- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1373-1374

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cederträ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lire. Kanalen har en längd af 6,302 m. och en bredd
af 21 m. 145 kvkm. land vunnos för odling.

Celano [tjelänå], Tomas af, italiensk andlig skald,
var en af den hel. Franciscus’ förste lärjungar,
blef 1221 kustos öfver alla konvent i Worms, Mainz
och Köln, begaf sig 1229 åter till Assisi och skref
där en lefnadsteckning öfver S:t Franciscus. Död
omkr. 1255. Bland de andliga sånger, som tillskrifvas
C., är äfven den berömda hymnen Dies iræ. Den har
ingått i den katolska ritualen och försetts med
musik af Palestrina, Pergolese, Haydn, Mozart (i
"Requiem"), Cherubini, Vogler, Verdi m. fl. Till
svenska har den öfversatts af S. A. Forsius (1620),
L. Springer (1676), H. Ausius (1671), L. Hammarskiöld
(1815), K. J. Lénström m. fl. Den finnes som n:r 498
i svenska psalmboken.

Celastraceæ, bot., en familj inom
ordn. Sapindales. Den utmärker sig särskildt
genom blommans tydligt utvecklade disk samt
omfattar omkr. 370 träd och buskar med hela blad,
förekommande i alla floraområden utom de arktiska. I
Skandinavien finnes endast ett släkte, Euonymus (se
Benved). Familjens nytta är ringa. Veden af några
arter (fr. bois d’or) användes af svarfvare. Arter
af släktena Euonymus, Cassine, Celastrus och Catha
ha medicinsk användning. Som prydnadsbuskar odlas
Euonymus-arter och Celastrus scandens. G. L-m.

Celastrus, bot. Se Celastraceæ.

Celaya, stad i mexikanska staten Guanajuato,
1,830 m. ö. h., vid Rio Laja. 25,565
inv. (1900). Fabrikation af berömda sadlar. Ylle-
och bomullsfabriker.

Celeber (fr. célèbre, lat. celeber), namnkunnig,
ryktbar, frejdad.

