Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Castelbuono ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
romanerna La garduña de Sevilla, en af de bästa
pikareskromaner, som värdigt kan ställas vid sidan
af Guzmáns de Alfaraches, La inclinación española,
La quinta de Laura, El disfrezado, Sala de recreación,
Las tardes entretenidas, Los donaires del
Parnaso, Las noches del placer honesto, Los alivios de
Casandra och Las fiestas del jardin. Rivadeneiras
"Biblioteca de autores espänoles" upptager i del
XXXVIII tre romaner och i del XLV två komedier.
3. Fernando de C., spansk skald. Se Cancionero.
4. Andres del C., spansk romanförfattare, f.
i början af 1600-talet i Brihuega, utgaf under titel
La mojiganga del gusto (Zaragoza 1641) en serie
af sex romaner, hvaraf en återfinnes i Rivadeneiras
"Biblioteca de autores españoles", XXXIII.
5. Juan Ignazio González del C.,
spansk dramatisk författare, f. 1763 i Cádiz, d. 1800.
Genom sina "saynetes", småstycken af äkta
gammalspansk typ, har han gifvit en trogen bild af
tidens andalusiska folklif på samma sätt som Ramón
de la Cruz af lifvet i Madrid.
6. Aurelia C. de González, kubansk
författarinna, f. 1842 i Puerto Principe, medarbetare i
flera spanska tidskrifter. Hennes lyriska dikter äro
mycket populära och hennes prosadikter jämföras
med Heines och Bécquers. Af prosaarbeten må
nämnas Reflexiones sobre la conciencia. La mujer
cubana, Biografias americanas och af lyrik La duda,
El canaro en la jaula, La ola y la roca och La
palma y la encina. En samling lyrik utkom 1879 i
Cádiz.
Ad. H-n.
Castillo [kasti’ljå], Cánovas del. Se Cánovas del Castillo.
Castillo [kasti’ljå], Juan del, spansk målare,
f. 1584 i Sevilla, d. 1640 i Cádiz, lärjunge af Luis
Fernandez tillsammans med Herrera och Pacheco,
bildar jämte den senare inom skolan i Sevilla
öfvergången från den äldre till den nyare riktningen
och var i sin ordning lärare åt Alonso Cano och
Murillo. Hans förnämsta verk är en altartafla, i
Sevillas museum, bestående af flera stora bilder:
Bebådelsen, Marias besök hos Elisabet, Kristi födelse,
Konungarnas tillbedjan, Kyrkofäderna och Marias
himmelsfärd (midtbilden).
C. R. N. (O. G-g.)
Castillo [kasti’ljå], spansk resande. Se Badia
y Leblich.
Castillo, Fernando de Leon y, spansk
politiker och diplomat. Se Leon y Castillo.
Castilloa Cervant., bot., växtsläkte af fam.
Moraceæ, innefattande ett par träd, växande i Central- och
Syd-Amerika. Af C. elastica erhålles kautsjuk
af utmärkt beskaffenhet (cartagena-kautsjuk,
guayaquil-strips), därigenom att
man gör djupa snitt i stammen. Den utflytande
mjölksaften uppsamlas och bringas på olika sätt till
koagulering (t. ex. genom blad af Ipomæa),
hvarefter den från vatten befriade kautsjuken formas till
kakor och torkas. Genom kautsjuksamlarnas
(caucheros) oförstånd har detta värdefulla träd
mångenstädes utrotats och skulle alldeles försvinna,
om det ej vore föremål för odling i Västindien och
annorstädes.
G. L-m.
Castillon [kastijå’], stad i franska depart.
Gironde (Guienne), vid floden Dordogne. 2,910 inv.
(1901). Betydande vin- och lökodling. 13 juni
1453 vann den franske konungen Karl VII där en
seger öfver engelsmännen under Talbot, som stupade.
En obelisk är rest till minne af slaget.
Castle [kä’sl l. kā’sl], eng., borg, slott.
Castlebar [käslbā’ə], hufvudstad i irländska
grefskapet Mayo, prov. Connaught. Omkr. 4,000 inv.
Castleford [kä’slfəd], fabriksstad i engelska
grefskapet York, vid floden Aire. 17,386 inv. (1901).
Glashyttor, kolgrufvor och krukmakerier.
Castle garden [kä’sl gā’dn], eng. Se New York.
Castlemaine [kä’slmei’n], stad i staten Victoria,
Australien, 124 km. n. v. om Melbourne, vid
järnvägen Melbourne–Echuca (vid Murray). 5,100 inv.
(1900). De närbelägna, förr vida mer än nu
gifvande guldgräfverierna sysselsatte 5,121 arbetare
1900.
Castlereagh [ka’slri], viscount, engelsk statsman.
Se Stewart (Robert).
Castleton [kä’sltən], by i engelska grefskapet
Derby, midt ibland Peakbergen. Omkr. 2.000 inv.
Blygrufvor. I närheten af C. finnes äfven en märklig
droppstensgrotta.
Castletown [kä’sltaun], stad på södra kusten af
engelska ön Man. Omkr. 2,000 inv. Förnämsta
byggnaden är Rushen castle, en dansk borg från
10:e årh., länge residens för konungarna af Man,
nu till en del använd som fängelse och kasern. Nära
slottet ligger en liten byggnad, där Mans
representation ("house of keys") i omkr. 170 år hade
sina sammanträden.
Castor, zool. Se Bäfvern.
Castoreum, farm. Se Bäfvergäll.
Castoridae, zool. Se Bäfvern och Gnagare.
Castor och Pollux. 1. Grek. och rom. myt.
Se Dioskurerna. - 2. Astron. Se
Tvillingarna.- 3. Fys. Se Elmseld.
Castor-olja, farm. Se Ricin-olja.
Castovius, Erik, universitetslärare, f. 1655 i
Karlstorps socken i Småland, blef, efter en i största
armod tillbragt ungdom, 1680 student i Uppsala,
fick där anställning som lärare för Johan Gyllenborgs
söner och tog 1688 med stor utmärkelse den
filosofiska graden. 1690 framträdde han med en
på cartesiska grundsatser byggd afhandling, De
statu naturali et adventitio, hvilken åstadkom
mycket buller i det kort förut genom J. Bilbergs
uppträdande oroade teologiska lägret. Man uppsökte
ett ställe i afhandlingen, åt hvilket en politisk färg
kunde gifvas, och framställde så den nya filosofien
såsom vådlig för samhällsordningen samt dess
idkare som undersåtar af misstänkt trohet. Karl XI,
till hvilken saken inberättades, nöjde sig med att
låta varna universitetet för det själfsvåld, som
genom en disputation blifvit begånget. (Jfr V. E.
Svedelius, "Om förföljelsen emot Castovius och
Bilberg", i tidskr. Frey, 1842). C. framlefde
sedan flera år ett bekymmerfullt lif, utan att något
passande verksamhetsfält för honom öppnades.
Förgäfves begärde universitetet i Dorpt honom tvenne
gånger till professor. Ovisst är af hvad skäl han
afböjde kallelsen. 1698 blef han akademisekreterare,
och 1702 utnämndes han ändtligen till professor i
moralfilosofi vid Uppsala universitet och hälsades då
af ungdomens jubel. Han dog emellertid redan
1703.
Castra (lat.), läger. En romersk här slog, i
regeln, vid nattens inbrott ett läger, som befästes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
