- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1149-1150

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cardano ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Caret (lat.), det fattas, det felas.

Caretta,
zool., benämning än på alla tre nu lefvande arter
af hafssköldpaddor (Chelonidæ), än endast på den
äfven i Medelhafvet förekommande karettsköldpaddan
(Thalassochelys caretta). Se Sköldpaddor.
L-e.

Care of [kä9;r-8v], eng., under adress.

illustration placeholder
Carex arenaria. 1 blommande

planta 2 hanblomina med

skärmblad, 3 honblomma, 4

pistill, 5 honblommans

skärmblad.


Carex
L., Starr, Starrgräs, bot., ett mycket artrikt
släkte bland half gräsen, fam. Cyperaceæ. Det
förekommer allmänt, vanligast i kärr, vid sjöstränder
eller i vattensamlingar, men håller äfven, med
flera arter, till på torra lokaler, såsom ängs-
och skogsbackar. Blommorna äro skildkönade, men de
flesta arterna äro sambyggare (kl. Monœcia L.) och
endast några få tvåbyggare. Blommorna äro samlade i
ax, antingen enkla eller sammansatta af småax,
och sitta i toppen af stjälken, med hanaxen efter
regeln öfverst. Dessa sistnämnda äro icke sammansatta
och bestå af en mängd små blommor, hvar och en med
sitt skärmblad och bildad endast af de 3 ståndarna
utan några kalkblad. Honaxen äro sammansatta, och
hvarje honblomma är bildad af en af två sammanvuxna
kalkfjäll bildad s. k. utriculus, ur hvars mynning
pistillernas märken (2 l. 3) skjuta fram för att
emottaga det med vinden kringförda frömjölet.
Frukten är en trekantlg nöt, innesluten i den
efter blomningen kvarsittande kalken,
som i floristiska arbeten kallas fruktgömme. Bland
de inhemska arterna är sandstarren, C. arenaria
L., bekant för sina mycket långa, greniga och vidt
kringkrypande, gråaktiga jordstammar, hvilka äro
tjänliga till bindande af flygsand och för detta
ändamål äfven planterats. Dess jordstam har förr
varit officinell, radix caricis arenariæ, och var
använd såsom ett ersättningsmedel för sarsaparillrot
(Radix sarsapar. germanicæ). En hithörande art är
äfven C. vesicaria L., lappskogräset l.
blåsstarren (se d. o.). Starrarterna äro näringsrikare
foderväxt än hvad man förut allmänt antagit.
O. T. S. (G. L-m.)

Carey [käa’ri], Henry, engelsk
tonsättare och skald, f. sannolikt 1695, lefde i
armod och elände samt bar hand på sig själf 1743. Af
Chrysander kallas han "den engelska minstrelsångens
krona". G. blef mycket omtyckt genom sina äkta
folkliga ballader, The musical century in one hundred
english ballads on various subjects and occasions
. Han
författade och komponerade (enl. Chrysander) den till
folksång vordna hymnen God save the king, hvilken
dock äfven tillskrifvas J. Bull, Purcell och Lulli.
A. L.

Carey [käa;ri], William, engelsk missionär, f. 17
aug. 1761 i Paulerspury i Northamptonshire. Efter
tolf års arbete som skomakare blef han 1786
baptistpastor i Moulton, hvarifrån han 1789
flyttade till Leicester. Redan tidigt hade en djup
kunskapstörst visat sig hos honom. Så hade han
studerat latin, grekiska, hebreiska, holländska,
franska och genom läsning äfven af historiska arbeten
och reseskildringar förvärfvat sig ej obetydliga
insikter. Missionsintresset kom likväl mer och mer
att uteslutande behärska honom. Genom, sin skrift
An inquiry into the obligation of Christians to use
means for the conversion of the heathen
sökte han
väcka uppmärksamheten på denna sak, och genom sin
gripande predikan i Nottingham 31 maj 1792 öfver
Esaias 54: 2-3 med detta ämne: "Vänta stora ting af
Gud och våga stora ting för Gud", kan han sägas ha
gifvit lösensordet för en ny tid med afseende på
arbetet för Guds rike. På hans initiativ bildades
det första nyare evangeliska missionssällskapet,
"Baptist missionary society", i Kettering 2 okt. 1792,
och såsom dess förste missionär gick C. omedelbart
till Indien. Förbjuden att företaga öfverfarten
med något ostindiska kompaniet tillhörande fartyg,
anlände C. på ett danskt fartyg 11 nov. 1793 till
Calcutta. Då han icke kunde kvarstanna därstädes,
verkade han först i det osunda Sundarbans, där han
var nära att duka under. Därefter fann han såsom
uppsyningsrnan vid en indigofabrik i Mudnabatti
i Malda-distriktet en i yttre måtto mera trygg
ställning, på samma gång han bland arbetarna och
infödingarna i distriktets 200 byar hade rikliga
tillfällen att verka som missionär. Då fabriken
1799 måste nedläggas, öfverflyttade C. till den
danska kolonien Serampur, där den danske guvernören
medgifvit, att missionsarbete finge upptagas. En
öfversättning af nya testamentet till bengali
fäste generalguvernörens, markisen af Wellesley,
uppmärksamhet på honom och förskaffade honom 1801
professuren i bengali, sanskrit och marathi vid det
just vid denna tid upprättade universitetet vid Fort
William i Calcutta. Såsom lärare och skriftställare
utvecklade han där en rastlös verksamhet. Hela bibeln
på bengali förelåg färdig 1809. Under hans ledning
blef dessutom bibeln, eller åtminstone delar däraf,
öfversatt på ytterligare 33 olika indiska språk
eller dialekter. Från missionspressen i Serampur,
hvilken stod under hans uppsikt, utgingo under
hans tid öfver 200,000 bibelexemplar. C. författade
äfven en mängd filologiska arbeten, grammatiker och
ordböcker på sanskrit, marathi, bengali, punjabi och
telugudialekterna. Hans naturvetenskapliga uppsatser
gjorde honom redan 1805 till medlem af "Asiatic
society". Hans bidrag till "Journal of the
geographical society" hade ock sitt särskilda
värde. C. var äfven ifrigt verksam för afskaffandet
af den förfärliga seden att bränna änkor. Han afled
9 juni 1834 i Serampur. Vid hans död räknade det
missionssällskap han tillhörde 17 stationer i norra
Indien. Såsom den ödmjuke, energiske och rastlöse
banbrytaren för den nyare evangeliska missionen i
Indien skall hans namn alltid ihågkommas. A. K.

Carey
[kåe’ri], Henry Charles, amerikansk nationalekonom,
f. 1793 af irländska föräldrar i Filadelfia, d. 1879
därstädes. 1814 blef han delegare i sin faders
bokförlagsaffär och efter att 1821 ha blifvit dess
ledare uppdref han den till en af de

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:51 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0637.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free