- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1439-1440

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Censur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ledamot af riksdagens andra kammare för Söderhamn och
där slutit sig till liberala samlingspartiet. –
Som författare har C. uppträdt med vittra bidrag
till "Sånger och berättelser af sju signaturer"
(1865), Spartiani vita Hadriani (i Uppsala univ:s
årsskrift, 1870), Den romerska kejsartiden (i
"Illustrerad verldshistoria", 1875), Romas kristna
katakomber
(1881), Illustrerad handbok i romersk
fornkunskap
(1881-91), Julianus affällingen (1884),
Från Hellas och kvanten (1888), Romas ruiner (1889),
Grekernas och romarnas mytologi (1897; utarb. efter
Seemanns plan), Olympia och de olympiska spelen (1903)
m. m. Hans populärvetenskapliga arbeten ega betydande
förtjänster med hänsyn till både forskning och
liffull stil. För spridande af kännedom om antikens
lif har han ytterligare verkat genom öfversättningar
af "Valda tal af Cicero" (3 bd, 1871-83), "Greklands
och Roms litteratur i urval och öfversättning" (1883)
och Schuchhardts "Schliemanns upptäckter" (1891);
från ny grekiskan har han öfversatt G. Drosinis’
"Amaryllis" (1887) och "Hafssånger". C. är en
spirituell talare samt har hållit mycket besökta
föreläsningar i klassisk arkeologi och antik historia
i flera svenska städer.

2. Anders Fredrik C., den föregåendes syssling,
militär, artilleritekniker, f. 17 mars 1845 i Malmö,
blef 1864 underlöjtnant, 1871 löjtnant och 1875
kapten vid Göta artilleriregemente, var 1873-78
lärare vid krigshögskolan och 1878-85 vid artilleri-
och ingenjörhögskolan, 1870-84 artilleristabsofficer
och därunder 1877-84 konstruktionsofficer. Han
blef 1889 major vid Vaxholms artillerikår, 1893
öfverstelöjtnant och t. f. chef för Karlskrona
artillerikår samt kommendant å befästningarna vid
Karlskrona, 1894 öfverste och chef för sistnämnda
artillerikår, 1901 generalmajor samt 1902 chef
för det nybildade kustartilleriet. Han blef 1884
ledamot af Krigsvetenskapsakademien och 1894 af
örlogsmannasällskapet samt 1901 hedersledamot i
nämnda sällskap. - Som militär organisatör hade
C. inlagt stora förtjänster såväl vid uppsättningen af
Karlskrona artillerikår som vid nyorganisationen af
det svenska kustartilleriet. C. har äfven fulländat
Fabian Wredes arbeten på den inre ballistikens
område och gjort dem tillämpliga för moderna
artilleripjäser och krutslag. Resultaten af hans
artillerivetenskapliga undersökningar föreligga i
ett arbete med titeln Inre ballistisk räknemetod för
Nobelkrut
(1902-03). Som artilleriteknisk rådgifvare
hos aktiebolaget Bofors-Gullspång har C. därjämte
i icke ringa grad bidragit till Boforsverkens stora
framsteg under de senaste decennierna.
E. N.

Centesimal (mlat. centesimalis, af lat. centum,
hundra), delad i hundra delar. Ordet begagnas i flera
sammansättningar; centesimal-skala, -termometer, -
alkoholometer m. fl., d. v. s. en skala,
en termometer, en alkoholometer o. s. v., på hvilka
afståndet mellan fundamentalpunkterna är indeladt i
100 delar. – Centesimal-våg är en för
vägning af mycket tunga föremål afsedd bryggvåg,
å hvilken de använda vikterna äro endast 1/100 så
tunga som lasten, hvilken skall vägas.

Centesimo [tjentesimå], it. (af lat. centesimus,
den hundrade), italienskt skiljemynt (af brons), =
1/100 lira = omkr. 0,7 öre. Jfr Centavo.

Centetes, zool. Se Borstigelkottar.

Centetidæ, zool., borstigelkottar (se d. o.).

Centetinæ, zool., en underfamilj af borstigelkottarna (se d. o.).

Centgardes [säga’rd], Les, fr., hundramannagardet,
en lifvakt hos de franske konungarna från Ludvig XI
till Ludvig XV, bildades 1474 af ett hundra adelsmän
och upplöstes 1727. Napoleon III återupprättade
1854 kåren, hvilken utgjorde en skvadron, erhöll
sitt manskap från gardeskavalleriet och 1856 ökades
till 200 man. Med kejsardömets fall upplöstes kåren.
C. O. N.

Centgrefve. Se Centena.

Centiar (fr. centiare, af lat. centum, hundra, och
ar, se d. o.), ytmått, = 1/100 ar. Centiar är ett
ovanligt uttryck i st. f. kvadratmeter (fr. mètre
carré
). Jfr Metersystemet.

Centibar, fys. och meteor. Se Bar.

Centigram (af lat. centum, hundra, och gram, se
d. o.), förkortadt c g., en vikt, = 1/100 gram = 10
milligram = 0,235 korn = 0,21 ass = 0,162 gram. Jfr
Metersystemet.

Centiliter (af lat. centum, hundra, och liter, se
d. o.), förkortadt c l., ett rymdmått, = 1/100 liter =
1/10 deciliter = 0,38 kubiktum. Jfr Metersystemet.

Centimaner (af lat. centum, hundra, och manus,
hand). Se Hekatoncheirer.

Centime [säti’m], fr. (af lat. centum, hundra),
franskt skiljemynt (i Frankrike och Schweiz af brons,
i Belgien af koppar), = 1/100 franc = omkr. 0,7
öre. Förkortas i plur. till c:es, c t s. Jfr Cent,
Centavo, Centesimo och Centimo.

Centimeter (af lat. centum, hundra, och
grek. metron, mått), förkortadt cm., ett längdmått,
= 1/100 meter = 1/10 decimeter = 10 millimeter =
3,37 decimallinjer. Jfr Metersystemet.

Centimo, spanskt skiljemynt (af brons), = 1/100
peseta = l centime = omkr. 0,7 öre,

Centinaio [tjentina’jå], it. (af lat. centum,
hundra), italiensk centnervikt, nu c. metrico = 100
kg., förr af olika storlek i olika städer och stater,
i Rom 33,9, i Toscana 33,95, i Ancona 32,96 kg.

Cent-jours, Les [lä sa jor], "de hundra dagarna",
Napoleon I:s regering från 20 mars till 28 juni
1815. Se Hundra dagarna.

Centlivre [sent-live], Susannah, engelsk
skådespelerska och författarinna, f. 1667,
d. 1723. Hon var tre gånger gift. 1700 skref hon
sin första pjäs, The perjured husband, hvars
framgång förmådde henne att gå in vid teatern. Hennes
dramatiska alster (utg. 1761 och 1872) ega liflig
handling samt komik, men äro svaga i språkbehandling
och karaktärsteckning samt sakna all anständighet.

Centner (af lat. centenarius, som innefattar hundra),
förkortadt ctr, en i flera länder förr gängse stor
handelsvikt, som i regeln utgjorde 100 skålpund (så
i Skandinavien, Finland, Polen, Österrike-Ungern och
Bajern; däremot i andra delar af Tyskland 110-116
skålpund) och numera eger laglig giltighet endast
i Danmark. På grund af skålpundets olika storlek i
olika länder var ock centnern olika. I Sverige var
den = 42,5 kg. Den tyska "tull-centnern" (af år 1840),
liksom äfven den schweiziska och den danska centnern,
motsvarade 50 kg. = 117,6 svenska skålpund. I England
och Förenta staterna kallas centnern hundredweight

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0782.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free