- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1237-1238

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cartesius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under en ny expedition uppför S:t Lawrence-floden
.och framträngde under vänskapligt förhållande till
indianerna till Hochelaga-ön. En därvarande höjd gaf
han namnet Mont royal (det nuvarande Montreal). Sedan
tvister utbrutit med indianerna, af hvilkas höfdingar
han bortröfvade en, återvände han till Frankrike. 1541
afsändes en ny expedition till Canada, hvilken afsåg
en verklig kolonisation under ledning af Fr. de
Ivoberval som vice-konung och C. som generalkapten,
men företaget misslyckades. Ovisst är, huruvida
C. deltog i en fjärde expedition för att återföra
resterna af Robervals koloni. 1598 utgafs i Paris den
af C. författade Discours du voyage de Jacques Cartier
aux terres nevfves de Canada
(ny uppl. 1861). Se
äfven Joüon des Longrais, "Jacques Cartier" (1888).
G. Stg.

Cartmel [ka’tmel], urgammal stad i den del af
engelska grefsk. Lancaster, som kallas Furness. 6.270
inv. (1901). Berömd kyrka från 1188. I närheten Holker
hall, tillhörigt hertigen af Devonshire. Utanför,
i Morecambe-viken, ligga stora sandbankar, C. sands,
som vid ebb-tid äro nästan torra.

Carton [kartå’rj. Se Dancourt.

Cartonnage [-na7j], fr. Se Kartonnage.

Cartouche [karto’j], fr., kartusch (se d. o.).

Cartouche [karto’j], Louis Dominique, stråtröfvare, f.
1693 i Paris, blef för dåligt uppförande utstött
ur föräldrahemmet och slöt sig till ett röfvarband
i Normandie. Han blef sedan anförare för ett band,
som i långliga tider huserade i Paris och trakten
däromkring. Slutligen blef han förrådd af en bland
sina förtrogne samt häktad och dömd att rådbråkas,
1721. C. är hjälten i flera romaner och skådespel.

Cartulaire [kartylär], fr. Se Diplomatarium.

Cartwright [kä’träit], Thomas, engelsk kyrkopolitiker,
f. 1535, d. 1603, blef 1569 teol. professor i
Cambridge. Han var den framväxande puritanismens
förnämste representant och kämpade framför allt för
ett presbyterianskt kyrkosystem i England. Härunder
kom han i hårda strider både med den anglikanska
episkopalkyrkan och med den radikalare puritanismen,
brownister, independenter o. s. v. Han kan ock
betecknas som den engelska presbyterianismens
fader. På grund af sina angrepp på episkopatet blef
C. redan 1570 afsatt från sin professur och reste då
till Genève, där han slöt vänskap med Beza. På sina
vänners uppmaning återvände han 1572 till England,
framlade s. å. en bok Admonitions, med program
för en presbyteriansk kyrkostyrelse, kom i häftig
strid med ärkebiskop Whitgift i Canterbury och måste
ånyo lämna landet. Han var en tid pastor i engelska
kyrkan i Antwerpen, innehade enskilda befattningar
i England, där han hade mäktiga gynnare, men satt
tidtals fängslad för sin slagfärdighet och sitt
försvar för en kyrkostyrelse
efter Calvins mönster. År 1580 publicerade C. jämte
Travers den märkliga Book of disciplinc, där det
kalvinska kyrkosystemet anpassats efter den engelska
kyrkans säregna förhållanden med bibehållande af
episkopatet, ehuru detta beröfvats all betydelse. Där
gafs åt den snart segrande puritanismen dess
organisation. 1592 frigafs C. sista gången och
lefde sedan i ro, men med bruten hälsa. Se Wakeman,
"History of the church of England" (6:e uppl. 1899).
Hj. H-t.

Cartwright [kä’träit]. 1. John C., engelsk
politiker, f. 1740, d. 1824. I sin ungdom var han
en duglig sjöofficer, men på grund af sympati för de
nordamerikanska koloniernas själfständighet måste han
afbryta sin sjömilitära bana och blef i stället major
vid Nottinghamshires milis. - Det är emellertid som
politisk publicist och ledare C. gjorde sig ryktbar;
hans verksamhet i detta afseende har förskaffat honom
namnet "parlamentsreformens fader". Han kastade sig
nämligen med största ifver in i arbetet för en radikal
reform af författningen och framställde förslag,
som långt senare skulle komma igen i "the people’s
charter" (se Chartism): årliga parlamentsval,
allmän rösträtt, aflöning åt parlamentsledamöterna,
sluten omröstning vid valen o. s. v. 1780 hölls på
hans initiativ ett ryktbart möte i Westminster,
där en resolution i denna riktning antogs. Kort
därefter bildades för samma syften "Society for
constitutional information". Det allmänna intresset
för parlamentsreformen var emellertid mycket litet;
först efter franska revolutionens utbrott flammade
det upp, och C. utgjorde den förenande länken mellan
de tidigare sträfvandena och 1800-talets engelska
radikalism. Hans befordran i milisen hindrades på
grund af hans politiska uppträdande, och senare blef
han beröfvad sin fullmakt. Dessutom blef han en gång
häktad och en gång dömd till böter för uppvigling,
men samtidigt åtnjöt han allmän vördnad för sin
älskvärda och försonliga karaktär. Hans skrifter voro
ytterst talrika, men äro nu nästan oläsbara. De
viktigaste voro: Give us our rights (1782),
The commonwealth in danger (1795), The english
constitution produced and illustratcd
(1823). -
Jfr J. H. Rose, "The rise of democracy" (1897).
E. Hkr.

2. Edmund C., den föregåendes broder, engelsk
mekanisk uppfinnare, f. 1743, d. 1823, lefde som
skönlitterärt verksam präst i olika församlingar,
1785 i Doncaster. Vid denna tid hade bomullsindustrien
i England kommit i ett egendomligt läge, därigenom
att spinnandet gått oerhördt framåt genom många
mekaniska uppfinningar, medan väfverict på intet
sätt kunde hålla jämna steg därmed, eftersom det
fortfarande bedrefs med handarbete. Vid besök
i ett bomullsspinneri kom C., som fullkomligt
saknade teknisk eller ekonomisk utbildning, på
den tanken att äfven en mekanisk väfstol skulle
kunna konstrueras. 1784-85 satte han sin tanke i
verket, men då han aldrig sett den förut brukliga
handväfstolen (maskiner för mindre tygstycken
hade redan förut konstruerats), blef resultatet
synnerligen klumpigt. Därmed var dock den s. k. power
loom en verklighet, och 1787 upprättade C. i
Doncaster ett väfveri med en bättre maskin än den
ursprungliga. Denna väfstol är förebilden för dem,
som ännu användas. Från 1788 eller 1789 drefs hans
fabrik med ånga, men den gick med förlust och måste

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0681.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free