Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ceratites ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inpackning af icke luftbeständiga ämnen,
vidare som tillsats till stearin- eller
vaxmassan Tid ljusfabrikation m. m.
G. H-r.
Ceresio [t j e-], Lago C., it., Luganosjön.
Ceresole [tje-], Ceresuola l. Cerisoles, by i den
italienska prov. Cuneo (Piemonte). 11 (14?) april
1544 besegrade fransmännen där en österrikisk-spansk
här. Detta var den sista drabbningen under krigen
mellan Karl V och Frans I.
Cerespulver, ett af dansken J. L. Jensen
uppfunnet pulver, hufvudsakligast bestående
af svafvel-kalium. Upplöst i vatten,
användes det vid behandling af sotigt
utsäde, för att sotsvampen skall förstöras.
G. L-m.
Ceresuola [t j e-]. Se Ceresole.
Céret [-ra], i medeltiden Ceredisium,
arrondissemangshufvudstad i franska
depart. Pyrenées-orientales, nära floden Tech. 3,049
inv. (1901). Där sammanträdde år 1660 spanska och
franska befullmäktigade för att reglera gränsen
mellan Spanien och Frankrike på grund af Pyreneiska
freden.
Ceretaner, namn på ett folk, som fordom bodde
i Cerdagne.
Cereus Haw., bot., växtsläkte af fam. Cactaceæ. Det
innefattar mer än 100 arter, af hvilka de flesta
växa i Mexico. Stammen är utdragen på längden,
antingen upprätt och pelarlik eller klängande samt
fårad eller kantig. Blommorna äro oftast stora och
praktfulla, hvarför många bland arterna odlas som
prydnadsväxter i växthus och boningsrum. Främst
bland dessa arter må nämnas C. grandiflorus Mill.,
nattens drottning, från Västindien, med hänsyn
till blommans storlek, skönhet och vällukt en af
de yppersta bland alla kaktusväxter. Dess blommor
äro ända till 23 cm. breda samt hafva guldgula
foderblad och snöhvita kronblad. De öppna sig på
kvällen och sluta sig vid soluppgången; under denna
tid sprida de en härlig vaniljlukt. Hvarje blomma
varar endast en natt. - Allmänt odlade arter äro
C. flagelliformis Mill., paradisormen, som har smala,
trinda, hängande grenar, och C. speciosissimus DC,
som har stammen och grenarna upprättstående, tre-
eller fyrkantiga, försedda med starka tornar, samt
skarlakansröda, i midten blåvioletta blommor och
hvita ståndare. Störst bland alla kaktusväxter
blir C. giganteus Engelm., jättekaktusen. Dess
stam uppnår en höjd af ända till 20 m., har en
diameter af ända till 9 cm. samt är upprätt, rak,
med endast få, upprätta grenar. Jättekaktusen växer
i skoglösa, ofruktbara klipptrakter i sydöstra
Kalifornien och ger åt landskapet en högst
egendomlig, dyster prägel. Frukterna, som till
smak och form likna fikon, utgöra ett mycket viktigt
näringsmedel för innebyggarna i de trakter, där växten
förekommer. Jättekaktusens tillväxt försiggår ytterst
långsamt; man förmodar, att de största exemplaren äro
flera hundra år gamla. Äfven andra arters frukter
äro synnerligen välsmakande, hvarför dessa arter
(t. ex. C. triangularis Haw., C. Thurberi Engelm. och
C. pruinosus S. Dyck) ofta odlas i hemlandet
och annorstädes i varmare länder. Jfr Cactaceæ.
Ldt. (G. L-m.)
Cerevisia l. Cervisia lat.), öl.
Cerezo, Mateo de, spansk figurmålare, f. 1635 i
Búrgos, d. 1675 i Madrid, var lärjunge af Carreno,
om hvilken han ibland påminner, ehuru
han oftare erinrar om Murillo och van Dyck. Hans
favoritämnen äro Magdalena och Madonna in gloria,
bägge framställda vekt och extatiskt. I Madrids
museum äro hans förnämsta verk: Marias himmelsfärd och
S:ta Katarinas förmälning. Bland hans altartaflor i
Madrid prisas i synnerhet Kristus med lärjungarna i
Emaus (i klostret Recoletos’ refektorium). Utanför
Spanien märkes den förtjusande, ofta afbildade
täflan Barnets skyddsängel (i Darmstadts museum).
C. R. N. (O. G-g.)
Cerignola [tjerinjåla], stad i italienska prov. Foggia
(Apulien). 34,195 inv. (1901). Biskopssäte; stenbrott,
oljepressning och åkerbruksskola. Spanjorerna under
Gonsalvo af Córdoba segrade där 28 april 1503 öfver
fransmännen under hertigen af Nemours, hvarefter
konungariket Neapel kom under spanska väldet.
Cerigo [tje-]. Se Kythera.
Cerin. 1. Miner. Ett svart mineral, en artförändring
af ortit. Träffas tillsammans med cerit vid Bastnäs
i Västmanland.
2. Kem. Den i alkohol lösliga
delen af bivax (oren cerotinsyra).
P. T. C.*
Cerinthe L., Vaxblomma, bot., växtsläkte
af fam. Borraginaceæ. Det innefattar ett
fåtal glatta örter från mellersta Europa och
Medelhafsområdet. Blommorna äro gula, ofta
purpurfläckiga. Några arter odlas stundom som
prydnadsväxter i trädgårdar, t. ex. C. major L. och
C. minor L., som växa vilda i södra Europa. Båda
användes förr mot ögoninflammation (Herba
Cerinthes). Ldt. (G. L-m.)
Cerinthus (grek. KrJQivftog), en representant för
den första form af gnosticism, den judaiserande,
som sökte indraga kristendomen i tidens allmänna
religionssynkretism. C., som möjligen var en egyptisk
jude, lärde vid början af 2:a årh. i Mindre Asien
den gnostiska läran om världens skapelse genom en
från Gud skild makt samt att Jesus var Josefs son,
med hvilken den högsta gudomsmakten varit förenad från
dopet till korsfästelsen. Hans förnämste motståndare
var aposteln (enligt andra presbytern) Johannes i
Efesos, och berättelsen om deras möte i ett badhus
är väl trovärdig (meddelad af Polykarpos). Som
den förste kände gnostikern blef C. föremål för
särskild afsky, och när senare alogerna förde
sin kamp mot de johanneiska skrifterna med deras
logoslära, betecknade de alla dessa skrifter som C:s
verk. Se Zahn, "Gesch. des neut. kanons" (1889-92).
Hj. H-t.
 |
| Ceriopora uva. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
