- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1293-1294

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Catanduanes ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rådhus från renässansen. Siden-, ylle- och
bomullsmanufakturer, socker- och oljetillverkning. 2 och 3
april 1559 slöts i C. en fred mellan Frankrike å
ena sidan samt England, Savojen och Spanien
å den andra. Frankrike fick där bekräftelse på
besittningen af Metz, Toul, Verdun och Calais. Andra
af de respektiva länderna gjorda eröfringar skulle
återlämnas. Hertigen af Savojen återvann därigenom
betydliga områden. I C. föddes marskalk Mortier, och
en bronsstaty öfver honom upprestes där 1838. Jfr
de Ruble, "Le traité de Cateau-Cambrésis" (1889),
och Cloez, "Étude historique sur le Cateau-Cambrésis
avant et pendant la revolution" (1895).

Catechupalmen (Katekupalmen), bot. Se Areca.

Catel, Charles Simon, fransk kompositör
och musikteoretiker, f. 1773, blef 1795 professor vid
det nygrundade konservatoriet i Paris och dog 1830.
Hans förnämsta verk är Traité de l’harmonie (1802),
som utgör ett framsteg i förhållande till Rameaus
äldre harmonilära och allmänt lades till grund för
musikundervisningen i Frankrike. Hans operor -
Sémiramis (1802), L’auberge de Bagnères (1807;
"Värdshuset i Bagnères", 1817), Les bayadères
(1810) m. fl. - höllo sig ej länge uppe. C.
komponerade äfven kammarmusik samt en mängd
marscher för revolutionskrigen. Biogr. af Carlez
(1895).
A. L.

Catel, Franz, tysk målare, f. i Berlin 1778,
d. i Rom 1856, uppträdde först såsom illustratör af
praktverk - Goethes "Hermann und Dorothea"
(1799) m. fl. - och egnade sig därefter åt akvarell- och
oljemålning. Han blef hufvudsakligen landskapsmålare
samt återgaf med förkärlek den italienska
naturen, anslutande sig till den af Kock fastslagna
klassiska riktningen. Åtskilliga taflor af honom
finnas i Thorvaldsens museum i Köpenhamn, andra i
nya pinakoteket i München, nationalgalleriet i Berlin
m. fl. st. - Hans äldre broder, Ludwig
Friedrich C.
(f. 1776, d. 1819), var arkitekt.
(G-g N.)

Catena (lat.), kedja. - Catena ecclesiæ
l. C. patrum, samling af bibelkommentarier ur
kyrkofädernas skrifter. Sådana förekommo i synnerhet
inom den bysantinska (grekiska) kyrkan, där en
synod 692 band skrifttolkningen vid de "af Gud födde
kyrkofädernas traditionella uppfattning".

Catena, Vincenzo (egentl. Vincenzo di
Biagio
), italiensk målare af venezianska skolan,
f. omkr. 1470 i Treviso, d. 1531 i Venezia, elev af
Giov. Bellini, imiterade oftast sin lärare, men efterapade
dessutom än Giorgione, såsom i den härliga bilden
Den heliga familjen, tillbedd af en krigare (i
nationalgalleriet i London), hvilken tafla i många
hänseenden står på höjden af veneziansk målarkonst, än
Palma Vecchio. Af hans mer själfständiga målningar
stå hans porträtt högst, t. ex. bilden af grefve
Raimund Fugger (i Berlins museum).
(O. G-g.)

Catenaria (lat., af catena, kedja), mat. Se Kedjelinje.

Catesby [keitsbi], Mark, engelsk naturforskare
och resande, f. omkr. 1679, d. 1749, företog mellan
1710 och 1726 tvenne långa resor i Amerika.
Resultatet af sina samlingar och forskningar, delvis
bekostade af sir Hans Sloane, nedlade han i sitt
berömda verk Natural history of Carolina, Florida,
and the Bahama islands
(1731-43, flera uppl.),
hvilket med synnerligen tillförlitliga afbildningar
utrustade arbete länge var en hufvudkälla för
Amerikas botanik.
G. Stg.

Catgut [kä’tgat], eng. ("katt-tarm"), ett slags
tråd, som af kirurgerna rätt ofta brukas till att
ombinda (underbinda) blodkärl vid operationer, att sy
ihop sår o. d. Catgut beredes af olika växtätares
tarmar, hvilka befrias såväl från slemhinna som från
yttre (bukhinne-)öfverdrag, skäras i smala remsor,
trillas så, att de blifva runda, poleras genom inrifning
med mandel- eller olivolja, befrias från fett
med eter samt indränkas med desinficierande ämnen
(karbol, sublimat e. d.). - Catguttrådarna angripas
och "förtäras" (resorberas) ganska snart i kroppen
och blifva alltså icke länge kvarliggande däri såsom
främmande, retande föremål. Å andra sidan kan det
stundom hända, att catguttrådarna alltför snart
upplösas och att till följd däraf t. ex. "efterblödning"
från ett med nämnda material underbundet blodkärl
kan inträffa. I fall, då sådant kan befaras,
brukas i stället silke e. d.
C. G. S.

Catha edulis Forsk., Kat (Khat), bot., en till
fam. Celastraceæ hörande buske, som förekommer
vild från Arabien till Kap, men äfven mångenstädes
odlas. Af dess blad beredes en massa, som araberna
dels begärligt tugga, dels använda till beredandet
(med kokhet mjölk eller vatten) af en dryck, som
bär samma namn. Denna dryck var känd och
begagnad före kaffets införande i Arabien och uppgifves
kunna, liksom kaffe, förtaga sömn. Den ansågs såsom
ett skyddsmedel mot pesten, som t. o. m. antogs
skola förskona de trakter, där kat-busken planterades.
O. T. S. (G. L-m.)

Catharina Jagellonica. Se Katarina (svenska drottningar).

Cathartes, Korpgamsläktet, zool., hör
till familjen gamfåglar (se d. o.). Flera arter af
detta släkte förekomma i Syd-Amerika, Västindien
och Carolina. C. har lång, svag näbb, hufvud och
öfre delen af halsen nakna; saknar halskrås, som
utmärker kondorerna. En af de mest bekanta arterna
är C. atratus, som är svart med bly grått hufvud.
L-e.

Cathartica (af grek. katharsis, rening), farm.,
en benämning på afförande läkemedel.

Cathartin, farm. Se Katartin, Rheum och Senna.

Cathay, under medeltiden europeisk benämning på Kina.

Cathcart [kä’thkat]. 1. William Schaw,
earl af C., engelsk general och diplomat, f. 1755 i
Skottland, deltog med utmärkelse i amerikanska
frihetskampen och i revolutionskrigen på kontinenten
samt utnämndes 1801 till generallöjtnant och 1803
till högste befälhafvare öfver trupperna på Irland.
1807 förde han den armékår, som England till
Sveriges hjälp skickade till Rügen, och i sept. s. å.
deltog han såsom befälhafvare öfver landstigningstrupperna
i engelska flottans anfall på Köpenhamn.
För sin raskhet vid detta tillfälle upphöjdes han
till peer och undfick en tacksägelseadress af
parlamentets båda hus (1808). Redan 1805 hade C. i
en tillfällig diplomatisk beskickning afgått till Petersburg.
1812 ditsändes han ånyo (hvarvid han tog
vägen öfver Sverige samt följde Karl Johan till mötet
i Åbo), och 1813-14 var han kejsar Alexander
följaktig under fälttåget. På kongressen i Wien var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0709.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free