- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1317-1318

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cauquenes ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppfattning af kärleken är den närmaste
förutsättningen för Dantes: under det att enligt
provensalernas kärlekskodex de fullkomligheter, som
kvinnans kärlek gåfve åt älskaren, voro riddarens
egenskaper, ära och höfviskhet, så uppfattades
dessa fullkomligheter nu rent filosofiskt såsom
dygd och vetande, och damen blef en symbol för
dessa egenskaper. C. har emellertid äfven skrifvit
mera folkliga och friska dikter; så t. ex. ett
par ballader i den fornfranska pastoralstilen
samt sonetter och satirer. Han är Dantes närmaste
föregångare i den italienska lyriken. De voro
äfven förenade i lifvet genom en innerlig vänskap.
J. M.

Cavalcanti, Giovanni, florentinsk historieskrifvare på
1400-talet (födelse- och dödsår okända), skref om sin
samtid en förtjänstfull krönika i 14 böcker, Istorie
fiorentine
, hvilken går från 1420 till 1452. Hans
skrifter utgåfvos 1838 i Florens af Polidoni.

Cavalcanti, Bartolomeo, italiensk statsman och
författare, f. 1503 i Florens, d. 1562 i Padova,
var i sin ungdom motståndare till medicéerna och
måste, då Cosimo di Medici 1537 kommit i spetsen
för regeringen, lämna sin fädernestad, hvarefter
han trädde i tjänst först hos Frans I och Henrik
III i Frankrike, sedan hos kardinal Hippolito d’Este
och till sist hos påfven Paul III, hvilken använde
honom i flera viktiga värf. Värdefulla för sin tid
äro hans Rettorica (1559, sedan ofta omtryckt), en
behandling af retoriken efter strängt aristoteliska
grundsatser, och Trattati ovvero discorsi sopra gli
ottimi reggimenti delle repubbliche antiche e moderne

(1571). Hans bref utgåfvos i Bologna 1869.

Cavalcaselle, Giovanni Battista, italiensk
konstkännare. Se Crowe.

Cavalier [-lie], fr., Kavaljer, fortif., ett verk med
betydligt större eldhöjd än kringliggande fästnings-
eller belägringsverk. Jfr Högsapp och Högverk.
L. W:son M.

Cavalier [-lie], Jean, fransk elfenbenssnidare, som
i slutet af 1600-talet reste omkring i Europa. 1690
uppehöll han sig i London, kom sedan till Berlin och
slutligen, i midten af 1690-talet, anlände han till
Stockholm. Där utförde han åt hofvets och stadens mest
framstående personligheter medaljonger i elfenben,
af hvilka ej få ännu finnas i statens historiska
museum och i enskilda samlingar. Efter åtskilliga af
dessa götos sedan genom N. Keders och andras försorg
21 ensidiga minnespenningar, som utmärka sig genom
mycken likhet. C. åtföljde 1697 envoyén L. Fabritius
på hans sändning till Ryssland och Isfahan, men dog
under resan. -rn. (O. G-g.)

Cavalier [-lie], Jean, ryktbar kamisardanförare,
föddes af ett reformert bondfolk nära Anduse i
nedre Languedoc, antagligen 1681 (födelseåret
uppgifves olika: 1679-85). Först hade han tjänst
som fåraherde, men kom sedan i bagarlära. Undan de
stränga religionsförföljelser, som efter nantesiska
ediktets upphäfvande (1685) utbröto mot hugenotterna,
i synnerhet i Cevennernas bergstrakter, flydde
C. 1701 till Genève, men hänfördes snart af hoppet,
att han var utsedd till sina trosbröders frälsare i
kampen mot förtrycket, och återvände därför redan
1702 till sin hemort. Under kamisardernas resning
(i juli s. å.) var C. den egentlige ledaren och lade
därvid i dagen mod och skicklighet. Med högst 3,000
"guds barn" (så kallade kamisarderna sig
själfva) slog han gång efter annan de talrikare
kungliga trupperna, vann rykte vidt och bredt och
sina landsmäns tillit. Katolikernas härjningar
i bergstrakterna återgäldade han med förfärliga
hemsökelser på slättbygden och hotade till och med
Nîmes. Vid Nages kämpade han med endast 1,000 man
mot marskalk Montrevels 5,000, blef visserligen
slagen, men räddade under återtåget två tredjedelar
af sitt folk. Marskalk Villars fann tjänligast att
ingå i underhandlingar med honom. Följden blef,
att C. nedlade vapen mot en fullmakt som öfverste i
konungens tjänst och 1,200 livres i årligt underhåll,
sin fars och några andra hugenotters frigifyande,
en viss religionsfrihet o. s. v. Men någon allmän
frihet i religiöst hänseende aftalades icke,
hvadan kamisarderna betraktade sin forne höfding
som förrädare. Hatad och öfvergifven af de sina,
misstrodd af och själf misstroende franska
styrelsen, öfvergaf han Frankrike, tillbragte
sedan någon tid i Schweiz och Holland och slog sig
därefter ned i England. I spetsen för ett regemente
kamisarder kämpade han i Spanien, under spanska
tronföljdskriget, på engelsmännens sida mot
fransmännen. I slaget vid Almanza (1707) blef
han svårt sårad. Efter återkomsten till England
befordrades C. slutligen till generalmajor och
guvernör, först öfver Jersey och sedan öfver
Wight. Död i Chelsea 1740. Jfr Kamisarder.
(C. O. N.)

Cavalière, Emilio del, italiensk kompositör,
f. omkr. 1550, d. 1602, till 1596 intendent
för hofmusiken i Florens, var bland dem,
som grundade operan och skapade en mellan
recitation och melodi sväfvande solosång. Hans
II satiro och La disperazione di Fileno (1590)
äro måhända de första herdespel, som från början
till slut blifvit genomkomponerade. C. skref
äfven ett andligt allegoriskt oratorium,
Di anima e di corpo, som gafs i Rom 1600.
A. L.

Cavalièrement [kavaljärmä7], fr. (urspr, "såsom
en kavaljer"), öfversittaraktigt, vårdslöst,
"nonchalant".

Cavaliere servente (it.), "uppvaktande kavaljer"
l. älskare och ledsagare åt en gift dam, husvän,
cicisbeo (se d. o.).

Cavalieri, Francesco Bonaventura, italiensk
matematiker och astronom, f. 1598, d. 1647 som
professor i matematik i Bologna. Genom sina
undersökningar af kroklinjer och buktiga ytor
ledde han sig till begreppet "odelbara element"
och uppställde den satsen att linjen består af ett
oändligt antal punkter, ytan af ett oändligt antal
linjer och kroppen af ett oändligt antal ytor - en
åsikt, som gaf anledning till en häftig strid. Han
författade bl. a. Geometria indivisibilium continuorum
nova quadam ratione promota
(1635), Trigonometria
plana et sphærica, linearis et logarithmica
(s. å.),
Rota planetaria (1640) och Exercitationes
geometricæ
(1647).

Cavalleria (it.), ridderlighet.

Cavalli, egentl. Pier Francesco Caletti-Bruni,
italiensk kompositör, f. omkr. 1600, d. 1676 som
kapellmästare vid Markus-kyrkan i Venezia, byggde
på Monteverdis grund och främjade i väsentlig mån
utvecklingen af den dramatiska musikstilen såväl i
recitativet som i synnerhet i den ariösa sången. Den
sistnämnda är hos honom icke längre hopblandad med
det reciterande föredraget,

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0721.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free