- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1281-1282

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Castrén ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

forum, med tribunalet, hvarifrån fältherren höll tal;
till höger först stället för inhämtande af auspicier,
augurale, därnäst platsen för intendentur och träng,
quæstorium. I samma linje, mellan forum, quæstorium
och vallen, låg utvaldt fotfolk och därinnanför
utvaldt rytteri, hvilka trupper voro afsedda till
ett slags lifvakt. Parallellt med prætorium och de
i linje med detta befintliga lägenheterna voro, skilda
af en nära 30 m. bred gata, kvarter för utvaldt
manskap af bundsförvanterna, extraordinarii. Mellan
tälten och vallen var ett mellanrum af nära 60 m. bredd.
Detta användes till förvaring af byte m. m. och
underlättade för de särskilda truppafdelningarna
marschen till och från kvarteren. Det var jämväl
ämnadt att skydda tälten mot fiendens kastvapen
och mot eldfara utifrån. Tälten voro af läder och
afsedda för 10 man (af dem två på vakt); i
vinterkvarteren hade man baracker. Utanför vallen eller
vid portarna voro, efter hvad det tyckes, velites, de
lätta trupperna i legionerna, lägrade. Bevakningstjänsten
var såväl dag- som natt-tjänst, och till
densamma användes dels förposter och patruller, dels
vaktposter på bestämda ställen inom lägret, t. ex. vid
befälets tält. Natten var indelad i fyra vigiliæ,
hvadan således vaktombyte skedde hvar tredje timme.

Af ofvanstående finner man hurusom romarna sökte
anordna lägret med afseende på största möjliga
säkerhet för trupperna samt på snabbheten i rörelser
och lättheten att finna rätt på kvarteren. Denna
förträffliga anordning bibehölls alltjämt, men i
samma mån som truppernas indelning förändrades och
främmande beståndsdelar tillkommo, blef naturligtvis
lägrets inrättning underkastad ändringar, ehuru den
gamla planen i sina grunddrag återfinnes äfven i
kejsartidens läger.

Det af Hyginus beskrifna lägret skilde sig i flera
hänseenden från det polybianska. Det hade
rektangulär form, med långsidorna 1/3 längre än fram- och
baksidorna. Truppernas inkvartering var olika
mot förut, såsom naturligt är, då skillnaden mellan
romerska medborgare och italiska bundsförvanter
upphört och legionen blifvit annorlunda
indelad. Ordet C. ingick äfven i namn på åtskilliga
orter, bl. a. C. batava, Passau, C. regina, Regensburg,
och C. vetera, Xanten. Jfr Läger.
R. Tdh.

illustration placeholder

Castrén, Mattias Alexander, finsk
språkforskare, f. 2 dec. 1813 i Tervola kapellförsamling
i nordligaste delen af Österbotten. Hans fader var då kapellan därstädes,
men blef 1821 kyrkoherde i Rovaniemi, som är beläget alldeles under
polcirkeln. Redan tidigt blef alltså C. förtrogen med det hårda
lefnadssättet i den höga norden, och denna erfarenhet kom honom
sedan till godo under hans långvariga färder i än mer ogästvänliga
trakter. Han
blef 1830 student. Både under skoltiden och vid
universitetet hade han att kämpa med stora ekonomiska
svårigheter.

C:s studentår sammanföllo med den tidpunkt, då
ett lifligt intresse vaknade för det finska språket
och för den finska folkpoesiens rika skatter, hvilka
just vid denna tid framdrogos i ljuset. Särskildt
utgifvandet af Kalevala (1835) gaf stark näring åt
detta intresse. Äfven C. genomträngdes däraf och
beslöt egna hela sitt lif åt arbete för det finska
språket, oaktadt ett dylikt arbete vid denna tid
icke kunde gifva honom någon utsikt till ekonomisk
bärgning. En enda aflönad akademisk lärartjänst,
ett lektorat, fanns visserligen, men äfven detta gick
han miste om genom försumlighet af den person, som
skulle inlämna hans ansökan, under det C. på
sommaren 1838 var borta på en resa till Lappland.
Denna resa var den första af de färder C. företog i
afsikt att utreda frändskapsförhållandet mellan
finskan och åtskilliga andra språk. Dess resultat blef
en afhandling om släktskapen mellan deklinationerna
i finskan, estniskan och lapskan, med
anledning hvaraf han 1840 utnämndes till
docent i finska och fornnordiska språken vid
Hälsingfors universitet. Dessförinnan hade han, med
understöd af Finska literatursällskapet, 1893 gjort
sin andra resa, till östra Finland och ryska
Karelen, för att där insamla runor, mytiska
traditioner, språkliga upplysningar och i allmänhet hvad
som kunde tjäna till belysning af Kalevalasångerna.
Sålunda förberedd, utförde han sin svenska
öfversättning af dessa sånger (1841), hvilken utmärker
sig på en gång genom trohet och ett poetiskt språk.
Först genom den blef Kalevala allmännare känd och
värderad. I ett företal lämnade C. en skarpsinnig
kritisk framställning af sångernas poetiska och
mytiska innehåll.

I sällskap med Elias Lönnrot och till en del på
hans bekostnad företog C. på hösten sistnämnda år
ännu en resa åt norden (genom finska Lappmarken,
en del af Norge och ryska delen af Lappland).
Ändamålet var att studera dels lapparnas gudalära,
dels de lapska munarterna. På våren 1842
anträddes återfärden till Archangel, hvarifrån Lönnrot
begaf sig hem. C. däremot hade af vetenskapsakademien
i Petersburg fått anbud om ett större
understöd för att efter ett år börja en längre resa
till Sibirien, i ändamål att i språkvetenskapligt och
etnografiskt afseende undersöka därstädes boende
samojediska stammar, och han beslöt nu att begagna
mellantiden till utforskande af de europeiske
samojedernas språk. För detta ändamål vistades han först
någon tid i Archangel och företog sedan, med understöd
af finska statsmedel, på hösten 1842 en ytterst
mödosam färd ut på de ödsliga tundrorna. Ehuru
ofta sjuk och stundom - såsom olika troende - hotad
till sitt lif af de okunnige och fanatiske
invånarna, fullföljde C. ihärdigt sitt mål. Han
framträngde öfver norra Ural och anlände slutligen, i
nov. 1843, till Obdorsk i Sibirien. Där skulle han
börja sitt arbete i akademiens tjänst, men hans starkt
angripna bröst nödgade honom i stället att våren
1844 återvända till Finland.

Redan under sin vistelse i Sibirien hade C. till
akademien hemsändt en grammatika öfver de mellan
Petsjora och Ural bosatte syrjänernas språk, hvilket
han studerat under ett längre tvunget uppehåll
hos denna stam. Denna grammatika belönades af
akademien med halfva det s. k. demidovska priset
och trycktes 1844 under titeln Elementa grammatices
syrjænæ
. Efter hemkomsten undergick C. filosofie

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0703.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free