- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1229-1230

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carrick on Suir ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hannoveranska huset trohet. Invecklad i biskop
Atterburys stämplingar, nödgades C. 1722 fly
till Frankrike, men fick 1728 rätt att återvända
till England och egnade sig sedan åt historiskt
författarskap. Han utgaf först Life of James, duke
of Ormonde
(2 bd, 1736) och sedan en mycket utförlig
History of England to 1654 (4 bd," 1747-55), där för
första gången ett försök gjordes att systematiskt
anlita otryckt arkivmaterial i större utsträckning för
en sammanhängande engelsk historia. C:s stilistiska
oförmåga gjorde hans historia tämligen misslyckad,
men hans arbete har tjänat många hans efterföljare som
en materialsamling. En ny upplaga i 6 bd utkom 1851.
V.S-g.

Carteja, fordom stad i Spanien, vid nuv. Gibraltar
sund. Det anlades af fenicierna och blef 171
f. Kr. koloniserad! af 4.000 romerska soldater. Under
kriget mellan Cæsar och Pompejus hade den senare
där sin flottstation. Nu en ruin, El Rocadillo,
vid Algeciras.

Carter [kä’t9l, Henry. Se Leslie (Frank).

Carteret [kä’toret], en gammal inflytelserik familj på
ön Jersey. Flera af dess medlemmar ha varit kungliga
fogdar eller vice-guvernörer på ön. - 1. Sir Philip
de C.
, f. 1584, d. 1643, viceguvernör öfver Jersey
1626-43, gjorde sig känd genom sitt hjältemodiga
försvar af ön mot parlamentets trupper 1643.

2. Sir George C., den föregåendes brorson och
efterträdare som kunglig vice-guvernör på Jersey,
nödgades 1643 vika för parlamentstrupperna,
utrustade sedan för handeln i Kanalen ytterst
besvärliga kapare och beredde rojalisterna en fristad
på Jersey, men nödgades 1651 underkasta sig
parlamentet, hvarefter han gick först i fransk
och sedan i veneziansk sjökrigstjänst. Efter
restaurationen var han många år skattmästare för
engelska flottan och inlade stora förtjänster om
dess utrustning. Han var äfven intresserad i
koloniala företag, bl. a. i den nordamerikanska
koloni, som till hans ära fick namnet New Jersey.
Död 1680. V. S-g.

illustration placeholder

3. John C., baron C., sedan earl
Granville, den föregåendes sonson, engelsk statsman och
talare, föddes 1690 och fick en grundlig klassisk
uppfostran.
"Han medförde från Oxford", yttrade Swift skämtsamt,
"mera grekiska, latin och filosofi, än som på något
sätt anstod en person af hans rang". Vid 21 års ålder
tog han plats i öfverhuset, och där försvarade han
den hotade protestantisk-hannoveranska tronföljden,
hvilket konung Georg I efter sin tronbestigning
icke lämnade obelönadt. 1719-20 var C. ambassadör
i Stockholm. Genom obestämda och tvetydiga löften om
hjälp mot Ryssland - hvarvid han skickligt begagnade
sig däraf, att en engelsk flotta (som dock hade sina
egna hemliga order) då befann sig i Östersjön -
"afpressade" han Sverige de oförmånliga frederna
med konung Georgs stamland, Hannover (1719), samt
med Preussen
(1719) och Danmark (1720). Tillika afslöt han
(1720), på grundvalen af 1700 års allians,
å Englands vägnar ett förbund med Sverige. 1721
blef han statssekreterare. 1724-26 och 1729-30
beklädde han lordlöjtnantsplatsen på Irland, där
han stod i lifligt umgänge med Swift och gjorde sig
mycket afhållen. 1730-42 var han en af Walpoles
kraftigaste motståndare i öfverhuset samt blef
efter dennes fall (1742) ånyo statssekreterare och
ledare af utrikesangelägenheterna. Han öfvergaf
Walpoles försiktiga politik i det österrikiska
arfföljdskriget, och detta vållade, att han redan
1744 måste utträda ur ministären. Vid sin mors
död s. å. ärfde han titeln earl Granville. 1751-63
tillhörde han nominellt som "lord president of the
council" alla ministärer. Hans hannoveranska politik
gjorde honom impopulär. Död 1763. Jfr A. Ballantyne,
"Lord C. A political biography 1690-1763"
(1887), och Lecky, "Englands historia", I, 382 ff.
J.Th.w.

Carteret [kä’toret], Philip, engelsk upptäcktsresande
(födelseår obekant), upptäckte 1767 ön Pitcairn
samt många af de mellan denna och Filippinerna
liggande öarna och ögrupperna. När han 1769 återkom
till England efter en två och ett halft år lång
världsomsegling, hade han under mycket ogynnsamma
omständigheter utfört en af dåtidens främsta
upptäcktsfärder. Han dog i Southampton 1796.

Carteret-öarna [kåkaret-], en grupp af 9 korallöar,
hörande till Salomon-öarna och omfattande en areal
af 30 kvkm.

Carteromaco, Niccolò, pseudonym för italienske
skalden N. Forteguerri (se d. o.).

Cartesianism, det filosofiska system, som uppställdes
af Cartesius.

Cartesianske djäfvulen. Se Cartesianske dykaren.

Cartesianske dykaren l. Cartesianske djäfvulen,
fys., en liten ihålig, med ett öppet rör försedd
figur, vanligen af glas och formad såsom en
människokropp. Figuren är inuti fylld med luft,
som genom röret står i förbindelse med en yttre
vattenmassa, fylld i en glasflaska, hvars hals
innehåller föga luft och upptill är afspärrad
med en membran, exempelvis en kautsjukhinna. Vid
tryckningen på membranen intränger vatten genom röret
i figurens inre, hvarigenom luftvolymen och därmed
uppdriften minskas, så att vid tillräckligt starkt
tryck figuren sjunker. När trycket upphör, vidgar sig
den inneslutna luften och tränger vattnet tillbaka,
så att figuren åter stiger till ytan. Glascylindrar,
inneslutande cartesianska dykare, förekommo allmänt
i de äldre fysikaliska kabinetten och tjänade till
att vid föreläsningar demonstrera de hydrostatiska
lagarna för kroppars flytande och sjunkande i vatten,
eller ock visades med deras hjälp roande experiment
för auditoriet. R. R. (S. A-s.)

Cartesius, Renatus (René Descartes), fransk
filosof och matematiker, f. 31 mars 1596 i La
Haye i Touraine. Tillhörande en förmögen adlig
familj, kunde han ostördt egna hela sin lefnad åt
tillfredsställandet af det brinnande forskningsbegär,
hvilket tidigt framträdde såsom grunddraget i hans
personlighet. Från sitt åttonde år uppfostrades han
i en jesuitskola, där han företrädesvis studerade
matematik äfvensom den skolastiska

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0677.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free