Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cento ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som har till ungefärliga gränslinjer i n. 50:e
breddgraden, i n. v. Altai och Tian-sjan-bergen,
i ö. Chin-gan-bergen och deras fortsättning i
kinesiska prov. Sjan-si samt bergen i Sz-tsjvan
och östra Tibet, i s. Himalaya och Vachanbergen,
i v. Turkestan. Richthofen definierar C. såsom "det
sammanhängande kontinentala området för de gamla
afloppslösa vattenbäckena" och sätter som dess
gränser i s. södra kanten af Tibet, i n. Altai, i
v. vattendelaren på Pamir och i ö. Ghinganbergen. Men
härigenom skulle en stor del af Tibet icke anses
höra till C., hvilket synes väl oegentligt. Till
C. höra alltså områdena Pamir, Hanhai och Tibet,
hvilkas naturförhållanden skildrats under art. Asien
(sp. 158–160). – Ryska Central-Asien är, enligt den
nuvarande administrativa indelningen af ryska området
i Asien, den politiska beteckningen för provinserna
Akmolinsk, Fergana, Uralsk, Samarkand, Semipalatinsk,
Semiretsjensk, Syr-darja, Turgai och Transkaspiska
provinsen, inalles 3,551,308 kvkm. 7,721,684
inv. (1897).
J. F. N.
Centralbangård kallas inom ett större trafiksamhälle
den hufvudbangård, genom hvilken de från tillslutande
banor inlöpande järnvägslinjerna sammanbindas och
hvarest dessa linjers persontrafik inom samhället
gemensamt ombesörjes. Sådana bangårdar finnas i
Stockholm, Köln, Frankfurt a. M., Basel, Milano
m. fl. st. I de största metropolerna åter intaga
de särskilda bangårdarna, hvilka där i allmänhet
hafva terminus-form (se Bangård), en jämngod
ställning hvar för sina anslutningslinjer, hvadan
begreppet centralbangård i fråga om dem bortfaller.
H. L.
Centralbatterisystem, ett system för
telefonanläggningar, enligt hvilket behöfliga
strömkällor äro koncentrerade i centralstationen,
så att respektive abonnentapparater blifva befriade
från sådana. Se Centralstation.
Centralbyggnad, en sådan byggnad, hvars olika delar
eller partier gruppera sig likformigt omkring
en vertikal axel, och hvars plan utvecklar sig
från en medelpunkt, till skillnad från sådana
byggnader i hvilka en bestämd längdriktning är
förhärskande. En centralbyggnad kan hafva en
i hufvudsak kvadratisk, polygonal, rund, kors-
eller stjärnformig plan. - Vissa byggnader hafva
sedan äldsta tider på grund af sitt ändamål oftast
erhållit en central anläggning, såsom grafbyggnader
(pyramider), grafkyrkor (med sarkofager i midten),
dopkyrkor (med bassängen i midten). Såsom exempel
på korsforrniga centralbyggnader må anföras
korskyrkor med lika armar (t. ex. Adolf Fredriks
kyrka i Stockholm). En del moderna cellfängelser äro
uppförda såsom centralbyggnader i stjärnform med
flera än 4 armar utstrålande från en central hall.
I. G-. C.
Centralbyrån, Statistiska. Se Statistiska
centralbyrån.
Central criminal court [se’ntral krftninel k§/t],
eng., brottmålsdomstol i London, vid hvilken
rannsakas och dömes rörande förbrytelser af svårare
art, begångna inom London. Domstolen kallas i dagligt
tal, efter namnet på gatan, vid hvilken den ligger,
the Old Bailey.
Centralcylinder, bot., kallas de inre af öfverhud och
bark omgifna väfnaderna i de högre växternas rötter
och unga stammar. Den består af a) ytterst pericykeln
l. perikambiet, ett eller två
cell-lager, från hvilka alla rotgrenar och flertalet
rotskott leda sitt upphof. Innanför detta ligger b)
en krets af kärl- och silrörsknippen, förenade af
en parenkymatisk väfnad. Dessa knippen äro radialt
sträckta mot rotens centrum och alternera med
hvarandra. Anläggningen af nya element inom dem
fortskrider inåt, hvarför de äldsta kärlen ligga
ytterst, de yngsta och största innerst. I regel
intages centralcylinderns centrala del af c) en
märg af långsträckta parenkymceller. I den unga stammen
utgöres centralcylindern af en parenkymatisk väfnad
med anlagen till kärlknippena. G. A. (H. Hn.)
Centralelden. Enligt pythagoréerna var solljuset
endast reflexen af en s. k. centraleld, omkring
hvilken såväl jorden som en af dem antagen "motjord"
(grek. antichthon) rörde sig på 24 timmar. Både
centralelden och motjorden bortskymdes af marken och
voro följaktligen osynliga för oss. - Man finner samma
benämning i senare tider använd för den i jordens
inre befintliga glödande massan, hvars tillvaro
anses ådagalagd genom den mot djupet tilltagande
temperaturen i jordskorpan och genom de vulkaniska
företeelserna. R.R.*
Centralfängelse. Se Fängelse.
Centralförbundet för socialt arbete (C. S. A.), en
år 1903 bildad sammanslutning af socialt arbetande
föreningar i Stockholm, Göteborg och andra delar af
riket. Förutom samarbete mellan dessa föreningar afser
förbundets verksamhet att inom olika samhällslager
väcka intresse för och sprida kunskap om sociala
spörsmål samt därigenom verka för lösandet af viktiga
samhällsfrågor. "Verksamheten bedrifves förnämligast
genom 1) den sociala upplysningsbyrån och biblioteket,
2) föreläsningar och diskussioner i aktuella, sociala
och kommunala ämnen, 3) utgifvandet af skrifter och
4) sociala utställningar. Upplysningsbyrån meddelar
afgiftsfritt upplysningar angående exempelvis
bostadsfrågan, kooperation, samhällshygien,
arbetarskydd, själfhjälpsverksamhet,
emigrationsfrågan, jordfrågan m. m., hvarjämte
den ger upplysningar om och råd vid anordnandet
af sociala och filantropiska företag samt lämnar
litteraturanvisningar för sociala studier. Biblioteket
är afgiftsfritt öppet för allmänheten. Det förfogar
öfver ett urval in- och utländsk social litteratur och
ett stort antal tidskrifter, sociala och kommunala
uppslagsböcker, riksdags- och kommunaltryck, en
afdelning för registreradt tidningsurklipp i sociala
ämnen m. m. Vid sidan af den sociala upplysningsbyrån
är en afdelning för rättshjälp åt obemedlade
inrättad, hvilken handhafves af medlemmar af Sveriges
advokatsamfund. Föreläsningsverksamheten omfattar
anordnande af föredragsserier i kommunala ämnen,
sociala föredrag för ungdom och uthyrning af föredrag
till föreningar i landsorten. Bland de skrifter
förbundet utgifver märkes serien "Fattigvård och
folkförsäkring", i hvilken redogöres för resultaten
af den verksamhet, som förbundets 1905-06 arbetande
fattigvårdskommitté utöfvat. Vidare utsändas artiklar
till landsortstidningar samt utgifvas broschyrer och
"meddelanden". Den sociala utställningen omfattar:
folkbildning, samhällshygien, arbetarbostäder och
egna hem, arbetsstatistik, nykterhetsfrågan, sociala
föreningars verksamhet o. s. v. - C. S. A. står i
förbindelse med de sociala upplysningsinstituten
i Paris, New York, London, Berlin, Amsterdam och
Köpenhamn, med hvilka skrifter och upplysningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
