- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1009-1010

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Calluna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som förblifvit föga kända och omtalade. Han har
blifvit kallad "den lille franske Rembrandt". Han
"målade, till fasa för sin lärare Cogniet, långt före
Millet tiggare, landstrykare, käringar, trasiga barn,
korteligen allt fattigt och fult samt ’lika dåliga
landskap som Corot’, senare förtjusande interiörer med
mödrar och barn, duktiga porträtt och stilleben, till
en början i kraftiga färger, längre fram i beslöjade
grå och bruna toner, liksom holländaren Israels".
Representerad i Luxembourgmuseet af 4
småtaflor.
G–g N.

Caltabellotta, stad uti italienska prov. Girgenti
(Sicilien), vid kustfloden C., 11 km. från hafvet, vid
ett sarasenskt kastell (Kalaat el-Ballut, "korkekarnas
kastell"). 7,214 inv. (1901). På ett 2 km. s. ö. om
staden beläget klipputsprång ligger kapellet S:ta
Maria a Monte Vergine, där sannolikt forntidens
Triokala låg, hvilket under slafupproret var ett af
slafvarnas förnämsta stöd.

Caltagirone [-djiråne], stad i italienska prov.
Catania (Sicilien), i en fruktbar trakt, 628 m. ö. h.
44,879 inv. (1901). C. är biskopssäte, har ståtliga
palats, ett gymnasium, ett lyceum, en teknisk och en
åkerbruksskola. Viktigaste industrien är tillverkning
af terrakottavaror.

Caltanissetta (Calatanisetta). 1. Italiensk
provins på Sicilien, vid Medelhafvet. 3,273 kvkm.
339,443 inv. (1904), 104 på 1 kvkm. Landet är
uppfylldt af berg, men fruktbart. Boskapsskötseln
är ansenlig. Ett stort antal svafvelgrufvor och
förträfflig krukmakarlera finnas. – 2. Stad och
hufvudort i nämnda provins, vid floden Salso, 570 m.
ö. h. 43,303 inv. (1901). Biskopssäte. C. har ett
gammalt slott och en katedral med berömda fresker,
ett biskopligt seminarium, ett lyceum, ett
gymnasium, en teknisk och en bergsskola samt mycket
besökta marknader. I närheten besegrade
regeringstrupperna (under Pepe) 2 sept. 1820 de upproriske
palermitanerna. Trakten omkring C. är märkvärdig
i antikvariskt hänseende. C. har svafvelgrufvor och
mineralkällor.

Caltha palustris, Kabbeleka, Kabbelök,
Kalfleka
, bot., fam.
Ranunculaceæ, är en af
våra mest i ögonen
fallande vårväxter, i otalig
mängd prydande alla
bäck- och sjöstränder med
sina stora, gula
blommor, hvilka sakna foder.
Liksom alla till nämnda
familj hörande växter
utmärker den sig genom
skarp smak och ratas
därför af boskapen; de på
honung rika blommorna
besökas mycket af bin.
En odlad form har fyllda
blommor. Jfr
Capparidaceæ.
S. A. (G. L–m.)
illustration placeholder
Caltha.

Caluire-et-Cuire
[kaluir-e-kuir], kommun i
franska dep. Rhône, vid
Saône och järnvägen Lyon
–Trévoux. 10,597 inv.
(1901). C. har ett fort, metallgjuteri och
lerkärlstillverkning i stor skala.

Calumet [kalymä’], fr., egentl. en rörsort, som
användes till pipor; fredspipa (se d. o.).

Calunga, bot. Se Simaba.

Calw, stad. Se Kalw.

Calvados [kalvadå’s], depart. i Frankrike
(Normandie), mellan mynningarna af Seine och Vire. 5,692
kvkm. 410,178 inv. (1901). Landet genomflytes af
Orne m. fl. smärre floder. Utanför kusten ligger en
rad af klippor, som, enligt sägnen, fått namnet
"Rochers de C." efter ett där 1588 strandadt skepp,
tillhörande den s. k. stora armadan; efter dem blef
sedan departementet uppkalladt. Jordmånen är
bördig. Vid kusten idkas betydligt ostron-, mussel- och
hummerfiske. Ladugårdsskötsel, särskildt smör- och
osttillverkning, är hufvudnäring. Departementet är
indeladt i 6 arrondissemang: Caen, Bayeux, Falaise,
Lisieux, Pont l’évêque och Vire. Hufvudstad är
Caen.

Calwagen, Ernst Gottfrid,
läroboksförfattare, skolman, f. 7 mars 1829 i Härnösand, blef
student i Uppsala 1847, filos. doktor 1854 och, efter
lärarförordnanden i Norrland, adjunkt vid nya
elementarskolan i Stockholm 1859. Han befordrades
där till hufvudlärare i tyska 1870 och till lektor i
tyska och engelska språken 1892. Han tog 1895
afsked och var 1896–1902 ledamot af skolans
direktion. C. var ledamot af kommittén för
uppgörande af plan för likformig uppställning af
grammatiska läroböcker 1878–81. Han företog utrikes
resor för språkstudier 1866 och 1883–84. För både
den högre och den lägre skolundervisningen i tyska
och engelska har C. utarbetat hjälpredor, af hvilka
de tyska länge varit på sitt område härskande
inom svenska läroverken. Här må nämnas Tysk
språklära
(1874; 14:e uppl. 1903), Tysk
elementarbok
(s. å.; 7:e uppl. 1891), Tysk läsebok (1876;
7:e uppl. 1898), Engelsk språklära (1882; 5:e uppl.
1895), Engelsk elementar- och läsebok (1887; 4:e
uppl. 1903), öfningar i tyskt och engelskt talspråk
samt öfversättningsöfningar till bägge språken.

Calvaire [kalvär], Bénédictines de notre dame du
C.
(af lat. calvaria, hufvudskål,
"hufvudskalleplats"), Kalvaria-orden, en nunneorden,
stiftad 1617 af Antoinette af Orléans. Ordens regler
utgöra en sammansmältning af benediktinernas och
franciskanernas.

Calvé, Emma, fransk operasångerska, f. 1864
(eller 1862), åtnjöt sångundervisning af fru Marchesi
och debuterade 1882 i Bruxelles såsom Margareta
i Gounods "Faust". Hon uppträdde i Paris 1884
och därefter fem år i Italien, företog med framgång
konstresor till London och Amerika i början af
1890-talet och är sedan 1893 engagerad vid opéra
comique i Paris. Där har hon bl. a. kreerat
Santuzza och Sapho samt vunnit ryktbarhet som Carmen,
med hvilken roll hon våren 1905 företog en turné
i Tyskland.

Calverley [kä’lv*li], Charles Stuart, engelsk
författare, f. 1831 i Worcestershire, d. 1884,
graduerades 1856 och var en tid fellow vid sitt college i
Cambridge, men flyttade 1865 till London, där han
tillbragte de sjutton sista åren af sitt lif som invalid
på grund af ett fall på isen. Af hans dikter är det
framför allt de satiriska och parodiska, som vunnit
popularitet, särskildt de båda samlingarna Verses
and translations
(1862, många uppl.) och Fly leaves
(1872, många upplagor), hvilka oupphörligt utgifvas

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free