- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1025-1026

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Camaldulist-orden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Angripen i ett tal af den förre, som uppfört honom
på proskriptionslistan, hetsade han i stället konventet
på denne sin fiende och bidrog därigenom kraftigt
till hans störtande 26 juli 1794. Senare uppträdde
C. till försvar för terroristerna Collot d’Herbois,
Billaud-Varennes m. fl. och blef därför af Tallien
anklagad som deras medbrottsling april 1795. Han
lyckades dock undgå arrestering och organiserade
upploppet 1 prairial (20 maj 1795). Efter dess
misslyckande måste han hålla sig dold och
vistades då på ett gods nära Montpellier. Han spelade
sedan ingen vidare roll, förrän han 1815 invaldes i
kammaren, där han röstade för bourbonernas
uteslutande från tronen. Under den andra
restaurationen blef han därför landsförvist som
"konungamördare" och begaf sig då till Bruxelles, där han
afled 15 febr. 1820.
E. A–t.

Cambon [kãbå’]. 1. Pierre Paul C., fransk
diplomat, f. 1840 i Paris, var advokat vid
fransk-tyska krigets utbrott 1870 och blef i nov. s. å.
kabinettschef hos Seineprefekten Jules Ferry. 1872
prefekt i Aube, afsattes han följande år såsom
alltför ifrig republikan. Efter att en tid ha varit
prefekt i andra departement, utnämndes C. 1882 till
fransk resident i Tunis, där han utvecklade stor
energi och administratorisk förmåga vid ordnandet
af det franska protektoratet. Han råkade dock snart
i kompetenstvister med general Boulanger, som var
chef för den franska ockupationsarmén i Tunisien,
och blef 1886 aflägsnad från sin post, så snart denne
blifvit krigsminister. S. å. blef han ambassadör i
Madrid och 1891 i Konstantinopel. 1898 förflyttades
han till den viktiga ambassadörsposten i London, där
han gjort sig känd som en af de varmaste
förespråkarna för ett fransk-engelskt närmande.

2. Jules Martin C., den föregåendes
broder, fransk diplomat, f. 1845 i Paris, blef 1878
prefekt i algeriska departementet Constantine och
beklädde 1882–91 samma post i åtskilliga franska
departement. 1891–97 inlade han som
generalguvernör i Algeriet stora förtjänster vid utvecklingen
af denna Frankrikes förnämsta koloni. 1897 blef
han ambassadör i Förenta staterna och 1898 i
Spanien. C. underhandlade sistnämnda år å spanska
regeringens vägnar om fredspreliminärerna mellan
Spanien och Förenta staterna.

Camboritum, fordom namn på Cambridge.

Camborne [kä’mbån], stad i engelska grefsk.
Cornwall, n. v. om Falmouth. 14,726 inv. (1901).
Betydande handel och bergsbruk (koppar och tenn).
Bergsskola.

