- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1339-1340

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cavour ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och bästa arbete på detta område i Spanien,
Descripción artistica de la catedral de Sevilla
(1804, omtr. 1856), Carta á un amigo (Jovellanos)
sobre el estilo y gusto en la pintura de la
escuela sevillana y sobre el grado de perfección
á que el elevó Bartolomé Estéban Murillo
(1806)
samt de efter hans död publicerade Sumario de las
antiguedades que hay en España
(1832) och Ocios
(1870), en samling konsthistoriska uppsatser.
Ad. H-n.

Ceanothus L., bot., växtsläkte af fam. Rhamnaceæ,
innefattande 36 buskar eller små träd i
Nord-Amerika. C. americanus L. och andra arter med
vackra hvita eller blåa blommor odlas i trädgårdarna
som prydnadsbuskar. Ett par arter ha i hemlandet
användning som feberfördrifvande medel. Jfr Te.
G. L-m.

Ceara l. Ciara. 1. Stat i Brasilien, på
nordkusten, mellan 2° 45’ och 7° IV n. br. samt 36°
45’ och 41° 15’ v. lgd. 104,250 kvkm. Omkr. 800,000
inv., 8 på l kvkm. Från den låga kusten höjer sig
landet i afsatser till det 900 m. höga Serra Arari
och Serra Gran de vid västra gränsen och består i det
inre af högslätter, genom hvilka gå lägre, merendels
skogbevuxna bergåsar. Man särskiljer fördenskull tre
regioner: kuststräckan, ett bördigt, skogbevuxet
bergland och den torra högslätten (sertão), som
endast under regntiden eger gräsvegetation. Den
enda större floden är den 600 km. långa Jaguaryba,
som är segelbar 25 km. från sin mynning och vid
Aracaty har en god hamn. Klimatet är mycket hett,
och landet lider ofta af torka. I kustområdet och i
floddalarna odlas bomull, kaffe, socker och tobak;
i det inre är boskapsskötseln betydlig. Järnvägar
förena hufvudstaden C. med Baturite (110 km.) och
Camocim med Sobral (129 km.). - 2. Nova Bragança
de C.
l. Fortaleza, hufvudstad i staten C., i en
steril trakt. Omkr. 33,000 inv. Hamnen är endast en
genom ref skyddad redd, som alltjämt igengrundas,
men utförseln är rätt betydande.

Ceara-kautsjuk, bot. tekn. Se Manihot.

Cebidæ, zool. Se Primates.

Cebracythus. Se Zebråcynthus.

Cebret, berg i spanska prov. Pontevedra (Galicien),
ö. om Vigo. I närheten ligger en källa, Louzana,
hvars vatten genom sitt fallande och stigande
tillkännagifver ebb och flod.

Cebú, ö bland Filippinerna, ända till 800 m. ö. h.,
jämte biöarna omkr. 6,000 kvkm. Omkr. 500,000
inv. Odling af manillahampa, socker och ris;
boskapsskötsel. Invånarna stå jämförelsevis
högt i bildning. Hufvudstaden C. ligger på östra
kusten. 35,243 inv. (1900). Biskopssäte.

Cebus, zool. Se Primates.

Ceccano [tjekänå], stad i italienska prov. Roma,
vid Sacco och järnvägen Rom-Neapel. 9,942
inv. (1901). Vin- och olivodling.

Cecchi [t je’kki], Giammaria, italiensk
lustspelsförfattare, f. 1518, d. 1587, ursprungligen
rättslärd, ifrade i sina komedier för karaktärernas
sanning och dialogens liflighet. Bland hans många
stycken, af hvilka endast ett fåtal blifvit tryckt,
är komedien L’assiuolo (senast utg. 1863) den
bästa. C. författade äfven andliga skådespel. Milanesi
utgaf 1856 Commedie (12 stycken) och Rocchi 1895-1900
Drammi spirituali inediti.

Cech [tjech], Svatopluk, en af det slaviska
Böhmens störste skalder, f. 21 febr. 1846 i Ostredek
nära Benesov i sydvästra Böhmen, där fadern var
egendomsförvaltare. Efter skolstudier i Litomerice och
i Prags piaristseminarium inskrefs han 1865 vid Prags
då ännu odeladt tyska universitet och aflade juridisk
examen 1869.
illustration placeholder

Arbetet i advokatbyråerna lämnade han
1879 för att helt egna sig åt litteraturen. Redan
såsom student väckte han uppmärksamhet genom
några episka bidrag till dåtida studentkalendrar,
inträdde 1869 som medarbetare i tidskriften Pokrok
(Framsteg), 1871 i Svetozor, 1873 i Lumir, var
någon tid verksam i Narodni listy, Böhmens största
dagblad, och grundade 1879 jämte brodern Vladimir
och doktor Servac Heller den ännu utkommande
belletristiska tidskriften Kvety (Blommor). C:s
rika poetiska alstring, som upptager omkr. 30 band
och begynte 1874 med den episk-lyriska samlingen
Básne (Dikter), är öfvervägande episk-idyllisk i
nationell anda och torde lämpligast kunna fördelas i
följande hufvudgrupper: I. satirisk-allegorisk epik:
Himlanycklarna (1883), Hanuman, "den siste indiske
apkungen" (1884), Tomten (1886), En underhållande
historia om fågeln Velikan Velikanovitj
(1890),
i hvilka det godmodiga skämtet med politisk udd
är förhärskande; II. historisk-nationell epik:
Adamiterna, med ämne ur husitkrigen (1874), Jan
Zizka
(1879) och Václav af Michalovic (1882);
III. allegoriska berättelser på vers med social
tendens: Drömmarna (1874), Europa (1878), Slavia
(1882), Smeden i Lesetin (1884), Sanningen (1885) och
Trälens sånger (1895), hvilken diktcykel på grund af
sin hetsande socialistisk-politiska tendens utsålts i
30 upplagor; IV. nationella idyller: I lindens skugga
(1879), Jan Burians visbok (1887), Václav Zivsa (1889)
och Snön (1894). På prosa har C. skrifvit 4 band
Berättelser, arabesker och humoresker (1878-83),
den humoristiska romanen Odödlighetens kandidat
(1884), många reseskisser, Brokiga vägar i Böhmen
(1890) samt de satiriska fantasierna om. Herr Brouceks
utflykter till månen
(1888). En litterär frukt af C:s
resa till Östersjön i slutet af 1870-talet var den
historiska hjältedikten Dagmar (1883), med motiv från
Valdemar Seirs tid. - C., som begynte såsom slavisk
byronist (den fantastiska dialogen Ängeln och några
poetiska reseminnen från Krim och Kaukasien), har
under sin på 1890-talet sparsamt flödande alstring
blifvit mer inåtvänd och djupt reflekterande (Böner
till den okände
, 1896). Såsom hans yppersta verk
nämnas Adamiterna, Vdclav af Michalovic, Europa och I
lindens skugga
. Vid sidan af Jaroslav Vrchlicky, som
han öfverträffar i slavisk-nationell individualitet,
men hvars universella konstnärlighet och mångsidighet
han ej uppnår, åtnjuter C. den största popularitet
i det slaviska Böhmen, är hedersborgare i Prag och
medlem af bömiska kejsar-Frans-Josefs-akademien. År
1881 fick han af spanska akademien guldmedalj för
sin minnesdikt öfver Calderon.

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0732.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free