Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cauquenes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ou rudiments d’archéologie (1850; bd I, 5:e
uppl. 1867, bd II, 3:e uppl. 1869) m. fl. –,
dels genom stiftande af fornminnesföreningar,
mer än någon annan för den nationella franska
arkeologien. "Société d’archéologie pour la
conservation des monuments nationaux" bildades af
honom 1834, och till 1872 var han redaktör för den
af sällskapet utgifna "Bulletin monumental".
Cauquenes [kaukenes]. 1. Hufvudstad i chilenska
prov. Maule, på en bördig högslätt vid floden
C. och järnvägen mellan kusten och linjen Talca-
Chillan. 9,895 inv. (1902). – 2. By i chilenska
prov. Colchagua, vid järnvägen, 89 km. s. om
Santiago. Omkr. 15 km. högre upp i dalen, på
800 m. höjd, ligger badorten C. med klor- och
svafvelsyrade källor och utmärkta badinrättningar.
Caus [kås] l. Cauls, Salomon de, fransk fysiker och
ingenjör, f. 1576, sannolikt i Dieppe, uppehöll
sig en tid i England, där han (omkr. 1612) var
ritlärare för prinsen af Wales, vistades därefter
i Tyskland såsom byggmästare och ingenjör hos
kurfursten Fredrik V af Pfalz, återvände därifrån
till Frankrike 1624 och lefde sedan där. Först i
nyare tider har man uppmärksammat hans skrifter:
La perspective etc. (1612), Les raisons des forces
mouvantes (1615) och Institution harmonique
(s. å.). Af dem, synnerligast den andra, framgår,
att C. hade funnit teorien för ångans användning som
drifkraft och således på visst sätt kan anses som
ångmaskinens uppfinnare, fastän han ej förstod eller
af omständigheterna hindrades att praktiskt utföra sin
teori. Berättelsen om att han som sinnesrubbad blifvit
af Richelieu insatt på Bicêtre saknar historisk
grund. Död 1626 i Paris. – C. är hufvudpersonen i
A. Munchs drama "Salomon de Caus" (1854).
Causa (lat.), orsak. – Causa belli (lat.),
krigsorsak. – Causa efficiens (lat.), filos.,
verkande orsak, en i tiden föregående förändring,
som såsom sin verkan framkallar en i tiden
efterföljande förändring. – Causa finalis (lat.),
filos., ändamålsorsak, resultatet af en verksamhet,
för så vidt det ock är grund till verksamheten (se
Teleologi). – Causa formalis (lat.), filos.,
gestaltande orsak; så betecknas i den aristoteliska
filosofien allmän grupper, fattade såsom släkttyper,
de där såsom krafter omdana möjligheten till bestämda
föremål. - Causa materialis (lat.), filos., det vid
en verksamhet påverkade materialets inverkan på den
inträdande förändringen; enligt den aristoteliska
filosofien materien l. möjligheten såsom orsak. –
Causa occasionalis (lat.), filos , tillfällig
orsak l. anledning för någon annan att utföra en
verksamhet (jfr Ockasionalism).
– Causa sui (lat.), filos., det som
är genom sig själft och sålunda ej för sin verklighet
förutsätter något annat (jfr Absolut).
Denna term förekommer inom den skolastiska filosofien,
men har inom den nyare filosofiska terminologien fått
burskap särskildt genom Spinoza, som så karakteriserar
den absoluta substansen (se Spinoza).
Cause célèbre [kås selåbr], fr., en sak, förnämligast
en rättegång, som väcker stort uppseende och blir
allmänt samtalsämne.
Causerie [kåsri], fr. Se Kåseri.
Causeur [kåsör], fr. Se Kåsör.
Causeuse [kåsös], fr. Se Kåsös.
Causeway [kå’swei], eng., upphöjd väg,
gångbana, särskildt öfver sumpig mark eller grundt
vatten; brobänk. – Giant’s causeway [djaiänts],
"jättepromenaden", den omkr. 40 m. breda, af 40,000
basaltpelare bildade dammen i irländska grefskapet Antrim.
Causses, Plateaux des [platå dä kåss],
kallas i mellersta Frankrike, företrädesvis i depart.
Lozère, Aveyron, Hérault, Gard, Tara och Lot,
förekommande okultiverade högslätter af jurakalk
(namnet är sannolikt bildadt af lat. calx, kalksten),
karstliknande trakter med doliner, grottor och
underjordiska vatten. Ytan är torr, utan källor och
bäckar, med sparsam trädvegetation och befolkning.
Högt belägna (700-1,100 m.), hafva de ett hårdt
klimat; dock odlas råg, men företrädesvis idkas
boskapsskötsel. De viktigaste C. äro Causse
Méjan i Lozère, en kolossal, genom branta väggar
fullkomligt isolerad högplatå mellan Tarn, Tarnon
och Jonte, omkr. 400 kvkm., med endast 2,000 inv.
("caussenards"), C.-de-Sauveterre, skild
från den förra genom Tarns flera hundra meter
djupa klyfta, C. noir (så kallad med anledning af
sina mörka barrskogar), mellan Tarn, Jonte och
Dourbie, C. -de-Larzac, till vänster om Dourbie,
C.-de-Rouergue, mellan Tarn och Lot,
nedanför C. de Sauveterre, och C.-de-Quercy,
mellan Figeac och Dordogne. Jfr Martel, "Les
Cévennes et la region des Causses" (1894).
Caussidière [kåsidiär], Marie, fransk revolutionsman,
f. 1808, d. 1861, var sidenväfvare i Lyon och deltog i
arbetarresningen i S:t Etienne i april 1834. Efter en
tids fängelse blef han vinagent och dref en verksam
revolutionär agitation. Under februarirevolutionen
1848 gjorde han sig till polisprefekt i Paris,
upprättade en poliskår af de vildaste revolutionärerna
och upprätthöll ordningen under upploppen 17 mars
och 16 april därstädes, men höll sig med afsikt
borta under det stora upploppet 15 maj, emedan han
ogillade nationalförsamlingens hållning. Anklagad
inför denna, måste han lämna polisprefekturen och
efter juniupproret fly till England, där han blef
vinhandlare. 1848 utgaf han 2 bd Mémoires, afsedda
att rättfärdiga hans hållning. Han spelade sedan
ingen politisk roll.
E. A–t.
Caussin de Perceval [kåsä dö pärsval],
Armand Pierre, fransk orientalist, f. 1795, d.
1871, blef 1835 professor i arabiska språket och
litteraturen vid collège de France och 1849 medlem
af franska institutet. Hans förnämsta verk är Essai
sur l’histoire des arabes avant l’islamisme (1847-49).
Causticum, plur. caustica (lat., grek. kaustikon,
brännande, frätande, af kaiein, bränna), med.,
frätmedel, som användes till förstörande af organisk
väfnad. Jfr Kaustik.
Cauterets [kåträ], kurort i franska depart.
Hautes-Pyrénées (Gascogne). 932 m. ö. h. Dess i
närheten belägna, alkaliska svafveltermer besökas af
omkr. 22,000 kurgäster, mest halssjuka. Säsongen
vara 1 juni-1 nov. Klimatet är mildt, men ganska
fuktigt.
Ln.
Cauterium, plur. cauteria (lat., af grek. kauterion,
brännjärn), med., brännmedel, som begagnas till
förstörande af någon sjuk kroppsdel eller någon
sjuklig bildning. Användes fordom jämväl för att
stilla en blödning. Jfr Kauterisation.
Cautin, provins i republiken Chile, mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
