- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1023-1024

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Camaldulist-orden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hufvudstad i nämnda stat, på 22° 19’ n. br., vid Mahis
utlopp i Cambay-viken, en grund hafsvik, som
skjuter in mellan halfön Kathiawar i v. och det
brittiska distriktet Broach i ö. 31,780 inv. (1901). C.
är en gammal och förr mycket blomstrande
handelsstad, tillika bekant för sina bomulls- och
sidenväfverier samt guld- och silfverbrokader, men är nu
förfallen till följd af hamnens igengrundande. Den
är dock ännu ryktbar för sina agater och karneoler,
som slipas i staden och hufvudsakligen säljas till
Kina.

Cambert [kãbär], Robert, fransk kompositör,
f. omkr. 1628, blef 1665 konsertmästare hos Ludvig
XIV:s moder, Anna af Österrike, komponerade 1659
La pastorale, betecknad såsom den första "comédie
française en musique", och 1671 Pomone, ansedd
såsom den första regelmässiga franska operan, bägge
till ord af P. Perrin. Då Lulli 1672 tillvällade sig
det åt Perrin 1669 meddelade kungliga privilegiet
på uppförande af operor, begaf sig C. till
England, där han dog 1677 såsom kapellmästare hos
Karl II.
A. L.

Camberwell [kä’mb**el], förvaltningsområde
(eng. metropolitan borough) i London, i Surrey, 3
km. s. om Londonbron. 259,339 inv. (1901), däraf
på stadsdelen C. kommo 90,404 inv. Området
omfattar utom denna äfven stadsdelarna Walworth,
Peckham, Herne hill, Denmark hill och Dulwich.

Cambi, Ulisse, italiensk bildhuggare, f. 1807
i Florens, studerade vid därvarande akademi och i
Rom. Hans första betydande verk var en grupp,
Daphnis och Chloë; därpå följde 1844 minnesvård
öfver Giuseppi Sabatelli (i Santa Croce, Florens),
1845 staty af Benvenuto Cellini (i Uffizi-portiken)
och monument öfver markis Luigi Tempi (i Santa
Annunziata). Särskildt äro statyetter och smärre
terrakotta-arbeten af honom mycket värderade. Af
större verk må tilläggas Dansande Bacchus,
Tiggande Amor, Tiggargosse, Eva och hennes barn
,
staty af Francesco Burlamacchi (i Lucca) samt
komediförfattaren Goldonis staty i Florens.
Huruvida eller när C. aflidit är okändt.
C. R. N.*

Cambiaso, Luca (äfven kallad Luchetto
da Genova
och Cangiaso), italiensk målare,
f. 1527 i Moneglia nära Genova, d. 1585 i Madrid,
lärjunge af sin fader Giovanni C., en tekniskt
skicklig, frisk, personligt kännande artist, med
realistisk anläggning och sinne för färg och af sin
samtid räknad till de store konstnärerna. Af hans verk
finnas i Madrid, dit han kallades af Filip II, Heliga
familjen, Sofvande Amor
och Lucretia. Hans flesta
verk finnas dock i Genova; hans förnämsta religiösa
bild är Grafläggningen, genomträngd af djup känsla (i
Santa Maria di Carignano). Drottning Kristina egde
i Rom ett par af hans taflor, bland dem en Venus
och Adonis
, som nu finnes i Staffordhouse i
London.
C. R. N. (O. G–g.)

