Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 1267-1268 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cassel ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Medelhafsländerna och där mångenstädes bildar stora skogar,
synnerligast uti Italien och Grekland. I mellersta
Europa odlas detta träd tämligen allmänt
såsom prydnadsväxt och för sina ätliga frukter. Det
kan odlas äfven i Skane, där under milda höstar,
frukterna stundom mogna. -

Fruktskål med 3 nötter.

Äkta kastanjeträdet liknar
till stammen och sitt allmänna utseende eken, men
växer hastigare, så att det på 60-80 år når samma
höjd som eken på hundra, d. v. s. 15- 20 m. Sedan
växer det obetydligt, men blir
ganska gammalt; det kan uppnå nästan lika hög ålder
som eken, öfver 1,000 år. (Bekant för sin storlek och
höga ålder är ett kastanjeträd på Etna.) Bladen äro
stora, aflångt lansettlika, glänsande mörkgröna,
läderartade och i kanten grofsågade; frukterna
("kastanjerna"), som till utseendet likna
"hästkastanjens" frön (se Æsculus), äro rundade,
mörkbruna nötter, hvilka till ett antal af 2 eller
3 äro inneslutna inom en taggig "skål", bildad af
utvuxna skärmblad. De äro ätliga och välsmakande
och utgöra mångenstädes i södra Europa ett af den
fattigare klassens förnämsta näringsämnen. I Italien
användes kastanjemjöl till brödbakning. Veden är
utmärkt för sin hårdhet och fasthet och användes till
vinfat, möbler m. m. Ldt. (G.L-m.)

Fig. 3. Gamla kastanjträd på Etna.

Castanos y Aragones [kasta’njås i aragånes]
Francisco Xaver, hertig af Bailén, spansk
general, f. 1756, d. 1852, utbildade sig i preussisk
krigstjänst, blef 1798 generallöjtnant i spanska
armén, utnämndes 1808 till befälhafvare öfver den
utanför Gibraltar lägrade divisionen och tvang i
juli s. å. den franske generalen Dupont de 1’Etang
att kapitulera vid Bailén. Under Wellingtons
öfverbefäl ställdes han 1811 i spetsen för fjärde
spanska armékåren, och 1813 bidrog han väsentligen
till segern vid Vittoria. Under Ferdinand VII blef
han generalkapten öfver Valencia, inkallades 1825
i statsrådet, blef sedan president i Kastiliens råd
och utnämndes 1833 till grand af Spanien med titeln
hertig af Bailén. 1843 utsågs han till drottning
Isabellas förmyndare och 1845 till senator.

Castberg, Johan, norsk jurist och politiker, f. 1862,
studerade juridik vid Kristiania universitet, blef
1884 juris kandidat och tjänstgjorde därefter
några år i finansdepartementet. 1887 auktoriserad som
"overretssagförer", praktiserade han först i Hamar
och sedan våren 1888 i Gjövik. Från och med 1890
var han "forsvarer" (advokat) vid lagmansrätten
i Kristians lagsaga och från okt. 1892 aktör
för Totens sorenskriveri och Gjöviks stad. 1891
blef han t. f. och 1902 ord. statsadvokat i
Hedemarkens och Kristians lagsagor. C., som
egnat stort intresse åt studiet af arbetarfrågan,
besökte 1891-92 på offentligt uppdrag Schweiz,
Tyskland, Österrike och England, för att studera
arbetarförhållanden, samt utgaf därom Indberetning
om fabrikinspektör-institutionen i Schweiz,
Tyskland og Österrige (1892) och Indberetning om
fabrikinspektör-institutionen i England (s. å.). 1900
valdes han som arbetarnas specielle kandidat till
4:e representant i

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>