Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cederträ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1600 måste vika för holländarna, som 1607 slogo
sig ned vid Tomoriviken, sedan i Makassar och genom
ett fördrag (1660) med fursten öfver denna del af
ön blefvo erkända herrar i denna ort. Sedermera
hafva de genom många krig, särskildt 1819-25,
1856 och 1859, befäst sitt välde, så att de nu äro
obestridda herrar åtminstone öfver kusterna. I det
inre och ofta helt nära kusten bestå fortfarande
nästan oafhängiga malajiska småriken, och på de båda
östra halföarna äfvensom i öns centrum äro dessa
alldeles oberoende. Det holländska väldet har mycket
bidragit till ordning och utveckling inom det område,
där holländarna haft något att säga. Särskildt har,
sedan kaffeodlingen 1822 där infördes, den norra delen
gått framåt. Administrativt delas ön i tre delar:
1) Guvernementet C. med underlydande, omfattande den
södra och västra delen samt begränsad af en linje från
Tomoriviken åt väster till midten af ön och därifrån
till Kap Kandi på norra kusten; hit höra också
öarna Saleijer, Boeton, Woena, Kabaëna o. a. jämte
Soembawa och västra delen af Flores, inalles 128,478
kvkm. med 1,448,800 inv. (1895), hvaraf komma på de
omedelbara besittningarna 6,778 kvkm. och 377,262
inv., på skyddsstater och oafhängiga stater 121,700
kvkm. och 1,071,538 inv. Hufvudstad är Makassar,
21,399 inv. (1900). 2) Residentskapet Menado,
bestående af norra och en del af den nordöstra
halfön samt öarna i Tominiviken, Sangi- och
Talaut-öarna, med 57,436 kvkm. och omkr. 549,200
inv. (1895), hvaraf kommo på afdelningen Minahassa
7,119 kvkm. och 301,329 inv. samt på afdelningen
Gorontalo 50,317 kvkm. och 247,800 inv. I Minahassa
är en stor del af befolkningen kristen. Hufvudstad
är Menado, 8,996 inv. (1895). 3) Residentskapet
Temate, som bl. a. omfattar en del af östra C.,
Banggaiöarna (3,216 kvkm., 9,000 inv.) och Soela-öarna
(5,529 kvkm., 6,730 inv.), som tillsammans utgöra
32,000 kvkm. med omkr. 30,000 inv. De viktigaste
handelsstäderna på C. äro Makassar, Menado och
Kerna. - De viktigaste utförselvarorna äro kaffe,
kokosolja och kokosnötter, ris, muskotnötter,
bomull, kakao och guano. Införseln utgöres mest af
bomullstyger samt andra europeiska och kinesiska
artiklar.
Litt.: P. och F. Sarasin, "Reiseberichte aus
C." (i Zeitschr. für erdkunde, 1894-96), "Über
die geologische geschichte der insel C." (1901),
"Entwurf einer geographisch-geologischen beschreibung
der insel C." (s. å.) och "Reisen in C." (2 bd 1905),
Rücking, "Beiträge zur geologie von C." (Petermanns
mitt. 1899), och Graafland, "Die Minahassa"
(Haarlem 1898), samt Koorders "Verslag eener
botanische dienstreis door de Minahassa" (1897-99),
F. och E. Rinne, "Kasana, Kámari. Eine Celebesfahrt"
(1900), och Richter, "Unsere gegenwärtige kenntnis der
ethnographie von C." (1905). J- F- N.
Celebesgruppen, ögrupp i malajiska arkipelagen,
omfattande utom hufvudön Celebes (179,416
kvkm.) Peleng- eller Banggai-arkipelagen (3,216
kvkm.), Togianöarna (844 kvkm.), öarna i sydöst (9,582
kvkm.), bland hvilka Boeton (4,226 kvkm.) och Woena
(2,910 kvkm.) äro de största, vidare öarna i sydväst
(899 kvkm.), öarna vid Minahassa (200 kvkm.) och
Sangigruppen (1,056 kvkm.) m. m., tillsammans
196,428 kvkm., eller, om Soela-öarna medräknas,
201,957 kvkm. Hufvudön upptager alltså mer än hälften
af hela ögruppen. Hela invånarantalet är omkr. 2 mill.,
däraf på Celebes 1,25 mill.
J. F. N.
Celebessjön, ett af de s. k. medelhafven uti den
malajiska arkipelagen, mellan Celebes, Borneo,
Sulu-öarna, Mindanao och Sangi-öarna. Dess största
djup är icke mindre än 5,111 m.
Celebrera (fr. célébrer), fira, prisa.
Celebritet (fr. célébrité, af lat. celeber,
namnkunnig), berömdhet, frejdad person.
Celemin, sp., ett föråldradt spanskt spannmålsmått,
= l almud = 1/12 fanega; ett i spanskamerikanska länder
ännu brukligt åkermått, = 1/12 "fanega de tierra".
Celenterater, zool. Se Cœlenterata.
Célérifère [-far], fr. Se Velociped.
Celesia [t j e-], Emmanuele, italiensk
historiker, f. 1821, d. 1899, deltog i 1848-49
års revolutionsstrider samt blef advokat i Genova
och sedermera professor i italiensk litteratur
vid därvarande universitet. Bland hans skrifter
märkas Storia della rivoluzione di Genova (1848-49)
och Storia della letteratura in Italia nei secoli
barbari (2 bd, 1882-83).
Celestin, påfvar. Se Celestinus.
Celestina, märklig gammal spansk tragikomedi eller
roman. Se Rojas.
Celestiner. Se Celestin-orden.
Celestln-eremiternas orden. Se Minoriter.
Celestin-orden, två 1294 af Peter af Murrhone
(se Celestinus V) stiftade munkföreningar, den ena
inom franciskanorden, den andra och viktigare inom
benediktinorden. Ordensmedlemmarna, celestinerna,
bära en hvit klädnad med svart hätta och skapular
samt en järngördel närmast kroppen. De sysselsätta
sig med handarbeten. F. n. finnas celestiner endast
i Italien och till ett ringa antal.
 |
| Celestin-munk |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
