- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1177-1178

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carlowitz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annat, för utomordentlig arbetsamhet. Han var ledamot
af allmänna besvärs- o. ekonomiutskottet 1850- 51,
1853-54, af statsutskottet 1856-58,1859-60, 1862-63,
1873-74, 1881-82 och 1885, af bankoutskottet 1875
samt af särskildt utskott 1853 och 1875. Man har
antecknat, att han under sin parlamentariska bana
mer än 1,100 gånger haft ordet, hufvudsakligen,
tyckes det, för att gendrifva sina motståndares
argument. C. var en utmärkt och fruktad debattör. Han
var en motståndare till ståndsförfattningen. Det
visade han redan vid sin första riksdag (1850), då
han röstade för regeringens förslag om samfällda val,
och ännu mera i sitt framgångsrika försvar 1862 och
1865 för De Geers representationsreform. Han var en
varm unionsvän och trodde, att tillmötesgående af
de norska fordringarna bäst befordrade föreningens
syfte, såsom hans anföranden vid behandlingen
af den s. k. "norska frågan" 1859 och talet vid
unionens 50-års jubileum 1864 ådagalade. Han
verkade för utvidgad religionsfrihet, t. ex. för
upphäfvande af förbudet mot konventiklar, för
ändring i lagen om prästtjänsters tillsättande
i syfte att öka församlingarnas inflytande vid
val af själasörjare, men han höll på kyrkan såsom
en själfständig institution med sin röst i egna
angelägenheter. Hans ställning till grundskatte- och
härordningsfrågorna framgår däraf, att han ombesörjde
redaktionen af 1873 års bekanta "kompromiss" (se
d. o.) och att han inlade mycket stor förtjänst
om tillkomsten af 1885 års riksdagsbeslut om en
förbättrad värnpliktslag i sammanhang med en partiell
afskrifning af grundskatterna, "en mognad frukt af
kompromissen". Till sina tullpolitiska åsikter var
han, som ofvan antyddes, frihandlare. För öfrigt må
nämnas, att han vid 1853-54 års riksdag väckte förslag
om inrättande af ett statistiskt ämbetsverk och var
ledamot i det särskilda utskott, som uppgjorde förslag
till den sedan gällande brännvinslagstiftningen. 1856
väckte han förslag om utfärdande af en författning
till skyddande af landets fornminnen. Som ledamot af
ekonomiutskottet deltog han 1859 i slutbehandlingen af
kommunallagarna. 1875 motionerade han om aflåtande af
en skrifvelse till k. m:t med begäran om utarbetande
af en författning rörande barns och yngre personers
användning i fabriksarbete. Framför allt satte C. som
sitt mål undervisningsväsendets förbättring och
bildningens höjande. Redan i den 1843 utgifna skriften
Om svenska elementarläroverken och deras förbättring,
där han yttrade, att idén för våra läroverk är
uppfostran, intellektuell och moralisk, framlade han
sitt sedermera följda program med dess reformkraf
bl. a. på att skolan inrättades för samhällets
olika ändamål och att det sörjdes för lärarnas
utbildning och ekonomiska ställning. Redan vid sin
första riksdag yttrade han sig i skolfrågan. Under
riksdagen 1856-58 väckte han förslag om förbättrad
pensionering för lärarna vid elementarläroverken och
uppgjorde såsom medlem af statsutskottet den stat för
elementarläroverken, hvilken sedermera blef antagen
af riksdagen (denna lönestat var den första, som
byggde på grundsatsen af löneförbättring efter vissa
års förlopp). Han var, som nämndt, ordf. i 1858 års
läroverkskommitté, hvars arbete satte frukt dels i
1859 års stadga för elementarläroverken, för hvilken
ett af C. framställdt förslag lades till grund,
dels i den 1862 utfärdade stadgan om
afgångsexamen från nämnda läroverk, genom hvilken studentexamen
vid universiteten afskaffades och ersattes med en
mogenhetspröfning vid läroverken under kontroll
af censorer.

Såsom statsråd kom C. i tillfälle att än mera
personligt ingripa i läroverkens lif och gifva den
tillämpning han fann ändamålsenlig af 1859 års
stadga, som, i likhet med den föregående, af de många
missbelåtna karakteriserats för latinherravälde samt
brist på blick för det praktiska lifvets kraf. Tydliga
förbättringar infördes genom metodiska åtgärder
till förekommande af lärjungarnas öfveransträngning
(införande af den s. k. preparationen, utvidgning af
klasslärarsystemet m. m. 1865), genom införandet
af profår för kompetens till lärarbefattningar
(s. å.) och af rektorsmöten (s. å.), och slutligen
kontrasignerade C. en ny läroverksstadga (1
nov. 1878), där större utrymme gafs åt de reala ämnena
(upprättandet af själfständiga realläroverk). Dessutom
vidtogos åtgärder för höjande af lärarnas löner och
för inrättande af en änke- och pupillkassa (1865). I
fråga om universiteten äro från C:s statsrådstid att
anteckna nya stadgar för de juridiska ämbetsexamina
(1863), för den filosofiska graden (1870, 1877)
och för teologisk-filosofisk examen (1876),
nya statuter för universiteten (s. å.) samt
utvidgning af undervisningen vid desamma genom
vetenskapliga seminarier, adjunkturernas ersättande
med extraordinarie professorsbefattningar och
stipendierade docenturer (1877). Somliga af dessa
åtgärder väckte starkt ogillande liksom C:s motstånd
mot att karolinska institutet i allt likställdes
med universiteten, i det han ville förbehålla de
senare den teoretiska läkarbildningen. Allmänt
bifall hälsade däremot C:s arbete för folkskolans
utveckling, ja man har t. o. m. kallat honom
vår folkundervisnings skapare. Redan under sina
första riksdagar på 1850-talet talade han varmt för
förbättringar i folkundervisningen, och vid riksdagen
1856-58 hade han en betydande del i de viktiga beslut,
som fattades, bl. a. om inrättande af småskolor och
högre folkskolor. Som statsråd genomförde han sina
planer från denna tid och mera därtill. Hit höra
utfärdande af allmänna föreskrifter ang. folkskolorna,
ny organisation af folkskollärarseminarierna,
folkskolinspektionens utvidgande och fördjupande,
förbättring af lärarlönerna, upprättande af
folkskollärarnas pensionsinrättning samt änke- och
pupillkassa, undervisningsmaterielens förbättring,
utgifvande af normalritningar för folkskolebyggnader,
införande af fortsättningsskolor och af slöjd vid
skolorna, ökade anslag till folkhögskolor och högre
skolor för kvinnlig ungdom, utgifvande af normalplan
för undervisningen i folkskolor och småskolor, läsebok
för folkskolan m. m. För äldre döfstummas och blindas
undervisning sörjde C. genom upprättande af särskilda
bildningsanstalter (1877). Tekniska högskolans och
tekniska elementarskolornas organisation och nya
tekniska arbetarskolors upprättande genomfördes af
honom (1876-78), och nya stadgar utfärdades för
Akademien för de fria konsterna (1878). Andra
viktiga åtgärder voro Serafimerordensgillets
upplösning och hospitalstyrelsens öfverflyttning till
sundhetskollegium (1876) äfvensom sundhetskollegiets
ombildning till en medicinalstyrelse (1877). C. var
den förste, som i sitt departement införde det på
byråindelning grundade

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free