Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Canada ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af industrialster, stenkol, råvaror och
kolonialvaror. Värdet af hela utförseln var 1891
98,4 mill. doll., 1901 196,5 mill. doll. och 1904
213,5 mill. doll., medan införselns värde var 1891
120 mill. doll.,
1901 190,4 mill. doll. och 1904 259,2 mill.
doll. Den största delen af exporten går till England
(1903 131,2 mill. doll. eller 58,3 proc.) och till
Förenta staterna (1903 71,8 mill. doll. eller
31,8 proc.); största delen af införseln kommer från
Förenta staterna (1903 137,6 mill. doll. eller 57,3
proc.) och från England (1903 58,9 mill. doll. eller
24,4 proc.). Därefter följa Tyskland 12,3
mill. doll. import från och 2,1 mill. doll. export
till, Frankrike 6,7 mill. doll. import,
1,3 mill. doll. export, Västindien 2,4
mill. doll. import, 3,6 mill. doll. export och
Belgien 2,8 mill. doll. import från samt 2,2
mill. doll. export till. De förnämsta hamnarna
äro Montreal, som förmedlar hälften af handeln
på utlandet, Toronto, Halifax, Quebec, S:t John,
Ottawa och Victoria. C:s handelsflotta bestod 1881
af 7,394 fartyg om 1,5 mill. ton, men har sedan dess
gått tillbaka och räknade 1902 endast 6,836 fartyg
om 653,000 ton. I dessa tal äro såväl flod- och
kanalbåtar som kustfartygen – hvilka utgöra en stor
del af flottan – inräknade. Sjöfarten på alla hamnar
steg 1902 till 40,7 mill. ton, däraf på hafshamnarna
14,7 mill. ton.
Järnvägsnätet har i förhållande till folkmängden en
mycket stor utveckling och steg 1902 till 30,377
km., hvilket motsvarar 5,6 km. per 1,000 inv. och
är det relativt största järnvägsnät, som något
land eger. Den viktigaste linjen är den kanadiska
pacificbanan (4,675 km.), som från Montreal, där
den står i förbindelse med de gamla provinsernas och
Förenta staternas järnvägssystem, går till Ottawa,
därefter n. om de stora sjöarna till Port Arthur vid
Lake superior, sedan n. om Lake of the woods, s. om
Winnipeg- och Manitobasjöarna, genom Assiniboia och
British Columbia, där den går öfver Klippbergen genom
Kicking-horse-passet, och slutligen längs Fraser river
till Vancouver. Denna väldiga järnvägsanläggning
börjades 1880 och afslutades redan 1885. Längs
densamma hafva småstäder i det inre växt upp till
betydande handelsplatser, och många sidobanor utgå
från hufvudlinjen. Men den har också stor betydelse
för världstrafiken och för sammanhållningen af det
brittiska världsväldet, då ångbåtslinjer till England,
Australien och Asien omedelbart ansluta sig till
densamma. Den första järnvägen i C. byggdes 1836; 1850
fanns det blott 150 km. och 1870 4,020 km. järnvägar,
men därefter har tillväxten varit snabbare; redan
1880 funnos 11,026 km. Persontrafiken omfattade 1875
5,2 mill. personer, 1880 6,5 mill., 1890 12,8 och
1902 20,7 mill. Varutransporten steg samtidigt
från 5,7 mill. ton 1875 till 9,9 mill. 1880, 20,8
mill. 1890 och 42,4 mill. ton 1902. – Af
elektriska banor fanns det 980 km. 1902.
Telegraflinjerna hade 1891 en längd af 49,858 km. och
1902 en längd af 57,172 km. Antalet stationer
var sistnämnda år 2,696 och antalet befordrade
telegram 5,6 mill. Telefonerna hade 1902 70,700 i
bruk varande apparater; deras linjelängd var 45,000
km. – Postkontoren voro 9,958 år 1902, och antalet
befordrade bref och brefkort steg s. å. till 240 mill.
