Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ceratites ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cerebration (af lat. cerebrum, hjärna) kallas
stundom i psykologien den omedvetna hjärnverksamhet,
hvarigenom en del psykologer söka förklara de fakta,
hvilka andra tolka såsom yttringar af ett omedvetet
själslif. Så t. ex. antages, att det är genom en
sådan omedveten cerebration, som ofta en minnesbild,
som vi förgäfves sökt afsiktligt erinra oss, sedan,
när vi tänka på något helt annat, bringas att dyka
upp i medvetandet. S-e.
Cerebrin (af lat. cerebrum. hjärna), en af
de cerebrosider, som kunna framställas ur
hjärnans protagon. Den bildar ett hvitt,
icke kristalliniskt pulver, olösligt i eter
och kall alkohol, lösligt i kokande alkohol. Vid
upphettning smälter cerebrin och sönderdelas därvid.
S. J-n.
Cerebrosider (af lat. cerebrum, hjärna), gemensamt
namn på sådana kväfvehaltiga, men fosforfria ämnen,
hvilka erhållas genom försiktig behandling med
alkalier af protagon (se d. o.) och hvilka utmärkas
däraf att de vid inverkan af utspädda syror klyfvas
under bildande af reducerande kolhydrat (galaktos)
och vid kraftig oxidation gifva upphof till fettsyror
med hög kolhalt (stearinsyra o. s. v.). Cerebrosider
eller kanske rättare ämnen, ur hvilka sådana kunna
framställas, förekomma i hjärnan och märghaltiga
nervtrådar, men äfven i varceller o. s. v.
S. J-n.
Cerebrospinalmeningit, patol. Se
Hjärnsjukdomar.
Cerebrospinalsystem, anat., systemet af de hos
vertebrerade djur befintliga, i ett sammanhang
stående nervösa delar, som bilda hjärna (cerebrum)
och ryggmärg (medulla spinalis) samt de från dem
utgående nerverna.
Cerebrospinalvätska. Hjärnans (lat. cerebrum)
ventriklar, subdural- och subarachnoidealrummen samt
ryggmärgens (lat. medulla spinalis) centralkanal
innehålla en vattenklar, färglös, svagt alkalisk
vätska, som väl närmast är att betrakta såsom ett
slags sekret. Den koagulerar icke och är mycket
fattig på fasta beståndsdelar. Under patologiska
förhållanden kan ägghvitehalten ökas, utan att
dock på långt när komma upp till den vanliga
lymfans. Cerebrospinalvätskans fysiologiska
betydelse är antagligen att söka däruti att
densamma genom förmedlandet af samband mellan
hjärnans och ryggmärgens håligheter underlättar
hjärnsubstansens eftergiflighet vid ökadt tryck
på hjärnan till följd af ökad blodtillförsel.
S. J-n.
Cerebrum (lat.), hjärna. - C. abdominale, bukhjärna.
Ceredisium, förr namn på staden Céret.
Cerefolium, bot. Se Hundloka och Körfvel.
Ceremoni (lat. cærimonia 1. ceremonia,
fr. cérémonie), yttre formalitet af symbolisk
beskaffenhet; vedertaget bruk vid högtidliga
tillfällen, högtidlighet; öfverdrifven höflighet,
krus. - Ceremonibal. Se Bal.
Ceremoniallagen. Se Judendom.
Ceremonibild, framställning inom bildkonstens
område af en ceremoni eller högtidlighet, såsom en
uppvaktning, en hyllning med eller utan frambärande
af gåfvor, en presentation, en invigning e. d. Det
gäller här mera att återgifva en gruppering af
figurer, såvidt möjligt i kostym- och porträttrogen
framställning och försatta i en lämplig
omgifning, än en liffull, spännande handling. Gränserna
till besläktade arter af den historiska konsten
äro högst sväfvande. - Ceremonibilder förekomma under
alla konstperioder, från faraonernas och de persiske
storkonungarnas tider fram till de stora krönings-
och paradframställningarna i våra dagar. Äfven inom
det religiösa måleriet förekommer ett stort antal
framställningar, som egentligen äro att anse som
ceremonibilder, t. ex. "Konungarnas tillbedjan", de
s. k. "Heliga samtalen" (sacre conversazioni) m. fl.
Ceremoniel, sammanfattningen af de formaliteter,
som skola iakttagas vid en högtidlighet; föreskrift
om sådana formaliteter.
Ceremonimästare, person (företrädesvis hofämbetsman),
som har att öfvervaka, att ceremoniel behörigen
iakttagas.
Ceremoniös (fr. cérémonieux), kruserlig, stel.
Cereoli (lat.), farm., cylindriska stafvar eller
koniska tappar af någon mjuk medikamentös massa,
ofta sammansatt af kakaofett, glycerinlim e. d.,
hvari verksamma läkemedel anbragts. De äro afsedda
att införas i slemhinnekanaler eller fistelgångar,
för att där småningom smälta och låta det inblandade
läkemedlet antingen verka lokalt eller uppsugas
och framkalla någon allmänverkan på organismen.
C. G. S.
Cereopsis, zool Se Kappgåsen.
Ceres, rom. myt., sädens eller åkerbrukets
gudinna. Föreställningen om henne och hennes
kult sammansmälte så tidigt med dyrkan af
den grekiska Demeter, att man svårligen kan
urskilja hvad som tillhörde det äldre och inhemska
betraktelsesättet. Det tyckes emellertid, som om
C. företrädesvis varit en plebejisk gudomlighet,
dyrkad tillsammans med Liber och Libera, hvilka
man sedan sammanblandade med Dionysos och
Persefone. År 496 f. Kr. utlofvades under
en hungersnöd ett tempel åt C., och det byggdes
vid foten af Aventinus, intill rännarbanan, samt
invigdes tre år därefter. De plebejiske edilerna hade
befattning med Ceres’ tempel - där deras uppsikt
öfver tillförseln af lifsmedel stod i samband med
åkerbruksgudinnans tjänst -, och plebejernas arkiv
tyckes hafva förvarats där. Den förnämsta festen
till C:s’ ära (cerealia) firades i april, bl. a. med
lekar i rännarbanan, anordnade af edilerna, och andra
högtidligheter. Man anställde offer af svin, och
plebejerna höllo måltider, vid hvilka de bekransade
sig med blommor. Vid samma tillfällen brukade man ock
kasta födoämnen, särskildt fruktbarhetens symbol,
nötter, ut bland folkmassan. Äfven vid skördetiden
firades till C:s’ ära en fest med offer, framför
allt af förstlingen af skörden. Jfr Demeter.
R. Tdh.
Ceres, astron., en af de mellan Mars och Jupiter
belägna småplaneterna och den första, som upptäcktes
(l jan. 1801, af Piazzi i Palermo).
Ceres, hufvudort i Bokkeveld (se d. o.).
Ceresin (af lat. cera, vax) 1. Mineralvax, en
vaxliknande substans, som erhålles ur mineralet
ozokerit (bergvax) genom upphettning med svafvelsyra
och produktens blekning. Ceresin förekommer i handeln
med alla nyanser mellan gult och hvitt och har en
betydande teknisk användning såsom surrogat för
vax vid appretering af väfnader, boning af golf och
möbler, vaxning af papper för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
