- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1283-1284

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Castrén ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

licentiat-examen och blef 1844 filosofie doktor,
öfriga frukter af hans vistelse i fosterlandet voro
tvenne uppsatser i tidskriften "Suomi" (för år 1844);
bland dem är Om accentens inflytande i lapska språket
(på tyska i Petersburg-akademiens "Mémoires") af stor
vikt för den finska språkforskningen.

Återställd till hälsan, begaf sig C. i början
af 1845 på sin fjärde och största resa, den
af vetenskapsakademien i Petersburg bekostade
expeditionen till Sibirien, hvilken understöddes
med anslag äfven från Finlands universitet. Kosan
ställdes först till Kazan, där C. tillbragte
menförestiden med att fullborda en tsjeremisisk
grammatika, påbörjad redan i Hälsingfors med stöd
af den kunskap i sagda språk han inhämtat af en rysk
soldat af tsjeremisisk börd. Denna grammatika trycktes
1845, på det finska universitetets bekostnad, under
titeln Elementa grammatiæs tscheremissæ. Sommaren
1845 uppehöll sig C. vid Irtysj och Ob, bland
ostjskerna, hvilkas språk han studerade för
att utreda deras ställning till samojederna,
med hvilka de ofta blifvit förväxlade. Mot hösten
drog han sig längre uppför Ob, och på våren 1846
flyttade han fältet för sin verksamhet till Jenisejs
flodområde, hvilket han sedan följde norrut ända till
Tolstonosovskoje, allt under flitiga undersökningar
rörande samojedstammarna i dessa trakter. I början
af 1847 reste han åter uppför Jenisej ända till den
sydligaste delen af Sibirien (Minusinska kretsen),
där han undersökte åtskilliga "tatariserade" ostjak-
och samojedstammar, hvarjämte han verkställde
arkeologiska forskningar. För att vinna närmare
kännedom om en af nämnda stammar, sojoterna, gjorde
han öfver de sajanska bergen en äfventyrlig utflykt in
på Kinas område. Sedermera ställdes färden österut,
till Irkutsk, och vidare till Kjachta, vid kinesiska
gränsen, hvarifrån han ånyo gjorde ett kort besök
i "det himmelska riket". Yttersta punkten för C:s
färd åt öster var Nertsjinsk, mer än 1,000 mil från
fosterlandet. Därifrån anträddes återresan på våren
1848; men upprepade sjukdomsfall gjorde, att han icke
förrän i febr. 1849 beträdde fosterlandets jord.

Efter sin hemkomst blef C. af Petersburg-akademien
antagen till e. o. adjunkt, med ett årsanslag af 600
rubel (omkr. 1,600 kr.) och tillåtelse att vistas
i Hälsingfors. Ett anbud om fast anställning vid
nämnda akademi afböjde han för att kunna stanna
i fosterlandet. Detta kunde dock ej ännu erbjuda
honom någon fast plats, enär just vid denna tid hos
de makthafvande en stark reaktion mot de finska
sträfvandena gjorde sig gällande. 1851 erhöll
C. dock en nyinrättad professur i finska språket
och litteraturen. Hans professors-disputation var De
affixis personalibus Unguarum altaicarum
(1850).

Såsom universitetslärare delade C. sin tid mellan
ett nitiskt skötande af sin tjänst och arbete med
ordnandet och utarbetandet af de rikhaltiga samlingar
han gjort under sina långvariga färder. Redan 1849
utgaf han Versuch einer ostjakischen sprachlehre
nebst kurzem wörterverzeichniss.
S. å. besvarade han
i ett föredrag frågan: Hvar låg det finska folkets
vagga?
och redogjorde därvid för de allmännaste
resultaten af sina forskningar, enligt hvilka
finnarnas urhem är att söka i de sajanska och altaiska
bergsbygderna. Närmaste föremålet för C:s arbete blef
nu en stor grammatika öfver de
samojediska språken, hvilka han hade funnit stå de finska
språken närmast af alla och bilda en öfvergång från
agglutinerande till flekterande språk. På detta sitt
förnämsta vetenskapliga verk, frukten af tioåriga
studier, arbetade C. ännu sedan han i början af
1852 nedlagts på sjukbädden. De oerhörda mödor och
försakelser, som han på sina resor uti Sibiriens
isregioner underkastat sig, hade brutit hans hälsa,
och 7 maj nämnda år lämnade han det jordiska. I
en vård af granit på Hälsingfors kyrkogård har
fosterlandet ristat sin saknad och beundran för denne
sin store son.

C:s efterlämnade vetenskapliga samlingar bearbetades
och utgåfvos efter hans död, på Petersburg-akademiens
uppdrag och bekostnad, af akademikern A. Schiefner. De
bära den gemensamma titeln Nordische reisen und
forschungen
(12 bd, 1853-62) och omfatta de ostjakiska
och samojediska språklärorna (den sistnämnda
var nästan färdig före C:s död), samojediska
ordförteckningar, språkläror öfver åtskilliga
andra sibiriska språk (af hvilka några förut voro
fullkomligt obekanta) och slutligen de skildringar
och afhandlingar, hvilka på svenska utgåfvos 1852-70
under titeln "Nordiska resor och forskningar". Det
första bandet af denna samling, redigeradt af
C. själf, innehåller reseminnen från åren 1838-44,
det andra reseberättelser och bref från 1845-49 -
dessa likasom de tidigare reseminnena utmärkta för
en liflig och målande stil, ofta nog, trots resornas
mödor, kryddad med ypperlig humor. Tredje och fjärde
delarna omfatta föreläsningar öfver finsk mytologi
och de altaiska folkens etnologi, femte och sjätte
delarna slutligen smärre afhandlingar och uppsatser. I
den sista delen ingår en utförlig lefnadsteckning,
författad af J. V. Snellman. V.*

2. Jonas C., den föregåendes kusins son,
finsk politiker, f. 25 febr. 1850 i Pyhäjärvi,
Österbotten. Student 1869, kastade han sig med
ifver in i studentpolitiken. 1885 inträdde han i
representationen såsom ledamot af bondeståndet och
trädde där såsom ledare för en "ungfinsk" fraktion i
opposition mot gammalfennomanerna under A. Meurman.
Med frisinnadt program öfver hufvud pläderade
denna fraktion för en hänsynslösare språkpolitik.
C:s inflytande ökades vid landtdagarna 1888 och
1891, hvarför gammalfennomanerna ansträngde
sina krafter att störta honom. Redan vid 1894
års landtdag såg han sitt parti förminskadt,
invaldes ej mer i utskott och utvoterades
ur den finska landtdagsklubben. Efter landtdagen
omöjliggjordes så hans återval till bondeståndet
genom ingripande från senaten i frågan om hans
mantalsskrifning. Därpå egnade sig C. mer
uteslutande åt sin vidlyftiga advokatverksamhet. I
den stora deputationen till kejsaren 1899 deltog
han och uttalade efter återkomsten från Petersburg
vid festen för densamma i Hälsingfors de bevingade
orden: "ett sinne, fastän två språk" (i motsats till
den gammalfennomanska devisen: "ett språk,
ett sinne"). Han var ock bland de förste som
landsförvisades 1903, sedan generalguvernören
erhållit nästan oinskränkt makt. Därefter
bosatte sig C. i Stockholm.

3. Robert C., den förstnämndes son, finsk
skriftställare, f. 16 aug. 1851 i Hälsingfors, blef
student 1868, filos. magister 1873 och juris kandidat
1879. C. begynte tidigt sin skriftställarbana, i
Hälsingfors dagblad, till hvilken tidning han bidrog
först såsom

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:51 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0704.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free