Finanser. Budgeten för finansåret 1902–03 upptog
inkomster till 66,037,069 och utgifter till
51,691,903 doll.; af inkomsttitlarna märkas tullar
37 mill., acciser 12, järnvägar, kanaler etc. 7,1,
postmedel 4,4 mill. doll., bland utgiftstitlarna
räntor och amorteringar å statsskulden 13,98 mill.,
understöd till provinserna 4,4, civilregeringen
1,6, allmänna arbeten 4,4, försvarsväsendet 2,95
mill. doll. – Statsskulden, hufvudsakligen åsamkad
genom allmänna arbeten, uppgick 1 juli 1903 till
361,3 mill. doll., motsvarande tillgångar till 99,7
mill. doll.
Myntet är den amerikanska dollarn à 100
cents. C. präglar intet guldmynt, men den engelska
sovereign och Förenta staternas gold eagle à
10 doll. äro lagliga mynt (1 sovereign = 4,86
doll.). Sedlar utgifvas endast af staten och till
4, 2 och 1 doll. samt 25 cents. Vikt och mått äro
de engelska, dock är en centner (hundredweight) =
100 pounds och en ton = 2,000 pounds såsom i Förenta
staterna.
Andlig kultur. Af befolkningen i C. år
1901 voro 57,01 proc. protestanter och 41,5
proc. katoliker; 0,30 proc. voro judar. Någon
statskyrka finnes icke. Episkopalkyrkan har 2
ärkebiskopar och 19 biskopar samt omkr. 1,000
präster, den romersk-katolska kyrkan 1 kardinal, 7
ärkebiskopar, 23 biskopar och omkr. 1,500 präster,
presbyterianerna hafva 1,400 präster, metodisterna
1,950 och baptisterna 500. Antalet anhängare af
de olika religionerna var vid folkräkningen 1901:
2,229,600 romerska katoliker, 916,886 metodister,
842,442 presbyterianer, 680,620 episkopaler,
316,477 baptister, 92,524 lutheraner, 28,293
kongregationalister, 206,821 af andra trosbekännelser
och 58,652 utan känd trosbekännelse.
Hvar provins har ett eller flera universitet
jämte åtskilliga colleges, som förbereda till
universitetsexamina. Inalles finnes det 16
läroanstalter, som utdela akademiska grader, och
omkr. 24 colleges. De besökas årligen af omkr. 16,900
studerande, och deras sammanlagda utgifter belöpa
sig till 750,000 doll., medan värdet af all deras
egendom beräknas till öfver 18,6 mill. doll.
Antalet folkskolor (public schools) var 1903
18,799 med 24,375 lärare och 956,975 lärjungar;
antalet högre skolor (high och superior
schools) var 1,092 med 5,167 lärare och 155,145
lärjungar. Utgifterna för alla dessa skolor,
däri inräknade statsanslagen, voro öfver 11,3
mill. doll. Skolgång är mer eller mindre tvungen
i alla provinserna, ehuru lagarna härom icke
alltid strängt tillämpas. I Ontario, Quebec och
Nordvästterritorierna finnas särskilda skolor för
katoliker; i de andra provinserna äro skolorna
kcnfessionslösa.
Statsförfattningen är bildad dels efter moderlandets,
dels efter Förenta staternas. Den verkställande
makten utöfvas i den engelska monarkens namn af
en generalguvernör och ett af sexton ministrar
bestående råd (King’s privy council for Canada); den
lagstiftande makten utgöres af ett förbundsparlament,
bestående af en senat och ett underhus. Senatens
medlemmar, hvilka till namnet utnämnas af kronan,
men i verkligheten af generalguvernören på förslag
af privy council, funktionera för lifstid och äro
f. n. (1905) 81, näml. 24 från Ontario, 24 från
Quebec, 10 från Nova Scotia, 10 från New Brunswick, 4
från Manitoba, 3 från British Columbia, 4 från Prince
Edward island och 2 från territorierna. De måste
vara minst 30 år gamla, infödda eller naturaliserade
undersåtar samt bo i och vara egare af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
