- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1065-1066

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Campi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Este. En samling af hans afhandlingar utgafs 1882
under titeln Memorie patrie, storiche e biografiche.

Campori [kampanj, Giuseppe, italiensk
konsthistoriker, f. 1821 i Modena, d. där 1887, egnade
sig med stort intresse åt studiet af sitt hemlands
politiska historia och konsthistoria. Bland hans mest
betydande arbeten må nämnas: Gli artisti italiani
e stranieri negli stati Estensi
(1855), Lettere
artistiche inedite
(1866), Una vittima della storia
(s. å.; det första försöket att upprätta Lucrezia
Borgias minne), Memorie biografiche degli scultori,
architetti, pittori nativi di Carrara
ecc. (1873),
Carteggio galileiano inedito (1881) och Torquato
Tasso e gli Estensi
(1883).

Campos. 1. Stad på spanska ön
Mallorca, 35 km. s. ö. om Palma. 4,611
inv. (1900). Saltberedning. Vid kusten ligger en
obetydlig hamn, Puerto de C. - 2. Stad i Brasilien,
förr kallad São Salvador. Se São Salvador dos
Campos dos Goyatacazes
. - 3. De brasilianska
grässtäpperna. Se Brasilien, sp. 10.


Campo santo (it.), "heligt fält" (jfr
ty. "gottes-acker"), italiensk benämning på
kyrkogårdar,
företrädesvis sådana, som omgifvas af utåt slutna,
men inåt genom arkader öppna hallar och som äro
begrafningsplatser för utmärkta män. Det berömda
Campo santo i Pisa fulländades 1283 af Giovanni Pisano
(se illustr.).
illustration placeholder


Campos Salles [-säljes], Manoel Ferraz de,
president i Brasiliens förenta stater, f.
1841, ursprungligen advokat, invaldes 1884 i
deputeradekammaren, deltog i 1889 års revolution
och utsågs af den provisoriska regeringen till
justitieminister. Sedermera var han senator, guvernör
i São Paulo och 1898-1902 den brasilianska republikens
president. Om hans af fredligt reformarbete
kännetecknade ämbetstid se Brasilien, historia,
sp. 23, och Schiller, "Brasilien von heute. Ein
rückblick auf die regierungszeit des präsidenten
Campos Salles" (1904).

Campos y Anton, spansk fältherre. Se Martinez de
Campos y Anton
.

Campra [käpra/], André, fransk kompositör, f. 1660,
innehade åtskilliga kapellmästarbefattningar, först i
sydfranska städer och sedan (efter 1694) i Paris, där
han uppträdde med 27 operor (L’Europe galante m. fl.),
hvilka, från Lulli till Rameau, blefvo mera beundrade
än någon annans. Han dog
1744 som kunglig kapellmästare och
musikdirektör hos prinsen af Conti.
A. L.

Campredon [käradå;], Jacques de, fransk diplomat,
f. 1672, var sekreterare hos franske ministern
Bonrepaus i Köpenhamn 1692 och chargé d’affaires i
Haag 1698 samt följde sedan Bonnac på hans beskickning
till Karl XII under dennes vistelse i Polen. 1702
sändes C. af Bonnac med skrifvelser till konungen
i högkvarteret, men då han ej blef emottagen, begaf
han sig till Stockholm, där han stannade till 1717,
först såsom chargé d’affaires, sedan 1707 såsom
resident. 1719 återkom C. till Sverige. I början
af år 1721 afsändes C. härifrån till Petersburg
med det viktiga uppdraget att söka medla fred
mellan Sverige och Ryssland. Denna beskickning
misslyckades alldeles, och C. återvände med starkt
intryck af tsarens makt. Efter freden I Nystad fick
han af gå såsom fransk envoyé till Petersburg. Hans
långvariga underhandlingar därstädes om en fransk-rysk
allians ledde emellertid ej till resultat, och
1726 förflyttades C. till Genova. 1739 drog han
sig ifrån det politiska lifvet. Hans depescher från
Sverige äro i utdrag utgifna af K. G. Malmström i
"Handl. rör. Sveriges historia under åren 1713-1720"
(1854). Hans depescher från Ryssland äro tryckta
i kejs. ryska hist. samf:s handlingar ("Sbornik"),
del. 40, 49, 52, 58 och 64 (1884 -88). I "Extrait du
cabinet historique" för 1864 finnes införd Mémoire
de mr Campredon sur les négociations dans le Nord
1679-1719
. J. Th. W. (L. S.)

Camprodón, spanskt spärrfäste i östra Pyrenéerna,
prov. Gerona, vid floden Ters öfre lopp. L. W:son M.

Camprodón y Safont, Francisco, spansk dramatisk
författare, f. 1816 i Vich (Barcelona), d. 1869 i
Habana. Med en djup kännedom af scenens resurser
förenade C. en stor lätthet att skrifva och liflig
inbillningskraft, som dock förledde honom till
öfverproduktion, på samma gång han förtjänade mycket
pengar, som han lika lätt slösade bort. Af hans dramer
torde endast Flor de un dia förtjäna hågkomst. På
zarzuelans område ansågs han som en mästare, och
af hans till ett trettiotal uppgående stycken i
denna genre äro följande oftast uppförda: Marina,
El domino azul, Una vieja, Una nina, La jardinera,
Quien manda, manda, El zapatero y el banquero,
El gran bandido, Galatea
och El diablo las carga.
Ad. H-n.

Camps, L. M. de, militär. Se De Camps.

Campsie [kä^psi], köping i skotska grefskapet
Stirling, n. om Glasgow, vid foten af de vulkaniska
Campsie fells-bergen. Omkr. 6,000 inv. Ej obetydlig
bomullsfabrikation.

Campsterianus. Se Brown (Robert).

Camptolophus, zool, inka-kakaduan. Se Papegojor.

Camptonit, petrogr., af Rosenbusch införd benämning
på en grupp dioritiska, svarta till gråsvarta, ganska
täta gångbergarter af basaltiskt utseende, uppträdande
i Campton nära Plymouth m. fl. ställen i England.
E. E.

Camptopteris Presl. paleobot., ett med Dictyophyllum
(se d. o.) nära förvant, fossilt ormbunkssläkte,
utmärkt bl. a. genom bladens egendomliga
byggnad. Bladskaftet delar sig i två parallella
primärsegment, hvilka äro utåt spiralvridna, så att
de långa, smala sekundärsegmenten blifva spiralställda
kring hvartdera primärsegmentet. Man kan återföra

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free