- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1173-1174

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carlowitz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

glyptoteksbyggnaden. I själfva verket
uppbäras vetenskap och konst i Danmark till en
öfvervägande del af Carlsbergfondens medel. Litt.:
"Oversigt över Carlsbergfondets virksomhed
siden dets stiftelse 25 sept. 1876" (1901).
E. Ebg.

Carlsberglaboratoriet, en berömd dansk vetenskaplig
institution, som Carlsbergbryggeriets egare
J. Kr. Jacobsen (se d. o.) 1874 inrättade med
syfte att åstadkomma en såvidt möjligt fullständig
vetenskaplig grundval för mältnings-, bryggnings-
och jäsningsoperationerna. Det ställdes vid
Carlsbergfondens stiftande (1876) under en styrelse,
bestående af tre medlemmar i denna fonds styrelse
samt dessutom en eller två, hittills två af Gamle
Carlsbergbryggeriets ledande män. Laboratoriet
inrymdes i en byggnad på Gamle Carlsbergs tomt,
men 1893-97 anlades en ny, själfständig byggnad
jämte två föreståndarbostäder. De i laboratoriet
utförda arbetena offentliggöras i "Meddelelser fra
Carlsberg-laboratoriet", hvaraf 5 bd utgifvits
1876-1903 och af hvilken publikation äfven
ett sammandrag på franska föranstaltas. Däri
har meddelats bl. a. professor Emil Kr. Hansens
banbrytande forskningar öfver de olika jästsvamparna
samt jästrenodling och professor J. Kjeldahls rön
angående diastasen samt den af honom angifna,
numera i alla länder antagna metoden för
kväfvebestämning. Prof. Kjeldahl var ifrån början
och till sin död 1900 föreståndare för laboratoriets
kemiska afdelning, som sedan föreståtts af doktor
S. P. J. Sörensen, medan den fysiologiska afdelningen
haft till föreståndare prof. R. Pedersen till 1877 och
sedan dess prof. Hansen. Anstalten har fått en mycket
stor betydelse för bryggeritekniken, för mykologien
och experimentalkemien. Utländska bryggare och
vetenskapsmän i mängd hafva där idkat studier. Litt.:
"Carlsberg-laboratoriet 1876-1901" (1901).

illustration placeholder

Carlsen, Hans Rasmussen de, dansk politiker, f. 1810,
d. 1887, härstammade från en gammal väst-jylländsk
bondesläkt. Hans fader blef adlad 1816, och 1845
gjorde C. sitt fädernegods till fideikommiss. Som
medlem af ö-stiftens ständerförsamling åren
1842-44 var han den liberalaste bland godsegarna,
men för öfrigt aristokrat, ehuru utprägladt
nationell. 1850 deltog han i planerandet af
kreditkassan till själfegendomens främjande,
och sedermera ingick han i "grundejerforeningen",
som ville tillförsäkra godsegarna deltagande i det
politiska lifvet. 1855-64 var C. kungavald medlem
af riksrådet. 1859 invaldes han i landstinget, var
där till 1866 jämte Balt. Christensen en af ledarna
för det bondevänliga mindretalet och deltog 1861
i stiftandet af "Dannevirkeforeningen". Maj-juli
1864 var C. inrikesminister, kämpade sedan för
bibehållandet af den oförändrade juni-grundlagen
och var 1866-69 folketingsman samt chef för den
"nationella vänstern"; han var under dessa år ledamot
af de viktigaste kommittéerna - både kyrko-,
försvars- och teaterkommittéerna - och dessutom
ordförande i kommittén för uppgörande af en ny plan
för Sorö akademi. 1865 deltog han i stiftandet af
"Nordisk samfund", hvars ordförande han var i flera
år. 1870 blef han kungavald landstingsman och uttalade
sig sedan bestämdt emot parlamentarismen: och för
häfdandet af de båda tingens jämlikhet. Genom
sin systers giftermål blef han svåger med
N. F. S. Grundtvig och anslöt sig till dennes
kyrkliga åsikter. 1841 blef han hofjägmästare och
1873 kammarherre. E. Ebg.

Carlsen, Elling, norsk ishafsfarare, f. 1819 på
Tromsö. Sedan han 1846 tagit styrmansexamen, förde
han i många år fångstfartyg på Ishafvet. 1863 nådde
han därunder 82° n. br. och kringseglade för första
gången Spetsbergen, och 1871 återfann han å Novaja
Semlja lämningarna efter Barents’ vinterbostad 1596-97
(se Nordenskiöld, "Vegas färd"). C. deltog som
islots i Payers och Weyprechts expedition 1872-74,
hvarunder Frans Josefs land upptäcktes. 1879 blef
han fyrvaktare på Skraavens fyr i Lofoten. Han har
utgifvit "Optegnelser fra den österrigisk-ungarske
polarexpedition" (1875). G. Stg.

Carlson, Gustaf, grefve, krigare, f. 1647 i Stockholm,
naturlig son till Karl X Gustaf och rådmansdottern
Brita Allerts. Han fick sin första uppfostran hos
riksamiralen Gyllenhjelm, Karl IX:s naturlige son,
och kom sedermera till biskop Enander i Linköping samt
fann efter Karl Gustafs död skydd hos änkedrottning
Hedvig Eleonora, som åtog sig honom, "till kärlig
ihågkommelse af sin salig herre". Erik Lindsköld ledde
hans studier och var honom 1659-68 följaktig på en
resa genom Tyskland, Holland, England, Frankrike och
Italien. Vid tjugoett års ålder ingick C. i franska
hären, blef öfverste för Upplands regemente 1673
och tjänade efter krigsutbrottet 1675 med utmärkelse
vid svenska armén i Pommern, där han från 1678 var
chef för ett värfvadt regemente. 1679 råkade han
i brandenburgsk fångenskap, var 1680 i Stockholm,
men öfvergaf Sverige efter ett par år, sannolikt af
harm öfver att ej hafva fått ett riksrådsämbete,
och gaf sig i holländsk krigstjänst. Där blef han
generallöjtnant, följde Vilhelm af Oranien på tåget
till England 1688 och kämpade vid hans sida på Irland
1690. Sedermera tillbragte han sitt lif med bokliga
sysselsättningar i den nederländska provinsen
Friesland, där han barnlös afled 1708 på sitt
slott Ter Hoorne. 1674 hade C. upphöjts i grefligt
stånd, med Börringe och Lindholmen som grefskap.
(L. W:son M.)

Carlson, Carl, pseudonym för friherre
K. G. Cederström.

Carlson. 1. Fredrik Ferdinand C., häfdatecknare,
statsman, den svenska folkundervisningens reformator,
f. 13 juni 1811 på Kungshamns gård i Alsike socken,
Stockholms län. Han blef 1825 student i Uppsala, där
han under träget umgänge i en krets af likasinnade,
religiöst anlagda, intelligenta kamrater ("andarna")
i början egnade sig mest åt studiet af klassiska språk
och filosofi, 1832 aflade filos. kandidatexamen och
1833 promoverades till filos. magister (ultimus). En
1834-36 företagen utrikes resa, under hvilken han
i Berlin åtnjöt Rankes undervisning och vänskap,
blef den egentliga vändpunkten i hans utveckling
som historiker, i det han invigdes i den då nya

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0649.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free