Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1-2 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cestius, romerskt släktnamn - Cestodes, zool. Se Binnikemask - Cestrum L., bot - Cestus l. Caestus - Cesur l,Caesur - Cetacea (Cetaceer), zool. Se Hvaldjur. - Cetaceum, se Hvalraf. - Cete, zool. Se Hvaldjur. - Ceteris paribus. - Ceterum censeo (lat). Se Cato,sp 1300. - Cetewayo. Konung över Sululandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

NORDISK FAMILJEBOK

KONVERSATIONSLEXIKON

REALENCYKLOPEDI

Cestius, romerskt släktnamn. Åt C. Cestius,
romersk riddare, hvars död sannolikt inträffade 43
f. Kr., upprättade arfvingarna en minnesvård i form af
en hög pyramid. Denna, den s. k. Cestius’ pyramid,
finnes ännu i behåll nära intill Porta S. Paolo i Rom.
Man kan ännu se spår af målningar å tak och väggar.
Enligt en gissning
halva bildstoder af C. varit uppresta
i de båda hörnen «t vägeji till Ostia.

Cestius-pyramiden.

K. Tdh.

Cestodes, zool. Se Binnikemask.

Cestrum L., bot., växtsläkte af fam. Solanacæ,
innefattande buskar eller träd i tropiska
Amerika. Några arter med röda eller gula
blommor (Habrothamnus) odlas ofta i växthus,
andra hafva i hemlandet medicinsk användning.
G. L-m.

Cestus l. Cæstus (lat.), remmar af läder,
delvis försedda med bly eller metallinfattning. I
forntiden lindade man vid knytnäfvekamp dessa remmar
om händer och handleder, så att de bildade ett slags
stridshandskar. Jfr Boxning. B. Tdh.

Cesur l. Cæsur (lat. cæsura, inskärning, af
cædere, skära), metr., versafskärning. l vidsträckt
mening förstås därmed hvarje i det inre af en vers
förekommande ordslut. Flertalet af dessa s. k. cesurer
är dock rent tillfälligt och af ingen betydelse för
versbyggnaden. I inskränktare mening förstår man med
cesur det i vissa längre versmått på bestämdt ställe
afsiktligt anbragta ordslut, hvilket har till ändamål
dels att vid versens uppläsande bereda en behöflig
hvilopunkt, dels äfven att åskådliggöra versens
rytmiska sammansättning. Cesuren kan hafva sin plats
antingen inuti en versfot eller vid dess slut. Det
förra är fallet t. ex. i den daktyliska hexametern,
där cesur regelmässigt förekommer i tredje eller
fjärde foten, det senare i alexandrinen, där en
efter tredje jamben inträdande cesur delar versen
i två lika stora hälfter. Sistnämnda slag af cesur
kallas äfven diæresis. Man gör ock skillnad
mellan manlig cesur, som inträder efter stark eller
betonad taktdel, vanligen kallad arsis, och kvinnlig
cesur, efter svag, obetonad, taktdel (thesis).
A. M. A.

Cetacea (Cetacéer), zool. Se Hvaldjur.

Cetaceum, zool. Se Hvalraf.

Cete, zool. Se Hvaldjur.

Ceteris paribus (lat.), om allt för öfrigt
är lika, under i öfrigt lika förhållanden.

Ceterum censeo (lat.). Se Cato, sp. 1300.

Cetewayo [ketjo>ä’jå~ii], konung öfver Sululandet, var
son till den mäktige sulu-konungeo Panda (Mpanda),
började redan 1856 konspirera mot sin fader och
lyckades småningom tillvälla sig högsta makten som ett
slags medregent åt Panda till dennes död, 1873. C.,
som därefter högtidligen kröntes i närvaro af den
brittiske infödingskommissarien Shepstone, började
snart hvälf-a vidtomfattande eröfringsplaner såväl
mot Natal som mot boerrepubliken
Transvaal. Hans militära förberedelser möttes
därför af Storbritanniens "high commissioner"
i Syd-Afrika, sir H. Bartle Frere, med ett skarpt
ultimatum (dec. 1878), innefattande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>