- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1243-1244

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

C:s arfvingar sålde sina territoriella anspråk för
50,000 pd st. Dessa anspråk förkastades 1825, men ha
flera gånger uppdykt. C:s förnämsta verk äro Travels
to the interior parts of North America
och Origin,
mariners and customs, religion and languages of
the indians
(1778). Hans plan att göra trakten kring
S:t Paul till ett stort kommunikationscentrum mellan
östern och västern samt att genom kanaler förena det
med New York och Canada är nu genom Great Erie-kanalen
förverkligad. G. Stg.

Carvin l. C. Épinoy [karva’ epinoa’], stad i franska
depart. Pas-de-Calais. 7,002 inv. (1901). I närheten
stenkolsgrufvor och ett gammalt kapell, som är en
mycket besökt vallfärdsort.

Cary [kä^ri]. 1. Sir Henry C., viscount
Falkland, engelsk politiker, blef efter några års
krigstjänst hofman vid Jakob I:s hof, 1617 medlem
af privy council, 1620 skotsk peer under namn af
viscount Falkland och 1622 ståthållare på Irland,
hvars styrelse han förestod till 1629. Han var ej
vuxen denna svåra ställning, och hans vankelmodiga
irländska politik endast ökade förvirringen på ön. -
C:s maka, Elizabeth Cary, lady Falkland, f. 1585,
d. 1639, var ryktbar som en af sin tids lärdaste
kvinnor. Hon öfvergick till katolicismen, men stod
i nära förbindelse med Chillingworth och andra af
trosfrihetens tidigaste förespråkare i England.

2. Lucius C., viscount Falkland, den föregåendes
son, engelsk politiker, f. omkr. 1610, ärfde familjens
litterära intressen och hängaf sig tidigt, liksom
modern, åt religiös spekulation. Under 1630-talet
var hans gods Great Tew en fristad för religiösa
tänkare som Chillingworth och flera af tidens mest
kände engelske skalder. C. motstod sin moders försök
att göra honom till katolsk proselyt och intog i
sin samtids kyrkopolitiska strider en egendomlig
mellanställning, med sin glödande entusiasm för
tankens frihet bortstött lika mycket af Lauds
högkyrkliga episkopalism som af presbyterianernas
trångbröstade renlärighetsnit. I långa parlamentet
uppträdde han för Straffords domfällande, men emot
biskopsämbetets afskaffande. Då Karl I i början
af år 1642 för sista gången sökte samförstånd med
parlamentet, gjorde han C. till sin statssekreterare,
och som sådan ledde C. (sept. s. å.) de fruktlösa
förhandlingarna med parlamentet. Inbördeskrigets
utbrott bragte honom till förtviflan, och då
alla utsikter till en fredlig uppgörelse syntes
försvunna, sökte och fann han döden i slaget vid
Newbury, sept. 1643. C. var en af denna religiösa
brytningstids ädlaste och mest finbildade,
men också vekaste personligheter. Hans bana
är med mycken sympati skildrad af Gardiner i
"History of England 1603-1642". "The poems of
Lucius Carey" utgåfvos 1870 af d:r Grosart.
V. S-g.

Cary [kalori], Alice, nordamerikansk författarinna,
f. 1820, d. 1871, var dotter af en landtbrukare från
Ohio och kom 1852 till New York med sin likaledes
poetiskt begåfvade syster Phœbe C. (f. 1824,
d. 1871). Deras hem i New York blef en samlingsplats
för skriftställare, konstnärer och politiker. Alice
C. skildrade behagligt sin födelsebygd och lifvet
där i prosaarbetena Clover-nook (1851-53), Ptctures
of country life
(1859) m. m., utgaf en diktsamling
tillsammans med systern och ensam flera sådana (bäst
är A lover’s diary, 1867) samt skref romaner med ämne
ur hemlifvet,
bl. a. Married not mated (1856). Phoebe C. utmärkte
sig mest som hymndiktarinna. En samling; af bägges
dikter utgafs" i 4 bd 1873 (flera uppl.), med
minnesteckning öfver systrarna af Mary Ames.

