Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cash credit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
peuple" och återtog 1872 vid återkomsten till Paris
redaktionen af "Le pays" samt arbetade öppet för
Napoleonernas återuppsättande på tronen. 1876 och
1877 valdes G. till medlem af deputeradekammaren,
där han störde ordningen genom att systematiskt falla
andra i talet samt genom häftiga utfall och personliga
angrepp, och hvarifrån han
1878 blef utesluten. Han invaldes ånyo
i febr.
1879 och höll sig efter den tiden jämförelsevis
stilla. Efter kejsarprinsens död i Sulu-landet
bragte C. förvirring i det bonapartistiska partiet
genom att gentemot prins Napoleon uppställa
dennes son Viktor såsom tronpretendent.
Såsom "kandidat för hatet mot republiken"
omvaldes C. till deputerad ända till 1893, då han föll
igenom till följd af den från hans sida understödda
boulangismens fullständiga nederlag. 1898 och 1902
blef han dock återvald till deputerad i dep. Gers.
Från 1886 har han haft sin nya tidning "L’autorité"
till organ i st. f. "Le pays". C. uppträdde äfven
som författare med Empire et royauté (1873), Mémoire
de Chislehurst {s. å.), Histoire de la troisiéme
république (1875 )m. m.
Cassalis. Se Casalis.
Cassander (lat.), macedonisk fältherre. Se
Kassandros.
Cassander, Georg, en af den romersk-katolska kyrkans
lärdaste och mest upplyste teologer, f. 1512
1. 1513 i Pitthem nära Bruges. Sitt rykte som
teolog förvärfvade han under de utjämningsförsök,
hvilka närmast efter reformationen gjordes för att
söka åvägabringa en förening emellan katoliker och
protestanter. På uppmaning af kejsar Ferdinand I utgaf
han 1564 De articulis religionis inter catholicos
et protestantes controversis, i hvilket han sökte
finna en föreningspunkt i det apostoliska symbolum
och den äldre kyrkans bekännelse, sådan denna uttalat
sig hos kyrkolärarna från Konstantius’ tid till Leo
den store och Gregorius den store. Hans dogmatiska
ståndpunkt är för öfrigt utprägladt katolsk. Bekant
är det inflytande, som hans arbete utöfvade på Johan
III i Sverige. C. författade äfven andra teologiska
verk af högt värde samt utgaf flera patristiska
arbeten. Död i Köln 1566. J. H. B.*
Cassano. 1. (C. d’Adda) Stad i italienska
prov. Milano, vid floden Adda. 8,782
inv. (1901). Sidenspinnerier. Där besegrades
16 aug. 1705 österrikarna under prins
Eugène af fransmännen under Vendôme och
27 april 1799 fransmännen under Moreau af
ryssarna och österrikarna under Suvorov. -
2. (C. al Jjonio) Stad i italienska
prov. Cosenza, vid järnvägen Sibari-Cosenza. 8,706
inv. (1901). Biskopssäte. Svafvelbad. - 3. (C.
delle Murge) By i italienska prov. Bari. 6,115
inv. (1901). Oljepressning. I närheten en kalkgrotta
med stalaktitbildningar.
Cassas [kasa’], Louis François, fransk konstnär,
f. 1756, d. 1827, genomströfvade tvenne gånger
orienten, öfverallt mätande och aftecknande
fornlämningar. 1816 blef han professor vid
gobelängfabriken i Paris. C. anlade den i nämnda stads
konstskola befintliga samlingen af korkmodeller af
olika folks yppersta byggnadsverk, och af det på hans
resor samlade materialet uppstodo kopparsticksverken
Voyage pittoresque de la Syrie, de la Phénicie
o. s. v. (1799), Voyage pittoresque de l’lstrie et
de la Dalmatie (1802) och Vues pittoresques des
principaux sites et monuments de la
Grèce, de la Sicile et des sept collines de Rome
(1813).
Cassava, ett slags stärkelserikt födoämne, som
tillredes af maniok-växten. Se Manihot.
Cassazione (af lat. cassare, göra slut på; egentl,
afskedande), mus., urspr, slutnumret af en konsert;
sedan ett instrumentalstycke i flera satser, ämnadt
för uppförande i det fria. Jfr Serenad. A. L.
Cassegrains teleskop [kassgrä’s]. Se
Astronomiska instrument, sp. 291.
Cassel, stad i franska depart. Nord (Flandern),
n. v. om Lille, på det 157 m. höga, alldeles isolerade
Montcassel, med vidsträckt utsikt öfver flandriska
slätten och Nordsjön. 1,955 inv. (1901). Gammalt slott
och ett vackert stadshus, en gång samlingsplats för
Flanderns ständer. Tillverkning af olja, kalk och
läder. C. är det gamla Castellum morinorum. Där
hafva slag utkämpats 1071, 1328, 1677 och 1814.
Cassel, Karl Gustaf, jurist, författare, f. 1783
i Skeninge, var 1801-03 student i Åbo, där han tog
hofrättsexamen, och innehade sedermera åtskilliga
tjänstebefattningar, till dess han 1818 blef
öfverdirektör i tullverket samt ordförande i
Stockholms tulldomstol. 1825 utnämndes han till
lagman i Västmanlands och Dalarnas lagsaga, med
hvilken 1832 landskapet Uppland förenades. Vid
lagmansrätternas upphörande, 1849, öfvergick han
till privatlifvet. 1824 hade han förordnande att
gemensamt med lagkommitténs ledamöter utarbeta förslag
till förnyad författning rörande lurendrejeri och
tullförsnillning, 1833 hade han plats i kommittén
för utarbetande af ny sjölag, och 1836-42 var han
ledamot af lagkommittén. Under en del af riksdagen
1840-41 samt under urtima riksdagen 1844 tjänstgjorde
han som sekreterare i bondeståndet. Han var jämväl
en nitisk medlem af flera välgörande sällskap. Död
1866. C. författade ett stort antal minnesteckningar,
några psalmer, bl. a. 185 och 450 i 1819 års psalmbok,
samt andra smärre skrifter.
Cassel, David, tysk-judisk lärd, f. 1818,
d. 1893, var 1846-79 föreståndare för den nauenska
uppfostringsanstalten i Berlin. Han utarbetade
bl. a. Hebräisch-deutsches wörterbuch, nebst kurzer
hebr. grammatik (6:e uppl. 1898) och Lehrbuch der
jüdischen geschichte und litteratur (1879).
Cassel, Knut, landtbrukare, f. 23 dec. 1821
i Stockholm, var student i Uppsala 1841-43
och tjänstgjorde sedermera en kortare tid i
finansdepartementet. 1860 inköpte han det i Närke
belägna Stjärnsund jämte Edö gods och utvecklade
där ett omsorgsfullt jordbruk och en värdefull
ladugårdsbesättning, en korsning af Ayrshire- och
korthornsraserna, hvilken senare blifvit mycket
bekant som stamhjord för den under utbildning varande
rasen "rödbrokig svensk boskap". C., som flera år
tillhörde Örebro läns landsting, var 1867-68 och
1872-78 ledamot af första kammaren, hvilken 1875-78
gaf honom plats i bevillningsutskottet. Till sina
ekonomiska åsikter var han frihandlare. Sedan 1885 var
han ledamot af landtbruksakademien. Död å Stjärnsund
31 juli 1895. - C. tillhörde en släkt, som urspr,
var tysk och hette von Castell samt vid tiden
för trettioåriga kriget inkom till Sverige.
Cassel, Paulus Stefanus, tysk teolog och
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
