Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 1089-1090 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Canaigre ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom sina bladliknande ståndare, alla sterila
utom en, som bär en half ståndarknapp. Till följd
af ståndarnas beskaffenhet blir blomman helt och
hållet osymmetrisk, så att den icke på något sätt kan
delas i tvenne lika hälfter. Äfven pistillens stift
är kronbladslikt. Fröen likna pärlor, däraf släktets
svenska namn, pärlväxt. För sina vackra blommor
och blad odlas flera arter som prydnadsväxter under
namn af blomsterrör, t. ex. Canna indica L., som redan
1570 infördes från Västindien, och Canna iridiflora
från Peru. De mycket talrika varieteterna uppdragas
i drifhus och boningsrum, utflyttas ofta om sommaren
på kalljord och samman ställas till
vackra grupper. De knöliga rotstockarna
af flera arter, t. ex. Canna edulis Ker, äro rika på
stärkelse (Queensland- l. ostindisk arrowrot).
G. L–m.

p stift, st ståndare k fertil knapphalfva.

Cannæ. fordom stad i Apulien,
n. ö. om Canusium, på högra stranden af floden
Aufidus. Platsen, som motsvaras af nuv. byn Canne
i italienska prov. Terra di Bari, är bekant för
den seger, som Hannibal där vann öfver romarna
2 aug. (enligt dåvarande tidräkning) år 216
f. Kr. Slagets förlopp var följande. Konsulerna
L. Æmilius Paullus och C. Terentius Varro anförde
en romersk här, som skall hafva uppgått till 80,000
man fotfolk och 6,000 ryttare. Hannibal hade endast
halfva antalet fotfolk och 10,000 ryttare, men
önskade en sammandrabbning på Apuliens vida slätter,
där han kunde draga fördel af sitt öfverlägsna
rytteri. Konsulerna hade sannolikt af senaten fått
befallning att hålla ett slag. Den försiktigare
Paullus ville uppskjuta striden för att kunna välja
ett tjänligare stridsfält, men den häftige och de
svåra förhållandena icke rätt vuxne Varro var af annan
mening och lät på en dag, då han förde öfverbefälet,
hären gå öfver till Aufidus högra strand, där
Hannibal hade slagit läger. Rytteriet ställdes å
båda sidor på flyglarna. Kartaginiensernas vänstra
flygel slog snart romarnas högra, som stödde sig mot
floden, och hjälpte sedan till att öfverändakasta
romarnas vänstra. I midten tillbakaträngde legionerna
de galliska och spanska trupper, som bildade den
framskjutna delen af kartaginiensernas halfmånformigt
uppställda center; men när de, fullföljande sin
fördel, kilformigt trängde framåt, blefvo de i sidorna
angripna af det libyska fotfolket, som var uppställdt
i halfmånens båda ändar, hvarjämte kartaginiensernas
rytteri föll dem i ryggen. Det romerska fotfolket
blef sålunda omringadt och så tätt sammanpackadt,
att de inre leden icke ens kunde röra sig. Också
nedgjordes det nästan till sista man. Konsuln
Paullus och flera högt uppsatta män, 80 senatorer, 21
krigstribuner samt en mängd riddare stupade. Antalet
fallna uppgifves olika, högst till 70,000, men var
säkert långt mindre. Lägret med dess besättning föll
i segrarens händer. Så lysande segern än var, blefvo
likväl dess följder icke afgörande för krigets utgång.
R. Tdh.

Cannan [känen], Edwin, engelsk nationalekonom,
f. 1861, blef 1897 docent och 1902 professor i
nationalekonomiens teori vid Londons "school of economics"
samt tjänstgjorde 1900–04 som dekanus för
den ekonomiska fakulteten vid Londons
universitet. Han är en klar och skarp teoretiker,
som särskildt bidragit att öka kännedomen om de äldre
engelske nationalekonomernas verk och teorier. Främst
komma därvid hans kritiska History of the theories
of production and distribution 1776-1848 (1893; 2:a
uppl. 1903), vidare hans upplaga af Adam Smiths förut
okända "Lectures on justice, police, revenue and
arms" (1896), som i hög grad utvidgat kännedomen om
den klassiska engelska nationalekonomiens uppkomst,
samt slutligen en kommenterad upplaga af Adam Smiths
"Wealth of nations" (2 dlr, 1904), den bästa,
som hittills utgifvits af detta arbete. Till detta
komma äfven Elementary political economy (1888),
History of local rades in England (1896) och flera
uppsatser i "Economic journal". Liksom flertalet af
Englands teoretiske nationalekonomer har C. i den
pågående tullstriden ställt sig på frihandlarnas sida.
E. Hkr.

Cannanore [känanöV] 1. Kananur, stad i
brittisk-indiska presidentskapet Madras, distriktet
Malabar, på Malabarkusten. 27,811 inv. (1901). I
B. bor moplahöfdingen Ali raja, som eger de flesta
af Lakkhadiverna.

Cannay [kä’nél], skotsk ö. Se Canna.

Canne [ka’n], fr., föråldradt franskt famnmått,
i Marseille = något öfver 2m. Jfr Canna.

Cannel-coal [känl-kåul], Candle-coal, eng.,
Kannelkol, miner., svart, i brottet
matt stenkol, som brinner med jämn stor låga
som ett ljus (eng. candle). Kan poleras och
användes till dosor, bläckhorn, knappar o. s. v.
A. Hng.

Cannelé [kanle], fr. (af canne, cannelle, käpp,
rör), en ripsartad väfnad, i hvilken tjocka inslag,
som täckas af den fina täta varpen, förorsaka skarpt
markerade tvärränder. Väfves oftast af silkes- eller
kamgarnsvarp och kamgarns- eller bomullsinslag samt
användes till damkappor, möbeltyg m. m. G. A. W.

Cannes [kan], stad i franska dep. Alpes maritimes
(Provence), vid nordöstra delen af Napoule-golfen af
Medelhafvet. 30,420 inv. (1901). Till följd af sitt
mot v. och n. v. skyddade, men mot s. öppna läge vid
hafvet, sitt milda, jämna klimat och sina utmärkt
härliga omgifningar är C. en af de mest besökta
och mest berömda klimatiska kurorterna, lämplig i
synnerhet för bröstsjuka. Den årliga frekvensen är
omkr. 10,000 personer. Säsongen varar från l okt. till
31 maj. Medeltemperaturen är om vintern 10,25° C.,
om våren 18,4° och om hösten 13,9°. Regndagarnas
antal om året är ungefär 70. C. har en gotisk kyrka,
slottsruiner, ett nytt rådhus med museum samt
en mängd hotell, villor och vackra anläggningar,
däribland "Allées de la liberté" (frihetsalléerna),
som bilda stadens medelpunkt. Parfymer och tvål
tillverkas i stor skala och exporteras. Dessutom
idkas liflig handel med sardeller, ansjovis, olja
och sydfrukter. Norr om C. ligger i en olivskog
byn Le Cannet, 2,257 inv. (1901), berömd för sina
villor och hotell samt för sin tillverkning af olja
och essenser. Midtemot C. ligger ögruppen Lerinerna
(se d. o.), och öster om staden intränger i landet
Jouan-golfen, på hvars redd Napoleon I uppehöll sig,
innan han l mars 1815 landsteg efter sin återkomst
från Elba. Jfr Buttura, "L’hiver à C. et au Cannet"
(1882), och Sardou, "Histoire de C." (1894).

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>