivelo, får först
därefter namnet C., rinner förbi staden Valdivia,
upptager därefter fr. h. Rio Cruces l. San José, hvilken
utgör aflopp för sjöarna Calafquen och Panguipulli
(48 och 70 kvkm.) samt faller ut i en vik af Stilla
hafvet. Flodens längd från sjön Riñihue är omkr.
140 km., däraf 100 km. äro segelbara.
Callet [kalä], François, fransk matematiker,
f. 1744, d. 1798 som privatlärare i Paris, utgaf
goda och bekväma logaritmtabeller (1783), hvilka
1795 utkommo i en stereotyperad upplaga. Ett loftal
öfver C. är infördt i Jér. Lalandes "Histoire de
l’astronomie pour l’an VI" (1798).
Calliano, by i Tyrolen, vid floden Adige, i det
befästa bergpasset Castella della Pietra. 921 inv.
(1900). Bekant genom österrikarnas seger öfver
venezianerna 9 aug. 1487 och Bonapartes öfver
österrikaren Wurmser 4 sept. 1796.
Calliat [kalia’], Victor, fransk arkitekt, f.
1801 i Paris, d. därstädes 1881, studerade i école
des beaux-arts och var 1819–24 lärjunge af
Vandoyer och Châtillon. Han anställdes 1825 vid
statens byggnader och fick längre fram ledningen vid
utförandet af Hôtel de ville i Paris. C. är ansedd i
synnerhet för sina skrifter i arkitektur, såsom Hôtel
de ville de Paris (1846), Parallèle des maisons de
Paris, construites depuis 1830 jusqu’à nos jours
(1850), Église S:t Eustache (s. å.) samt den af
honom 1850 uppsatta tidskriften "Encyclopédie
d’architecture".
C. R. N.*
Callichthys, zool., ett egendomligt, till fam.
Siluridæ hörande fisksläkte, som lefver i färskvattnen
i de tropiska delarna af Syd-Amerika. Kroppen
beklädes af fyra plåtrader. Taggstrålarna, i synnerhet
bröstfenornas, äro utbildade till starka vapen;
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