Celebes (af infödingarna kallas södra delen:
Tanah-Makassar, Tanah-Bugis, norra delen:
Menado, nordöstligaste delen: Minahassa), den
till storleken tredje af malajiska arkipelagens
öar, mellan 1° 45’ n. br. och 5° 37’ s. br. samt
118° 49’ och 125° 5’ ö. lgd, skiljes i v. af
Makassarsundet från Borneo, i s. genom Flores-
eller Sunda-sjön från de små Sundaöarna, i ö. genom
Molukksjön från Molukkerna, och omgifves i n. af
Celebessjön. Areal 179,416 kvkm. (utom omgifvande
öar, se Celebes-gruppen). Folkmängd omkr. l,25
mill. inv. ön, hvars egendomliga form blifvit jämförd
med en sjöstjärnas, består af fyra landtungor, af
hvilka en sträcker sig mot s., en mot s. ö., en mot
n. ö. och den fjärde först mot n., sedan krökande
sig åt ö. och n. ö. Dessa landtungor åtskiljas af
tre djupa hafsvikar: Tomini- eller Gorontaloviken
mellan de båda nordöstliga, Tomori- (Tomaiki- l.
Tolo-)viken mellan den sydöstliga och den östliga,
samt Boni-(l. Seva-)viken mellan den sydöstliga och
den södra landtungan. Halföarna genomdragas af fyra
bergryggar, af hvilka den nordöstra sannolikt är en
fortsättning af Nya Guineas berg och den norra öfver
Sangigruppen står i nära förbindelse med Filippinerna,
medan de båda södra halföarnas berg hänvisa till
Sundaöarnas bergsbåge. Den östra halfön har på både
norra och södra stranden granit och diorit; i dess
västra del ligger Takalekadjokedjan med en passhöjd af
1,725 m. Denna kedja böjer sig åt s. ö. och öfvergår
till den sydöstra halfön, hvars södra och sydöstra
delar äro så godt som alldeles okända. Äfven själfva
kärnan af C. är föga bekant. Bergen
synas där, som mestadels på halföarna, utgöras af
granit, paleozoiska skiffrar och sandsten, den senare
starkt veckad. Tertiära och kvartära bildningar fylla
dalarna och bilda kusttrakterna. Den norra halfön
är i sin östliga del rik på vulkaniska bergarter;
där träffas också en rad verksamma vulkaner (Kalabat
2,030 m., Sudara 1,373 m., Tonkoko 975 m.). På den
södra halfön ligger öns, såvidt man vet, högsta
berg, Latimodjong (3,300 m.); där träffas äfven
två vulkaner, Bantaeng l. Lompo-Battang (3,075
m.) och Bovonglangi (2,300 m.). C. har stora
mineraltillgångar. Koppar förekommer flerstädes;
invånarna i norr bearbeta den till olika saker. Tenn
finnes, dock ej i riklig mängd; detsamma gäller om
järn. Äfven guld är sällsynt. Däremot finnas i norra
delen oerhörda mängder svafvel och norr om Makassar
goda brunkol. - Klimatet är trots det ekvatoriala
läget icke tryckande, enär hettan modereras dels
af höjden öfver hafvet, dels genom öns inskurna
kuster. På södra kusten blåser sydöstmonsunen med
vackert, torrt väder från maj till oktober, därefter
nordvästmonsunen med regn, på norra kusten under
de förra månaderna den regnrika sydyästmonsunen,
under de senare nordöstpassaden. - Växtvärlden är i
hufvudsak lik de andra Sundaöarnas (jfr Borneo),
men företer dock delvis äfven släktskap med
Molukkernas; så t. ex. växer här muskotträdet
(Myristica moschata). Skogarna äro rika på
palmer, bland hvilka märkas solfjäderspalmen
(Corypha Gebanga), betelpalmen (Areca catechu)
och sagopalmen (Metroxylon Rumphii och Metroxylon
Sagus
). Jämte dessa bilda dvärg- och rottingpalmer
(Calamus Rotang), cykadeer, pandaneer och bamburör
karakteristiska skogsbestånd. Aurantiaceer förekomma
rikligt; Ficus-släktet uppträder i många arter. Här
växer ock det som byggnadsämne viktiga tekträdet
(Tectona grandis). Af egentliga kulturväxter må
nämnas ris, majs, kaffe, kakao, indigo, manihot,
banan, sockerrör och utmärkt tobak. - Djurvärlden
hör närmast till den australiska regionen, om än
ön också har ostindiska arter och sålunda bildar
ett öfvergångsland mellan dessa båda faunor. Till
australiska djurslag höra pungdjursläktet
Phalangista eller Cuscus, till asiatiska apor,
kattdjur och hjortar. Karakteristiska djur äro för
C. hjortsvinet (Babirussa alfurus), en buffelart
(Anoa depressicornis), vildsvinet (Sus celebensis)
och en svart babian (Cynopithecus niger). Fåglarna
stå närmare Asiens än Australiens. Vid kusterna fångas
trepang (Holothuria). - Wallace kallar C. för jordens
i faunistiskt afseende intressantaste ö.

Befolkningen är, med undantag af smärre grupper
européer och kineser, hufvudsakligen af malajisk
stam. Som urinvånare har man antagit alfurerna
(se d. o.), men de båda forskarna Sarasin hafva
nyligen i det inre C. påträffat en förr obekant,
i skogarna lefvande ras, som snarare torde tillhöra
öns äldsta befolkning. Af malajiska stammar äro
de viktigaste makassarerna i sydvästra delen,
omkr. 320,000, och bugi eller bugineserna i sydöstra
delen, omkr. 680,000. Genom blandning mellan dem och
senare invandrade malajer ha badsjo eller oranglaut
uppstått. De båda förra folken hafva bildat en mängd
stater och antagit islam, medan badsjo äro hedningar.

Politiska och ekonomiska förhållanden. C. upptäcktes
1512 af portugiserna, hvilka 1525 anlade ett fort i
Makassar, men omkr.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:27:07 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0749.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free