Cambier [kãbie], Ernst, belgisk Afrikaresande,
f. 1844 i Ath, följde 1877 såsom astronom och
geograf den internationella afrikanska associationens
första expedition, som under kapten Crespel skulle
afgå från Sansibar till det inre Afrika. Sedan
Crespel 1878 dött i Sansibar, öfvertog C. ledningen,
bröt i juli upp från Bagamojo och kom efter de
största mödor till Unjamvesi samt fortsatte därefter
till Karema, vid Tanganjikas östra strand, där han
i sept. 1879 anlade associationens första
vetenskapliga station och kvarstannade till 1882, då han
återvände till Europa. 1887–88 ledde han i nedre
Kongo-trakterna med stor duglighet en expedition,
hvars mål var att undersöka förhållandena med
hänsyn till anläggningen af en järnväg mellan den
segelbara nedre och öfre sträckan af Kongofloden. 1891
blef han administrator för Kongojärnvägsbolaget och
för det kommersiella "Société du Haut-Congo".
Han har utgifvit Rapports sur ... la première
expédition de l’Association internationale
(1879).
(G. Stg.)

Cambio (Kambio), it. (af lat. cambire, byta,
växla; jfr fr. change), växel; ett slags kortspel (42
kort i leken), kamfio, kille.

Cambio, Arnolfo di, italiensk arkitekt och
bildhuggare, f. omkr. 1232 i Colle di Val d’Elsa,
d. 1300 i Florens, arbetade som bildhuggare hos
Niccolò Pisano i Siena (1266), sedermera i Neapel
och Rom och bosatte sig efter 1285 i Florens, där
han uppträdde hufvudsakligen som byggmästare. I
Florens påbörjade han 1294 den väldiga
franciskanerkyrkan S. Croce, uppförd i gotisk stil,
sammansmält med gammalkristna basilikatraditioner
(förlängd basilikaform med tre skepp med platta
tak), och domkyrkan S. Maria del fiore (treskeppig
hvalfbasilika med tvärskepp och kor förenade till
ett åttasidigt kupolrum, öfver hvilket hvälfver sig
Brunellescos kupol; klocktornet påbörjades 1534 af
målaren Giotto). Domen i Florens är det första
exemplet på en fullt italiensk byggnad i gotisk stil
– föregående byggnadsverk i Italien i gotisk stil
voro alster af inkallade tyska arkitekter. Häri
ligger C:s största betydelse. C. var äfven
upphofsmannen till Palazzo vecchios yttre. Ett af hans
förnämsta skulpturarbeten är Kardinal de Brayes
grafvård
i Orvieto.
(O. G–g.)

Cambium. Se Kambium.

Cambo [kãbå], badort i franska dep.
Basses-Pyrénées, vid Adours biflod Nive och franska sydbanan.
Omkr. 2,000 inv., mest basker. C. har en
svafvel-kalciumkälla (23° C.), som användes mot kronisk
bronchitis, strupkatarr o. d., en järnhaltig källa
(16° C.) samt natursköna omgifningar.

Cambon [kãbå’], Pierre Joseph, fransk
revolutionsman, f. 17 juni 1754 i Montpellier, var
fabrikant därstädes samt invaldes 1791 i lagstiftande
nationalförsamlingen och 1792 i nationalkonventet.
Som folkrepresentant sysselsatte han sig mest med
finansväsendet, genomdref ett ökadt utsläppande af
assignater och påyrkade energiska åtgärder gentemot
de skattskyldiges stegrade försumlighet att erlägga
sina afgifter till staten. I början anhängare af
konungadömet, röstade han, sedan man funnit de
hemliga papperen i Tuilerierna, för Ludvig XVI:s
afrättning utan dom och appell. Med skärpa
uppträdde han mot Parisdemagogernas excesser och
upprättandet af revolutionstribunalet 10 mars 1793.
Särskildt sökte han hålla ett vaksamt öga på
kommissarierna vid armén och genomdref åtskilliga
anordningar med afseende på statsskulden, som delvis
ännu äro gällande. Som medlem af välfärdsutskottet
försvarade han 19 april 1793 med egen lifsfara
girondisterna. Häktad 2 juni s. å., blef han dock
snart frigifven. I sin i april 1794 afgifna öfversikt
af den finansiella ställningen gisslade han
skoningslöst terroristernas roflystnad och kommissariernas
falsarier. Robespierre hatade honom för hans
moderation, och C. slöt sig i konventet till Tallien.

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free