- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1061-1062

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Campi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

elysii" (Glysiswald) är namn äfven på
ett botaniskt planschverk af O. Rudbeck d. ä. (se
d. o.). - C. lapidei. Se Crau. - C. leontlni. Se
Leontinoi. - C. phlegræi. Se Flegreiska fält.

Campi, Antonia, född Miklasiewicz, polsk
sångerska, f. 1773 i Lublin, d. 1822 i München,
utnämndes knappast femtonårig till k. polsk
kammarsångerska och utmärkte sig från 1791 på
operascenen i Prag, Wien samt tyska storstäder,
särskildt i Mozarts operor, hvarjämte hon sjöng
Rossini med ovanlig glans. Hennes röst omfattade
icke mindre än tre oktaver, g-f3. I sitt äktenskap
hade hon sjutton barn, däribland fyra par tvillingar
och en trillinggrupp.

Campiglia marittima [kampi^ja], köping i italienska
prov. Pisa (Toscana), n. ö. om Piombino. 7,823
inv. (1901). Etruskiska grafvar. Bergsbruk (bly,
järn, koppar) samt marmorbrott.

Campillo y Correa [kamprljå-], Narciso del, spansk
novellist och skald, f. 1834 i Sevilla, blef 1865
professor i retorik och poesi i Cádiz och 1869 i
Madrid. C. är en skald med rik fantasi, hans språk
är mönstergillt rent, hans studier gå på djupet,
och hans beläsenhet är synnerligt omfattande. Af
hans arbeten förtjäna nämnas Poesías (1858),
Memoria sobre el estilo (1865), Nuevas poesias
(1867), Retórica y poética ó literatura perceptiva
(1871-81), Un docena de cuentos (1879), Nuevos
cuentos
(1881) och Florilegio español (1888).
Ad. H-n.

Campimeter (af lat. campus, fält, och grek. metron,
mått). Se Synfält.

Campinas, stad i Brasilien. Se São Carlos de
Campinas
.

Campine [käpi’n], fla. Kempen l. Kempenland,
landaås i norra och nordöstra delen af belgiska
prov. Antwerpen och Limburg samt i södra delen af
nederländska prov. Brabant och delvis äfven Limburg,
går österut till trakten af Maas och är till en del
täckt af barrskogar, men mest af sandhedar. C. har
en areal af 4,000-4,500 kvkm., är jämnt eller svagt
kuperadt och höjer sig till nära 100 m. ö. h. Belgiska
C. afbördar nästan allt sitt vatten till Schelde genom
Demer, Dyle och de båda Nethe. Genom öfversilning har
man förvandlat stora sträckor till ängsmark och dragit
en stor kanal ("canal de la C.") med många sidoarmar
från Maas dit. Den jämförelsevis glesa befolkningen
är nästan uteslutande flamsk. Hufvudorter i belgiska
C. äro Turnhout, Lierre och Gheel.

Campion [kä7mpi9n], Thomas, engelsk skald och
tonsättare, f. omkr. 1570, d. 1620, studerade juridik,
men blef därefter läkare och praktiserade som sådan
i London. Han utgaf 1601-17 fyra böcker högligen
sångbara Ayres (visor), med musik till större delen
komponerad af honom själf, och skref 1707-13 för
hofvets fester flera maskspel, hvilka kunna ställas
i jämbredd med Ben Jonsons. C. sökte införa antikens
strofiska versarter, hvilka dock ej passade väl för
engelska språket. Glömska föll öfver hans diktning,
ända tills den åter framdrogs af Bullen, som 1889
utgaf hans arbeten. 1896 utkom ett urval däraf, Lyric
poems
. Numera hålles C. för en af det elisabetska
skedets behagfullaste lyriker.

Campi Raudii (lat.), "Raudiska fälten", i forntiden
en slätt s. ö. om Vercellæ (nuv. Vercelli i
Piemonte). Där vann Marius 101 f. Kr. sin berömda
seger öfver cimbrerna.

Campistron [käpistrå7], Jean Galbert de, fransk
dramatiker, f. 1656, d. 1723, var under trettio år
sekreterare hos hertigen af Vendôme, som han ofta
följde i striden. Hans förnämsta verk är tragedien
Tiridate (1691), hvilken rätt länge höll sig på
skådebanan. Hans Andronic (1685) behandlar samma
ämne som Schillers "Don Carlos". 1750 utkommo C:s
(Œuvres och 1819 hans Chefs-d’œuvre dramatiques.

Camp-meeting [kä^p-mltinj, eng., egentl, möte på fria
fältet; gudstjänst under bar himmel.

Campoamór y Campoosorio, Ramón de, spansk skald
och politiker, f. 1817 i Navia (Asturien), d. 1901
i Madrid. Efter teologiska och filosofiska studier
i Santiago och Oviedo, hvarunder han drogs till
mysticismen och var nära att ingå i jesuitorden,
begaf han sig vid 20 års ålder till Madrid, idkade
medicinska och matematiska studier samt tvekade mellan
läkarens och juristens bana, tills han slutligen valde
skaldens och politikerns. Såsom politiker var han
afgjordt konservativ. "I praktiken", säger han själf,
"är jag konservativ, ty revolutionen, ehuru legitim
ättling af en idé, är mig vedervärdig på grund af det
oestetiska sätt, hvarpå den realiseras." Med pennan
bekämpade han också demokratien, i synnerhet Castelar,
under det han som deputerad iakttog en envis tystnad i
parlamentet. C. var en tid civilguvernör i Alicante
och Valencia och blef slutligen statsråd. Äfven
i vers gaf C. uttryck åt sin anslutning till det
bestående genom flera hyllningsdikter till drottning
Isabella och hennes beryktade moder, exdrottning Maria
Kristina, då denna senare utvisades 1840. Spanska
akademien kallade honom 1861 till ledamot, och
från denna tid lämnade han alltmera politiken
för skaldekonsten. Inom sitt eget land åtnjuter
C. äran af att vara århundradets störste skald,
och hans rykte har gått långt öfver Pyrenéerna. En
af Spaniens bäste kritiker, Revilla, har sagt:
"C. har framkallat i vår litteratur en fullkomlig
revolution och står värdigt i spetsen för dem,
som bilda en ny litterär epok." Samma erkännande
gifves C. af Leopoldo Alas (Clarin), det moderna
Spaniens vidsyntaste litteräre granskare. Under mera
än femtio år intog också C. första platsen bland
spanska skalder, var under hela denna tid föremål
för idel beundran af kritik och publik, och vid hans
död uppstämdes en enstämmig lofsång öfver "el gran
anciano", som på samma gång var "el eterno joven",
"el bueno Don Ramón". Men redan ett år efter C:s
död började lofprisandet något reduceras, då den
intelligente och mångsidige kritikern Bobadilla (Fray
Candil) med anledning af Ortega Munillas i spanska
akademien hållna inträdestal öfver C., sökte begränsa
dennes förtjänster till "att ha afklädt den spanska
poesien dess traditionella akademiska form" och
stämplade hans vers såsom ojämn och prosaisk. Andra
röster hafva sedan höjts mot det öfverdrifna beröm,
som kom C. till del under hela hans lif. Med något
afdrag på berömmet skall C. emellertid alltid erkännas
såsom en originell tänkare, en sällsynt stilist på
vers och prosa, en genial konstnär, som icke följde
de upptrampade vägarna, som såg klart, tänkte högt
och kände djupt. Hans skeptiska naturell, klarheten,
med hvilken han uttryckte sina tankar, och den koncisa

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:33:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free