Cambrai l. Cambray [kãbrä],
arrondissemangs-hufvudstad i franska dep. Nord, vid floden Escaut
(Schelde), som där är kanaliserad. 26,586 inv.
(1901). C. är en viktig knutpunkt på den franska
nordbanan. Det är befäst genom en enceinte från
13:e, 16:e och 17:e årh., försedd med bastioner och
omgifven af flera utanverk, samt genom ett
citadell. Det senare förbindes med staden genom en
vacker esplanad. Bland stadens märkliga
byggnader må nämnas katedralen, efter den stora
eldsvåda, som 1859 öfvergick C., ånyo uppförd 1860
–70, med Fénelons minnesvård (af David d’Angers),
ett vackert rådhus, ärkebiskopspalats och Château
de Selles (fr. 1200-talet). C. har flera fabriker för
tillverkning af batist, linong, gas ("cambrais"),
tyll och bomullsspetsar, vidare socker- och
tvålfabriker, bryggerier, garfverier o. s. v. En
betydande handel drifves med dessas fabrikat samt med
spannmål, humle, lin och boskap. C. är säte för
ärkebiskop, handelsdomstol och domstol i första
instans. Det innesluter ett af norra Frankrikes
värdefullaste bibliotek med dyrbara gamla böcker och
handskrifter (omkr. 48,000 böcker, 469 inkunabler
och 1,421 handskrifter, 1905), ett naturvetenskapligt
och arkeologiskt museum, ett "collège", ett
teologiskt seminarium, musikskola, teckningsskola och
teater. I C. föddes general Dumouriez och
bildhuggaren Francheville. – C. är romarnas Camaracum,
som var en af de förnämsta städerna i prov. Gallia
belgica och beboddes af nerviernas stam. Det
förstördes af usurpatorn Maximus år 370.
Därefter eröfrades C. af vandaler och alemanner, kom
under frankiskt välde och blef befäst af Karl den
store. Fördraget i Verdun, 843, gaf det åt Lotar
I, fördraget i Mersen, 870, åt Karl den skallige,
men det tillhörde efter 880 riket Lothringen. Från
925 var det hufvudstad i ett till Tyska riket hörande
grefskap, Cambrésis, som 1510 upphöjdes till
hertigdöme och 1595 eröfrades af spanjorerna. 1677 togs
C. af fransmännen, som behöllo det i freden i
Nijmegen. Genom storm intaget af engelsmännen 25
juni 1815, var det den första franska stad, som
under den andra restaurationen mottog Ludvig XVIII.
Ända till 1818 var det sedan hufvudkvarter för
hertigen af Wellington, som med en del engelska
trupper höll Frankrike besatt. I C. ingicks 10 dec. 1508
den mot Venezia riktade s. k. "ligan i C." mellan
Ludvig XII af Frankrike, kejsar Maximilian,
Ferdinand den katolske af Aragonien och påfven Julius
II. Där åvägabragtes äfven 5 aug. 1529 den s. k.
"fruntimmersfreden", som afslöts genom Louise af
Savojen, Frans I:s af Frankrike moder, och
Margareta, ståthållarinna i Nederländerna och kejsar
Karl V:s faster. Jfr Bouly, "Histoire de C. et du
Cambrésis" (2 bd, 1843), och Lécluselle, "Histoire
de C. depuis 1789" (2 bd, 1874–75).

Cambray. Se Cambrai.

Cambrésis [kãbresi]. Se Cambrai.

Cambria, det latinska namnet på furstendömet
Wales i England.

Cambric (Kambrik). Se Batist.

Cambridge [kei’mbrid*]. 1. Grefskap i östra
England. 2,124 kvkm. 190,687 inv. (1901). Den
norra delen af detta grefskap, hvilken kallas "ön
Ely" (Isle of Ely), utgöres af ett marskland, som
bildades 1236 genom öfversvämningar af
Wash-bukten och först på senare tider, genom kostsamma
kanalanläggningar, blifvit odlingsbart; det utgör ett
eget förvaltningsområde.

2. Hufvudstad i nämnda grefskap (municipal
borough
), belägen på båda sidorna af Cam (biflod
till Ouse), öfver hvilken tolf broar leda. 38,393
inv. (1901; med förstaden Chesterton 47,970 inv.).
Ehuru af naturen mindre gynnad än sin
medtäflare Oxford, har staden med sina merendels
ståtliga byggnader, som förete prof af alla tiders
engelska byggnadsstilar, sina lummiga träd, i synnerhet på
baksidan af "colleges", sina ängar och sportplatser
en halft medeltidsaktig, idyllisk karaktär, om man
undantar Oxford, enastående för en engelsk stad.
Industri saknas nästan alldeles; staden lefver
hufvudsakligen på sitt universitet. Utom
universitetsbyggnaderna, bl. a. 15 "colleges" och 2 "halls",

Tryckt den 9/10 05

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

4 b. 33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0575.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free