- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1261-1262

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cassel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arkeolog, f. 1821 i Gross-Glogau (Schlesien) af
judiska föräldrar (hette såsom odöpt Selig), öfvergick
1855 till kristendomen, valdes 1866 till medlem
af preussiska deputeradekammaren och blef 1867
predikant vid Kristuskyrkan i Berlin. 1891
lämnade han denna predikantbeställning och afled 1892
i Friedenau nära Berlin. C. utöfvade en ovanligt
omfattande skriftställarverksamhet inom teologi,
mytologi, sagohistoria och symbolik. Han utgaf bl. a.
en judafolkets historia från Jerusalems förstöring
till 1847, kommentarer till Domareboken, Ruts och
Esters bok, andaktsböcker och apologetiska skrifter,
stridsskrifter mot antisemitismen, vidare Magyarische
alterthümer
(1848), Von Warschau bis Olmütz
(1851), Eddische studien (1857), Weihnachten,
ursprung, bräuche und aberglauben
(1862) och Deutsche
reden
(1871) m. fl. 1875-89 utgaf han den
teologiska veckoskriften "Sunem".

Cassel, Karl Gustaf, nationalekonom, f.
1866 i Stockholm, aflade studentexamen därstädes
1885 och promoverades 1895 i Uppsala till filosofie
doktor. Efter att ha varit amanuens i matematik
vid Stockholms högskola 1892-94 och vikarierande
lektor vid högre realläroverket i Stockholm
1893-98, egnade han sig åt nationalekonomiska
studier vid tyska universitet och föreläste 1901-02
i nationalekonomi vid Köpenhamns universitet. 1902
utnämndes han till docent och 1904 till professor i
nationalekonomi och finansvetenskap vid Stockholms
högskola. 1902-03 tjänstgjorde han som en af
sekreterarna i kommittén för frågan om proportionellt
valsätt, och sedan 1904 har han i
finansdepartementet varit anlitad som sakkunnig för vissa
skattefrågor. Han har utgifvit arbetena Das recht
auf den vollen arbeitsertrag
(1900), Socialpolitik
(1902) och The nature and necessity of interest
(1903) samt ett betydligt antal uppsatser i Ekonomisk
tidskrift, Tübinger zeitschrift och Economic
journal, särskildt om prisbildningen, om goda
och dåliga tider samt i skattefrågor. I teoretiskt
afseende står han i utpräglad opposition till den
s. k. österrikiska nationalekonomiska riktningen (se
Böhm von Bawerk) och företräder i sociala
frågor samma uppfattning som flera engelska
socialpolitiker (särskildt makarna Webb). - En broder
till C., journalisten Hjalmar C., f. 1868, har
väckt uppmärksamhet genom reseskildringar från
Nord-Amerika och östra Asien.

Casselmanns grönt, kem., grön målarfärg, som
består af basiskt kopparsulfat. Den är giftig.

Cassequere [kasskere], en af Serpa Pinto 1878
upptäckt folkstam i det inre af västra Central-Afrika
mellan floderna Kubango och Kuando. Stammen
uppgifves hafva hvit hudfärg, håret fördeladt i tofsar
såsom hottentotterna hafva, utstående kindkotor och
små sneda ögon samt stå på den lägsta kulturgrad.

Casse-tête [kass-tät], "hufvud-sprängare", starkt
vin, som slår åt hufvudet.

Cassette [kässä’t], fr., skrin. Se Kassett.

Cassia L., bot. farm., ett till fam. Leguminoeæ,
afd. Cæsalpinioideæ, hörande artrikt växtsläkte,
som är inhemskt i de tropiska och subtropiska
länderna, mest i Amerika. Det utgöres af träd, buskar
l. örter med parbladiga blad och vackra, ofta gula
blommor; baljorna äro genom tvärväggar afdelade
i många rum, hvartdera med ett frö. Flera arter,
mestadels tillhörande det afrikansk-arabiska
vegetationsområdet, lämna drogen sennablad, folia
sennæ
(se Senna). Andra bekanta arter äro
följande: C. fistula L. är inhemsk i Ostindien, odlad i
de tropiska delarna af Afrika och Amerika. Dess
40-60 cm. långa och 2-3 cm. tjocka baljor äro
cylindriska och mörkbruna. Frukten innehåller
25-100 frön, omgifna, om frukten är färsk, af en
mjuk, sockerhaltig, brun massa, som har lösande
verkan. Dessa frukter voro förr officinella under namnet
Cassia fistula - ett namn, som i den svenska
allmogens mun blifvit förvrängdt till "tisslatassla".
Stammens ved lämnar ett värdefullt, mycket hårdt
och varaktigt virke. Rotbarken af C. occidentalis
L., cortex fedegozo, användes mot frossa, och
dess rostade frön ha användning som kaffesurrogat
(sudankaffe).
illustration placeholder
Fig. 1. o. 2. Blomställning och frukt af Cassia fistula.

Fig. 3. Fruktdel af Cassia fistula.


C. Absus L. lämnar de under
namn af tsjisjim bekanta bittra fröna, som
i Egypten äro berömda såsom ett specifikt medel mot
den s. k. egyptiska ögonsjukdomen. Barken och
frukterna af C. fistula m. fl. användas till garfning.
Om C. lignea, träkassia, se Kanel. Om C.
caryophyllata
se Dicypellium.
G. L-m.

Cassianer. Se Sabinianer.

Cassianus, Johannes, semipelagianismens
upphofsman, född omkr. 360, sannolikt i Provence.
Som yngling företog han resor till orienten, inträdde
därunder som munk i ett kloster i Betlehem och
invigdes i Konstantinopel till diakon af Chrysostomos,
hvars hängifne lärjunge han blef. Omkr. 415 begaf
han sig till Massilia och stiftade där tvenne kloster.
C. är af betydelse i munkväsendets historia; han
gjorde det första verkliga försöket att omstöpa det
orientaliska munkväsendet i västerländska former, och
hans skrifter fingo stor spridning i västerns kloster.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0693.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free