Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carlowitz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Säte för den katolske biskopen af Kildare and
Leighlin. Vacker katedral och ruiner af ett gammalt
slott, som härstammar från 1180-talet. 1798 angreps
staden af en stark hop upproriska irländare, som
likväl efter en blodig strid blefvo tillbakaslagna
af det engelska kavalleriet.
Carlowitz, Albert von, sachsisk statsman, f. 1802,
d. 1874, tillhörde en i Sachsen sedan 1300-talet
bosatt adelssläkt, som redan på 1500-talet där gjort
sig bemärkt inom det politiska lifvet. G. invaldes
1830 i sachsiska landtdagen och sökte där vid den
nya författningens utarbetande att mot regering
och demokrati häfda adelns intressen. Han invaldes
1833 i den första konstitutionella landtdagen och
blef 1845 lifstidsmedlem af första kammaren, var
1846-48 justitieminister och uppträdde 1849 ifrigt
i första kammaren gentemot Beust till försvar för
upprätthållandet af förbundet med Preussen. Besegrad
af Beust, utträdde C. ur kammaren och mottog
preussiska regeringens kallelse till medlem af
"unionens" förvaltningsråd samt representerade
preussiska regeringen vid unionsparlamentet i Erfurt
1850. Han var sedan (1853-55 och från 1859) medlem
af preussiska deputeradekammaren, där han med de
gammalliberale bekämpade Manteuffels politik och med
åren alltmer närmade sig framstegspartiet. 1867 blef
C. medlem af Nordtyska förbundets riksdag och deltog,
sin tysk-nationella åskådning trogen, äfven på den
konstituerande riksdagen i det tyska enhetsverkets
genomförande.
Carlsberg, namn på två stora danska bryggerier,
Gamle Carlsberg och Ny Carlsberg, bägge belägna i
det numera med Köpenhamn förenade Valby.
1. Gamle Carlsberg, anlagdt 1847 af den sedermera
kände mecenaten, bryggaren J. Kr. Jacobsen, var det
äldsta danska bryggeriet för bajerskt öl och har vuxit
ut till Nordens största, ett mönsterbryggeri, som
åtnjuter vidsträckt anseende. Ursprungligen
beräknadt för en tillverkning af 7,000 hl. om året,
nådde det redan 1867 efter upprepade utvidgningar
till 31,300 hl. och tillverkade 1893-94 257,000
hl. Från början pröfvades där allt nytt på
bryggeriteknikens område. Alla tillverkningsdetaljer
visades med generös beredvillighet för fackmän, som
strömmade till från många länder. Efter Jacobsens
död, 1887, öfvertogs ledningen af von der Aa Kühle.
1888 öfvergick hela bryggeriet i Carlsbergfondens
ego på grund af Jacobsens testamente, men det skall
fortfarande drifvas som ett mönsterbryggeri för
öltillverkningens vidare utveckling. Gamle
C. tillverkade ursprungligen endast bajerskt öl,
men öfvergick sedan till att äfven brygga andra
ölsorter. Där bryggdes också till att börja med det
s. k. skattefria Carlsbergölet, som är underjäst, men
innehåller ringa mängd alkohol, och hvars tillverkning
sedan flyttades till Ny Carlsberg. Gamle C. har 31
ångmaskiner med tillsammans 1,300 hästkrafter utom
4 dynamos och 12 elektromotorer. Källrarna rymma
146,000 hl. Arbetarna äro 159 med månadslön och 102
med veckolön; de förre äro pensionsberättigade efter
tio års tjänst, och pensionskassan, som stiftades
1872, uppgår till omkr. 1/2 mill. kr. Se vidare A.
Fraenkel, "Gamle Carlsberg" (1897).