Carya Nutt., Hickory-träd, bot., växtsläkte af
fam. Juglandaceæ. Arterna, som härstamma från
Nord-Amerika, äro storväxta träd, besläktade med
valnötträdet. Liksom detta hafva de parbladiga
blad och stenfrukt. Frukterna af C. alba
Nutt. m. fl. arter ("hickory-nötter") innehålla
oljerika, ätliga frön, som äro ännu mer välsmakande
än valnötternas. Veden af C. porcina och andra
arter utgör ett hårdt och varaktigt virke. Barken
af C. alba och C. tomenlosa användes till färgning.
Ldt. (G. L-m.)

Caryocaraceæ l. Rhizoboleæ, bot., växtfamilj,
besläktad med Marcgraviacæ och Theaceæ, innefattande
ett fåtal träd och buskar i Syd-Amerikas urskogar. De
jättelika stammarna af Caryocar-arterna användas
med fördel i möbelsnickeriet
(tatajubaträ) och till skeppsbyggnad. Nötterna ätas rostade.
G. L-m.

Caryocatactes, zool. Se Nötkråksläktet.

Caryocystites v. Buch, paleont., ett inom de
undersiluriska aflagringarna förekommande
cystidé-släkte af fam. Echinosphœrilidæ,
utan stjälk, med relativt stora kalkplåtar,
som visa sig rafflade af porrutornas på ytan
såsom lister framträdande rör. Såsom typ för
släktet anses den redan af Wahlenberg beskrifna
C. granatum. A. G. N. (A. Hng.)

Caryophyllaceæ, Nejlikväxter, bot., en familj inom
ordn. Centrospermæ (Curvembryæ), innefattande de
oftast af äldre systematiker såsom skilda familjer
upptagna Silenaceæ, Paronychieæ och Alsinaceæ,
som emellertid visa så stora öfverensstämmelser,
att de numera allmänt ställas endast som grupper inom
ifrågavarande familj. Till densamma hörande växter
äro örter och halfbuskar med vanligen motsatta,
enkla blad; blommorna äro anordnade i kvast, hvilken
till sist öfvergår i ensidiga knippen; blommorna äro
regelbundna, i regel femtaliga; fruktämnet, bildadt
af 2–5 fruktblad, är enrummigt med ett centralt fritt
fröämnesfäste och fria stift; frukten är kapsel,
sällan nöt eller bär. De omkr. 1,300 arterna anträffas
hufvudsakligen inom de tempererade zonerna. –
Familjen sönderfaller i två stora väl begränsade
grupper: 1. Alsinoideæ (Alsineæ, se d. o.) med
fribladigt foder. Till denna grupp höra släktena
Cerastium, Spergula, Sagina, Stellaria, Arenaria,
Scleranthus, Herniaria o. a.; de båda sista släktena
ha nötfrukt och sammanfattas jämte andra släkten
till gruppen Paronychieæ. 2. Silenoideæ (Sileneæ)
med sambladigt foder. Bland de många hithörande
släktena kunna anföras Lychnis, Agrostemma, Silene,
Dianthus, <p>Saponaria</i>, <p>Gypsophila</i>. Familjens nytta
är ringa. Några arter ha medicinsk användning,
förr mer än nu. Spergula odlas allmänt
som foderväxt. Många arter af släktena Cerastium,
Dianthus, Gypsophila, Lychnis, Saponaria och Silene
odlas som prydnadsväxter. Flera arter ha giftiga frön.
G. A. (G. L-m.)

Caryophyllidea, zool. Se Bandmaskar.

Caryophyllus aromaticus L., Kryddnejlikträdet,
bot. farm. Se Eugenia och Eugenol.

Caryopsis. bot. Se Hinnfrukt.

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0684.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free