Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 1221-1222 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carrick on Suir ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en liten hamn med haisbad. Bomullsindustri
och fiske; i trakten saltgrufvor.

Carrick n Suir [kä’rik ån jö’a], stad i irländska
prov. Munster, grefskapet Tipperary, vid den
segelbara Suir. Omkr. 6,000 inv. Handel med
landtbruksprodukter.


Carrier [karie], Jean Baptiste, iransk revolutionsman,
i. 1756 i Yolet (Auvergnej, var prokurator. då
han 1792 invaldes i konventet. Där uppträdde han
lidelsefullt för alla slags våldsåtgärder och
medverkade ifrigt till girondisternas störtande,
1793. Mest beryktad gjorde han sig genom sitt
uppträdande i Nantes, dit han s. å. skickades
såsom konventets kommissarie. På hans förslag blef
en stor mängd där förvarade fångar på ett grymt
sätt afdagatagna. De fördes nämligen i båtar ut på
vattnet och nedstörtades genom i farkosternas botten
anbragta luckor. Dessa dränkningar kallade C.
"novades", "baignades", "deportations verticales"
eller "mariages républicains" (republikanska
giftermål, emedan vanligen en man och en kvinna
voro hopfjättrade). En stor mängd arresterade lät
han utan vidare skjuta i stenbrotten i Nantes; detta
var C:s s. k. "fusillades". På detta sätt lära 16,000
människor hafva blifvit aflifvade^ Efter Robespierres
störtande afrättades C. i Paris 1794.


Carriera, Rosalba, italiensk pastellmålarinna,
f. 1675 i Venezia, d. där 1757, vann på sin tid
stort rykte för de eleganta, men oftast fadda
pastellporträtt hon målade af furstar och förnäma
såväl uti Italien som i Paris och Wien. Gustaf
Lundberg var hennes elev. Rikast representerad är
hon i Dresdens museum. I nationalmuseum företrädes
hon af en bröstbild af romerske senatorn grefve Nils
Bielke, och dessutom tillskrifvas henne där tre andra
pasteller. (Jfr O. Levertins karakteristik af C. i
"N. Lafrensen d. y.", s. 29, 1899.) O. G-g.

Carrière
[kariär], fr., fyrsprång, karriär.

Carriere [kariär],
Moritz, tysk filosof och estetiker, f. 1817 i
Hessen, blef 1849 e. o. professor i filosofi i
Giessen och kallades 1853 till professor i estetik
och sekreterare vid konstakademien i München,
där han dog 1895. I sina första skrifter visade
han sig tillhöra Hegels anhängare, men han framhöll
redan då individualitetens princip. Sedermera sökte
han intaga en själfständigare hållning gentemot
panteismen. C. fasthåller strängt, att det högsta
väsendet är konkret och själfmedvetet. Det är
förnämligast inom konstfilosofien, som han har
utvecklat och tillämpat sin lifsåskådning; han är,
tillsammans med Eckardt och Zeising, grundläggaren af
den teistiska estetiken i Tyskland. Det sköna
behöfver, enligt honom, ovillkorligen ett sinnligt
element och skiljer sig just därigenom från det sanna
och goda. Skönhetens idé bestämmer han såsom enheten
och sammanfattningen af alla sköna företeelser. (Jfr
Estetik.)

De förnämsta biand C:s skrifter äro: Die
philosophische weltanschauung der rcformationszeit
(1847; 2:a uppl. 1887), hvar-meddelas intressanta
och egendomliga karakteristiker af filosoferna
Bruno, Campanella, Böhme m. fi., Religiöse reden
und betrachtungen für das deutsche volk (1850;
2:a uppl. 1856), Die poesie. Ihr wesen und ihre
formen (1854; 2:a uppl. 1884), Æsthetik (1859;
3:e uppl. 1884), Die kunst im zusammenhange der
culturentwickelung und die ideale der menschheit
(1863-74; 3:e uppl. 1876-86), Die sittliche
weltordnnng (1877; 2:a uppl. 1891) och Lebensbilder
(1890). C. har jämväl med framgång uppträdt såsom
skald, politiker och öfversättare. Hans Gesammelte
werke utgåfvos 1886-94 i 14 bd. En nekrolog öfver
honom har skrifvits af W. Christ (1895).

Carrière [kariär], Eugene Anatole, fransk målare
(fadern var flamländare, modern elsassiska), f. 1849,
studerade vid école des beaux-arts. C. är en af
de märkligaste och på samma gång egendomligaste
representanter för modernt måleri. Han har sitt
alldeles säregna målningssätt, hans målningar
äro hållna i en askgrå ton, som sveper sig som
en slöja öfver personer och föremål och upplöser
all form, tar bort alla konturer liksom alla
lokalfärger. Men för det själsliga hos de i detta
töcken sväfvande, tysta och allvarliga gestalterna
har målaren djupa, starka, ibland betagande känsliga
uttryck - hans familjegrupp i Luxembourgmuseet,
porträtt af hans hustru och hans fem döttrar, är ett
mästerstycke af människoanalys och af diskret intim
konst. Moderskärleken och moderssmärtan äro framför
allt C:s område - någon har yttrat, att "han målar
modern från pessimismens århundrade, modern med de
mörka tankarna, som lefver i ständig oro för barnets
öde, som omsluter det i nervös ömhet, alltid på vakt
mot sjukdom, död och sinnets lidanden". C:s målningar
af tidigare datum ha en blond, fint stämd kolorit,
intryck från Rubens följas i hans ungdomsarbeten af
påverkan från Velasquez. Från detta sökandets skede
är bl. a. Satyrfamilj (1880) och flera barnporträtt
samt genrebilder ur barnens hemlif: Ung moder
(1878), Det sjuka barnet (1886), Den första slöjan
(1887, alla i franska provinsmuseer). Hans "andra
maner", det beslöjade och antydande målningssättet,
karakteriseras af Intimitet (en moder med två flickor,
1889), Moderskap (1892) och den här ofvan nämnda
Familjegrupp (1893, båda i Luxembourg), Melankoli,
Meditation, Vaka m. fl., porträtt af Paul Verlaine,
Edmond de Goncourt och det gripande porträttet af
den sjuke och aftärde

Ord. som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>