- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1195-1196

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carminativa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Haag-domstolen. Hvad som plägar kallas välgörande
ändamål spelar en jämförelsevis liten roll i de stora
summor C. bortskänkt; dock har han donerat 5
mill. doll. för sina fabrikers arbetare och äfven på
annat sätt sökt understödja dem. Om C:s förhållande
till sina arbetare är ej mycket bekant; han är fiende
till fackföreningarna, men har däremot - efter egen
utsago med stor framgång - tillämpat glidande
löneskala i sina fabriker. - Litt.: B. Alderson,
"Andrew Carnegie, the man and his work" (1902),
och Frigga Carlberg, "Andrew Carnegie, hans lif
och verksamhet" (1903). E. Hkr.

Carneol, miner. Se Karneol.

Carnicer [-ser], Ramon, spansk tonsättare, f.
1789, d. 1855 såsom hofkapellmästare vid operan i
Madrid och kompositionslärare vid konservatoriet
därstädes, anses som grundläggare af en spansk
nationalopera genom sina nio operor (bl. a. Don Juan
Tenorio
, Christobal Colon, Morte ed amore) och
skref dessutom symfonier, mässor, motetter,
melodiösa sånger (bl. a. chilenska nationalhymnen) och
karakteristiskt spanska visor.

Carnin. Se Karnin.

Carnivora (af lat. caro, kött, och vorare, sluka,
äta), zool., köttslukare, köttätare, det af Cuvier gifna
vetenskapliga namnet på rofdjurens ordning. Se
Rofdjuren.

illustration placeholder

Carnot [kärna], fransk släkt. 1. Lazare
Nicolas Marguerite C
., militär, statsman och
skriftställare, f. 1753 i Nolay i Bourgogne, var vid
revolutionens utbrott ingenjörkapten och valdes i
sept. 1792 till ledamot af konventet, i hvilket
han röstade för Ludvig XVI:s afrättning. I
aug. 1793 blef han medlem af välfärdsutskottet
och ställdes i spetsen för hela
arméväsendet. Anfallet från alla sidor af utländska
fiender och sönderslitet af uppror, var Frankrike
hösten 1793 nära sin undergång. C. blef
dess räddare. Glödande af fosterlandskärlek,
lyckades han inom kort tid uppsätta 14 arméer
(sammanlagdt mer än 500,000 soldater), hvilkas
befälhafvare han själf med stor skicklighet utsåg. På
detta sätt "organiserade han segern" och lade
grunden till de lysande framgångar, som republikens
trupper sedermera vunno. 1795 blef han medlem af
direktoriet, men vid statskuppen 18 fructidor (4 sept.)
1797, såsom förment rojalist, dömd till deportation.
Han flydde då till Tyskland, där han författade sitt
ryktbara Réponse de L. N. M. Carnot etc. au
rapport fait sur la conjuration du 18 fructidor an V par
Bailleul, au nom d’une commission spéciale
(1799).
1799 återkallades han af Bonaparte. 1800 blef han
krigsminister, men utträdde s. å. ur ministären och
egnade sig därefter åt vetenskapliga studier, tills
han 1802 blef medlem af tribunatet. Såsom sådan
röstade han mot konsulatet på lifstid och mot
Bonapartes utropande till ärftlig kejsare. Sedan tribunatet
blifvit upphäfdt (1807), lefde C. som enskild man,
tills Napoleon i jan. 1814, i farans stund, gjorde
honom till guvernör i Antwerpen, hvilken stad han
tappert försvarade, tills han blef underrättad om
kejsarens abdikering (s. å.). Under "de hundra
dagarna" var han inrikesminister och blef af
Napoleon utnämnd till grefve och pär. Efter
slaget vid Waterloo (1815) blef han medlem af
provisoriska regeringen och motsatte sig förgäfves
Napoleons andra tronafsägelse. Efter bourbonernas
återkomst landsförvisades han 1816. C. begaf sig
då till Warschau och senare till Magdeburg, där
han afled 3 aug. 1823. Hans stoft öfverflyttades
1889 från Magdeburg till Panthéon i Paris. Bland
hans vetenskapliga skrifter må nämnas Éloge de
Vauban
(1783), Reflexions sur la méthaphysique
du calcul infinitésimal
(1797; 4:e uppl. 1860),
Géométrie de position (1803) och Traité de la
défense des places fortes
(1810; 3:e uppl. 1812),
som väckte stort uppseende för geniala förslag
till det aktiva försvarets stärkande genom
täta utfall och flitigt användande af kasteld
från väl skyddade mörsarbatterier, hvarjämte han
föreslog hög hufvudvall, fristående eskarpmur och
motlutande fältvall. Han skref äfven en komisk
hjältedikt med titeln Don Quichote (1820). C:s
son Hippolyte publicerade 1861-64 hans Mémoires
(2 bd; ny uppl. 1893). "Correspondance générale
de Carnot" (omfattande tiden från aug. 1792)
utgafs 1892-97 i 3 bd af E. Charavay. I staden
Nolay, depart. Côte d’Or, familjen Carnots vagga,
aftäcktes 1882 en (af Roulleau modellerad) staty
af C. Jfr Arago, "Biographie de C." (Paris 1850),
och Bonnal, "C. d’après les archives" (Paris 1888).
E. W.

illustration placeholder

2. Nicolas Leonard Sadi C., den föregåendes son,
fysiker, f. l juni 1796 i Paris, studerade 1812-14
vid polytekniska skolan och utnämndes därefter
till underlöjtnant i genikåren, men lämnade 1819
militärtjänsten af politiska skäl och sysselsatte sig
med vetenskapliga spekulationer. 1826-28 tjänade han
emellertid ånyo i hären, som kapten. Död i Paris 24
aug. 1832. C. efterlämnade egentligen endast ett verk,
men detta af oskattbart värde, nämligen Reflexions
sur la puissance motrice du feu et sur les machines
propres à développer cette puissance
(1824). I denna
afhandling, som är skrifven i praktiskt ingenjörsyfte,
utvecklar C. den väsentliga delen af den s. k. andra
hufvudsatsen i mekaniska värmeteorien. Han påvisar
nämligen, att arbete kan uträttas därigenom, att
värme får följa sin sträfvan att öfvergå från varmare
kroppar till kallare, äfvensom att den maximieffekt,
som vinnes, då en gifven värmemängd öfvergår från en
värmekälla af gifven temperatur till ett kylande bad
af gifven lägre temperatur, är densamma, oberoende af
hvilken kropp som uträttar arbetet. Genom praktiska
exempel verifierade C. denna sats för (tänkta)
maskiner, hvilka arbeta med luft, vattenånga eller
alkoholånga. C. antog för sin bevisning, att ett
perpetuum mobile ej kan existera, samt införde bruket
af den s. k. carnotska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0660.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free