Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om Goethe och dennes verk. Som konstskriftställare
vann C. ett ansedt namn genom sina Briefe über die
landschaftsmalerei (1831; 2:a uppl. 1835). Han var
själf en utmärkt landskapsmålare.
Carus, Julius Victor, tysk zoolog, f. 1823 i Leipzig,
d. 1903, blef 1849 konservator i Oxford och 1853
e. o. professor i zoologi i Leipzig. Bland hans
större skrifter må nämnas: Zur nähern kenntniss des
generationswechsels (1849) och System der thicrischcn
morphologie (1853). Tillsammans med Gerstäcker
utgaf han en på sin tid mycket anlitad uppslagsbok,
Handbuch der zoologie. Känd och mycket värderad
har C. blifvit förnämligast genom bibliografiska
och historiska skrifter på zoologiens område:
Geschichte der zoologie (1872), Bibliotheca zoologica
(1861, tills, med W. Engelmann) och årliga
förteckningar öfver den zoologiska litteraturen
i den 1878 af honom grundade, mycket spridda
tidskriften "Zoologischer anzciger". C. öfversatte
äfven Darwins arbeten till tyska språket.
L-e.
Caruso, Enrico, italiensk operasångare, f. i Neapel,
har under senaste åren (från 1903) på gästspelsresor
i Österrike, Tyskland, England och Amerika gjort
sig känd och beundrad som en af nutidens ypperste
tenorister, med en varm, mjuk och böjlig röst,
som är fulländadt skolad i "bel canto". Italienska
operaroller äro hans egentliga fält.
Carus Sterne, pseudonym för tyske författaren
E. L. Krause (se d. o.).
Carutti di Cantogno [kantå’njå], Domenico, baron,
italiensk statsman och historieskrifvare, f. 1821,
tillhörde en mycket gammal ätt i Piemonte, idkade i
sin ungdom grundliga studier i juridik, historia och
litteratur samt uppträdde äfven som skald (bl. a. med
diktsamlingen Addio, 1849). C. väckte sedan uppseende
genom några politiska och historiska skrifter, såsom
Dei principii del governo libero (1852), Storia del
regno di Vittorio Amedeo II (1856, 3:e uppl. 1897) och
Storia del regno di Carlo Emanuele III (1859). 1859
kallades han af Canova till generalsekreterare i
utrikesministeriet, 1860 invaldes han i italienska
parlamentet, och 1862-69 var han italienskt sändebud
i Haag. C. blef 1869 medlem af statsrådet, var
längre tider deputerad och utnämndes 1889 till
medlem af senaten. Bland hans lärda, med klassisk
bredd och värdighet skrifna arbeten öfver Savojens
och konungariket Sardiniens historia märkas, utom
ofvannämnda skrifter, äfven Storia della diplomazia
della casa di Savoia (4 bd, 1875-80), Storia della
corte di Savoia durante la rivoluzione e l’impero
francese (2 bd, 1892) och Storia di Pinerolo (1893).
Carvacrol. Se Karvakrol.
Carvajal [-chäl], Thomas José Gonzalez, spansk
statsman och skriftställare, f. 1753, utnämndes
1795 till intendent vid de på Sierra Morena och
i Andalusien anlagda kolonierna, men tog 1807
afsked från denna befattning. När hela nationen
1809 reste sig mot fransmännen, ingick han som
intendent vid hären. 1813 blef han statssekreterare
i finansministeriet och sedermera på egen begäran
studiedirektor vid högskolan San Isidoro. 1815
häktades han, därför att han där upprättat en lärostol
i författningsrätt. Efter revolutionen 1820 återfick
han sin syssla och utnämndes 1821
till medlem af statsrådet. Vid reaktionens våldsamma
genombrott 1823 måste C. fly från Madrid och återkom
ej förrän 1827. Sedermera innehade han flera militära
befattningar till sin död, 1834. Såsom skriftställare
vann C. europeisk ryktbarhet genom sin metriska
öfversättning af åtskilliga böcker i bibeln, Los
salmos (5 bd, 1819), Los libros poeticos de la santa
biblia (6 bd, 1827) m. fl. Hans Opusculos ineditos
en prosa y verso utkommo 1847 i 13 bd.
Carvalho [karva7ljå], Léon och Miolan-C. Se
Miolan-Carvalho.
Carvalho [karva;ljå], José da Silva, portugisisk
statsman, f. 1782, var från studentåren afgjord vän
af liberalismen, rönte därför åtskillig förföljelse
på den juridiska ämbetsmannabanan och blef en verksam
deltagare i den revolution, som i aug. 1820 utbröt i
Oporto. I jan. 1821 var han en af de fem, åt hvilka
cortes uppdrog landets styrelse, och s. å. ingick
han som justitieminister i Johan VI:s liberala
ministär. Vid den absolutistiska motrevolutionen
1823 flydde C. till England, återvände 1826, men
måste efter dom Miguels statskupp (1828) ånyo söka
skydd i England. När dom Pedro ankom till Europa
för att skydda sin dotter Marias rättigheter,
sällade sig C. till honom och verkade sedermera
nitiskt för Miguels förjagande. Han utnämndes
till medlem af Marias fönnyndarråd, följde dom
Pedro till Terceira och därifrån på expeditionen
till Portugal, 1832. S. å. blef han dom Pedros
finansminister och kunde som sådan genom en rad
af lyckliga reformer återställa den svårt rubbade
statskrediten. Revolutionen 10 sept. 1836, till
förmån för den friare författningen af 1820, störtade
honom ur ministären, och efter sitt deltagande i
den misslyckade motrevolutionen 4 nov. s. å., för
återupprättande af 1826 års charta, måste han ännu
en gång fly till England. Han återkom dock efter
erhållen amnesti samt deltog som verksam "chartist"
1842 i återställandet af dom Pedros charta genom
upproret i Oporto, hvarefter han tillhörde statsrådet
till sin död, 1845.
Carwar [kawa’9] l. Karwar, hufvudstad i Kanara.
Carvel. Se Gaeliska språket och litteraturen.
Carver [ka’ve], Jonathan, engelsk upptäcktsresande,
f. 1732 i Connecticut, deltog i striderna mot
fransmännen i Canada och beslöt vid fredsslutet
1763 att utforska trakterna bortom Mississippi
och att finna en nordvästlig väg till lands mellan
Atlanten och Stilla hafvet. 1766-68 utforskade han
Lake superiors stränder och inledde förbindelser
med många indianstammar. Under början af 1767 hade
C. deltagit i indianstammarnas stora rådslag, och
i den trakt, där nu S:t Paul ligger, valdes han l
maj till medhöfding af dakotastammen. Han erhöll då,
som tacksamhetsbetygelse för en af honom förmedlad
fred mellan sioux- och ojibeway-indianerna, ett
stort landområde i förläning. Efter C:s i fattigdom
inträffade död, 1780, anträffades bland hans papper
det med tvenne berömda indianhöfdingars totem
påtecknade (10,000 engelska kvadratmil omfattande)
förläningsbrefvet, enligt hvilket indianerna
(på engelska) benämna honom "our good brother
Jonathan", hvaraf ett af de vedertagna namnen på den
nordamerikanska nationen förmodas härleda sig.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