2. Ny Carlsberg anlades 1870 tätt invid Gamle C.
af J. Kr. Jacobsens son Karl Jacobsen, som likaledes gjort sig
känd i synnerhet som konstmecenat. 1880-83 uppfördes de
nuvarande byggnaderna på något större afstånd, medan de äldre
införlifvades med Gamle C. Det nya etablissemanget var
ursprungligen bestämdt för bryggande af engelskt öl, men
öfvergick snart till bajerskt öl; där bryggas likväl äfven
både porter, pilsner och sedan 1902 det lätta
skattefria ölet. Ny C. har 6 ångmaskiner med
tillsammans 420 hästkrafter samt 4 dynamos och 30
elektromotorer. Källrarna rymma 124,000 hl. Arbetarna
äro 180. Sonen har visat ännu större omtanke om
sina arbetare än fadern; 1888 byggdes särskilda
arbetarbostäder, och 1881 inrättades en pensionskassa,
hvari 1904 omkr. 300,000 kr. innestodo. Genom ett
gåfvobref af 25 sept. 1901 öfverlämnades Ny C. till
Carlsbergfonden, ehuru som en särskild afdelning
med uppgift att främja konstens utveckling, liksom
den äldre stiftelsen stödjer vetenskapen. Under
de närmaste åren tillfaller likväl en del af
vinsten stiftaren. - Till bryggerierna hör en
stor aftappningsanstalt, kallad Carlsberg, som
sysselsätter 200 manliga arbetare samt 80 gossar
och 320 kvinnor. Bryggerierna tillverka omkr. 2/5
af allt underjäst öl, som säljes i Danmark, och
ha dessutom en betydande export. Se C. Nyrop och
K. Jacobsen, "Ny Carlsberg. Et jubilæumsskrift"
(1896). – Om Ny Carlsberg glyptotek se d. o.
E. Ebg.
Carlsbergfonden, en stor dansk donation
för vetenskapliga ändamål, stiftades 1876 af
bryggeriegaren och mecenaten J. Kr. Jacobsen (se
d. o.), med en grundfond af l mill. kr., till hvilken
gifvaren 1881 fogade ytterligare 1 mill. kr. Fonden
eger, efter Jacobsens död, sedan 1888 bryggeriet
Gamle Carlsberg. Inkomsterna anvisas dels till
fortsättande och utvidgande af verksamheten vid det
af donatorn 1875 inrättade Carlsberglaboratoriet,
dels till att främja studiet af naturvetenskaper,
matematik, filosofi, historia och språkvetenskap,
sålunda till utgifvande af vetenskapliga arbeten,
till vetenskapliga resor, till speciella studier
och undersökningar, till understöd åt forskare för
vissa år eller på lifstid o. d. Af de 1881 skänkta l
mill. kr. skall halfva årsräntan utgå som bidrag till
det af Jacobsen 1878 inrättade nationalhistoriska
museet på Frederiksborgs slott. Carlsbergfondens
styrelse utgöres af 5 medlemmar, som väljas af och
inom Videnskabernes selskab i Köpenhamn. 1897 indrogs
härunder den förut själfständiga tappningsanstalten
"Alliance", och 1901 tillkom Ny Carlsberg, likväl
som egen fond med särskild styrelse, bestående af
stiftaren Karl Jacobsen och två andra medlemmar. I
sept. 1904 beräknades hela kapitalet till 25,880,000
kr., däraf grundfonden till 6 mill., Gamle Carlsberg
8,316,000, Ny Carlsberg 6,056,000, den gemensamma
tappningsanstalten 1,680,000 samt värdet af den för
fonden och Videnskabernes selskab 1894-98 uppförda
byggnaden till 840,000 kr. Till Carlsberglaboratoriet
utgåfvos under förra räkenskapsåret 71,000 kr.,
till det nationalhistoriska museet 88,400 kr. och
till vetenskapliga ändamåls främjande 165,000 kr-.,
däraf 22,500 kr. till utgräfningar på Rhodos. Till
1901 hade inalles 1,300,000 kr. utdelats för sådana
ändamål; bl. a. bekostades 1898-1900 en expedition
till östra Grönland. Af Ny-Carlsberg-fonden hade under
samma tid utgifvits 193,000 kr., däraf 82,400 kr. till
inköp af konstverk och 100,000 till den nya kupolen på
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
