Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carolina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
romerska katoliker ha upprättat anstalter för
högre undervisning, och 1897 åtnjöto 2,868
personer universitetsbildning under ledning
af 253 lärare. Protestantismen är så godt
som allenahärskande; 1890 funnos endast 2,640
romerska katoliker. Talrikast äro baptisterna,
därefter komma metodisterna, presbyterianerna,
"the Christians", lutheranerna och episkopalerna i nu
nämnd ordning. North C. är i administrativt hänseende
indeladt i 96 grefskap (county). Statens legislatur
består af 50 senatorer och 120 för 2 år valda
representanter. Guvernören väljes för 4 år. North
C. sänder 9 representanter till kongressen. -
North C. tog liflig del i oafhängighetskriget mot
England, antog 1776 sin författning, som 1835
ändrades, och slöt sig 1861 med en viss tvekan
till de konfedererade staterna. Dess kontingent af
deltagare i inbördeskriget var större än någon annans
af sydstaterna. Efter kriget fick North C. sin ännu
gällande författning af 1868. 1900 blef rösträtten
med vissa modifikationer inskränkt till de skrif-
och läskunnige, hvarigenom de fleste negrerna miste
sin rösträtt. - Litt.: J. W. Moore, "History of North
Carolina" (2 bd, 1880), samt Saunders och Clark,
"Colonial and state records of North Carolina"
(19 vol., 1889-1902).
2. South Carolina (Syd-Carolina) är som en kil
inskjutet mellan North C. i n. och Georgia
i s. v., medan dess sydöstra gräns bildas af
Atlanten. 80,411 kvkm. 1,340,316 inv. (1900),
17 på l kvkm. Folkökningen 1890-1900 var 16,4
proc. Kusten är rikare på inskärningar än North C:s,
Winyah bay i n., Bull’s bay, Charleston harbor, S:t
Helena sound och Port Royal sound längst i s. Det
öfvervägande slättlandet - endast i n. v. finnas
utgreningar från Alleghanybergen - genomdrages
af flera betydande floder i riktningen n. v. -
s. ö., bland hvilka Peedee, till Winyah bay, Santee
river, med bifloden Broad river, och Savannah,
som under större delen af sitt lopp bildar gränsen
mot Georgia, äro de största. Klimatet är mildt
och sundt, utom i kärrtrakterna, och i kustlandet
är jorden ytterst fruktbar. - Hufvudnäringen är
bomullsodling och bomullsindustri. 1898-99 utgjorde
bomullsskörden 1,04 mill. balar, hvaraf 400,000 balar
spunnos i landet. 1880 funnos 82,334 spindlar och
sysselsattes 2,100 personer i bomullsindustrien,
medan motsvarande tal år 1899 voro 1,9 mill. och
45,000. 1900 var värdet af i staten tillverkade
bomullsvaror 29,7 mill. doll. Dessutom odlas ris i
stor skala, socker, frukt af alla slag, rotfrukter
m. m. En viktig näring är också skogsafverkningen,
hvars produkter 1900 nådde ett värde af 5,2
mill. doll. Äfven tobak odlas i stor utsträckning
och exporteras. Tobaksskördens värde 1899 var
2,7 mill. doll. En synnerligen viktig näring är
fosfatberedningen. 1867-90 var South C. absolut
allenahärskande på fosfatmarknaden, men upptäckten
af fosfat i Florida och Tennessee har gjort slut på
detta monopol. South C. producerar nu omkr. 500,000
eng. ton årligen, medan Tennessee lämnar ungefär
lika mycket och Florida dubbelt. Tillverkningen af
artificiella gödningsämnen är därför mycket storartad
i South C., och tillverkningsvärdet beräknas till
omkr. 5 mill. doll. för år. Antagligen tillverkas och
säljas mer gödningsämnen i denna stat än annorstädes
inom Unionen, och Charleston anses som den förnämsta
industriorten i världen på
detta område. - Af befolkningen 1900 voro 664,895
män och 675,421 kvinnor, 1,334,788 födda inom staten
och 5,528 inflyttade. De hvite utgjorde 557,807,
negrerna 782,321, indianerna 121 och kineserna
67. S. å. funnos 24 städer med mer än 2,000
inv. De största äro Charleston, med 55,807 inv.,
hufvudstaden Columbia, med 21,108 inv., Greenville,
med 11,860, och Spartanburg, med 11,395 inv.,
allt 1900. Undervisningsväsendet har ordnats genom
konstitutionskonventet år 1895, och South C. har
bl. a. en berömd kvinnlig teknisk skola i Rock hill,
"Winthrop normal and industrial college". Af den
hvita manliga befolkningen öfver 21 år, 130,375
(1900), voro 15,865 eller 12,2 proc. analfabeter, af
den motsvarande negerbefolkningen, 152,860 (s. å.),
83,618 eller 54,7 proc. analfabeter.
- South C. är för administrationen indeladt
i 40 grefskap (county). Guvernören och de 124
medlemmarna i representanthuset väljas för 2 år,
de 40 senatorerna för 4 år. Till kongressen sänder
South C. 7 representanter. South C. är den
enda stat i Unionen, som drifver handel med rusdrycker
som statsmonopol. Sedan 1898 äro endast de personer
röstberättigade, som kunna läsa och skrifva eller
som betala skatt för egendom af 300 doll. värde,
hvarigenom en negermajoritet i politiken förebygges.
- South C. var den af de amerikanska kolonierna,
som hade de flesta förbindelserna med England, på
grund af den rika och till stor del aristokratiska
styrande klassen där. Stor opposition rådde
därför till en början där mot anslutningen till
det amerikanska upproret. Men sedan South C.
1776 antagit sin författning, som 1778 och 1790
reformerades, accepterade det 1788 Unionens
författning. 1832 fattades där under ledning
af Calhoun (se d. o.) nullifikationsbeslutet mot
den nya skyddstulltariffen, och staten gaf efter i
striden, först sedan denna modifierats. Det var
också den första stat, som (dec. 1860) anslöt
sig till secessionen, och i april 1861 öppnades där
fientligheterna mot Unionen genom beskjutningen
af Fort Sumter. Under inbördeskriget led
South C. ofantligt, kanske mer än någon annan
stat i Unionen, och efter dess slut tillsattes
1865 en provisorisk regering, och en lagstiftande
församling inkallades. Enligt den 1868
antagna nya författningen afskaffades slafveriet
och gafs medborgarrätt åt negrerna. Kriget hade
förstört landets finanser, som ännu mer ödelades genom
regimen under den nya författningen. Genom negrernas
röster kom nämligen en mängd yrkespolitiker,
"carpet-baggers" (se d. o.), från norden till makten
i staten, och dessa förhållanden medförde förbittrade
partistrider mellan negrerna och de besuttne hvite,
kulminerande i Kuklux-klanens våldsamma agitation,
som först 1871 med militärmakt kunde undertryckas.
Litt.: W. G. Simms, "The history of South
Carolina" (1840). och Edward M’Crady, "The
history of South Carolina" (4 vol., 1897-1902).
Carolina, La, stad i spanska prov. Jaén
(Andalusien). 9,756 inv. (1900). C. är den
viktigaste af de 1769, under Karl III:s regering,
grundade protestantiska kolonierna i Sierra Morenas
bergstrakter.
Carolina (egentl. Academia Carolina), Karolinska
universitetet i Lund, så kalladt med anledning däraf
att det grundlades af Karl X.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
