Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 13-14 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chabas. Francois. - Chabasit, miner. Se Zeolitgruppen. - Chabaud-Latour, Francois Ernest Henri. - Chabir (Kabir), arab., karavanförare. - Chablais. - Chablais-alperna. Se Alperna, sp.698. - Chables. Les. Se Bagnes. - Chablis. - Chablon. Se Sjablon. - Chaboras, biflod till Eufrat. Se Chabur. - Chabot. - Chabrias, berömd atensk fältherre - Chabrier, Alexis Emanuel - Chabrus - Chabur - Chacabuco, stad i sydamerikanska republiken Chile, - Chachapoyas, stad i peruanska prov, Amazonas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

du règne de Séti I (1856), Mémoire sur l’inscription
d’Ibsamboul (1859), Le papyrus magique Harris
(1861), Mélanges égyptologiques (1862—73, i 3
serier), Études sur l’antiquité historique d’après
les sources égyptiennes et les monuments réputés
préhistoriques (1872; 2:a uppl. 1873) samt Voyage
d’un égyptien en Syrie, en Palestine et Phénicie
etc. (1866), det sistnämnda arbetet utgifvet af
C. i förening med den berömde engelske egyptologen
C. W. Goodwin och utgörande en omfattande analys
af papyrus Anastasi n:o 1 i British museum. Den af
C. utgifna tidskriften L’égyptologie hade blott två
årgångar (1876—78). C. afled i Versailles 17 maj
1882. Hans biografi har på svenska behandlats i
Liebleins "Det gamla Egypten i dess skrift" (1877).
K. P. (-st -son.)

Chabasit, miner. Se Zeolit-gruppen.

Chabaud-Latour [ʃabå̄-latōr], François Ernest Henri, baron de C.,
fransk general, f. 1804, blef 1827 kapten, deltog 1830
i expeditionen till Alger och sedermera i arbetet
med Paris’ befästande samt blef 1853 brigad- och
1857 divisionsgeneral. Under Paris’ belägring (1871)
var han befälhafvare öfver genitrupperna. 1837—48
var han medlem af deputeradekammaren, där han
understödde regeringen, och 1871 valdes han till
ledamot af nationalförsamlingen, där han tillhörde
högra centern. Från juli 1874 till början af 1875 var
han inrikesminister, blef 1877 senator på lifstid och
afled 1885. 1873 var han ledamot i den kommission,
som hade att döma öfver Bazaine.

Chabir (Kabir), arab., karavananförare.

Chablais [ʃablǟ], it. Sciablese, landskap i Savojen,
motsv. nuv. franska arrondissemanget Thonon,
i depart. Haute-Savoie, i norr gränsande
till Genèvesjön. 820 kvkm. 62,211 inv. (1901).

Chablais-alperna [ʃablǟ-]. Se Alperna,
sp. 698.

Chables [ʃabl], Les. Se Bagnes.

Chablis [ʃablī], stad i franska depart. Yonne
(Bourgogne). 2,266 inv. (1901). Berömdt för sitt
utmärkta hvita bourgognevin (vin de C.). 841 stod
där ett slag mellan Ludvig den frommes tre söner,
kejsar Lothar å ena sidan samt Karl den skallige
och Ludvig den tyske å den andra. Slaget har
äfven namn efter Fontenay.

Chablon. Se Sjablon.

Chaboras, biflod till Eufrat. Se Chabur.


Chabot [ʃabå̄], François, fransk revolutionsman,
f. 1759 i S:t Geniez-d’Olt (dep. Aveyron), var
först kapucinermunk och blef generalvikarie hos
den konstitutionelle biskop Grégoire i Blois. Han
anslöt sig till revolutionen, aflade munkkåpan och
gifte sig med systern till en österrikisk bankir.
1791 invald i lagstiftande församlingen och
1792 i konventet, utmärkte han sig för sitt nit
att angifva aristokrater samt predika uppror
och våldsamhet. Han var en af de verksammaste
medlemmarna af cordelierklubben, där han
kallades "den rasande munken".
Partinamnen "montagnarder" och "sansculotter" lära
hafva C. till upphofsman. Det var på hans förslag,
som Notre-dame förvandlades till ett tempel för
förnuftskulten. Hans egennytta och oredlighet
gåfvo Robespierre anledning att anklaga honom inför
konventet, som dömde honom tillsammans med hans vänner
dantonisterna till döden, hvarefter han giljotinerades
5 april 1794. 1792 utgaf han Journal populaire,
ou le catéchisme des sansculottes (12 häften).

Chabrias (grek. Χαβϱίας, lat. Chabrias), berömd atensk
fältherre i 4:e årh. f. Kr., vann härförarrykte
under korintiska kriget, då han 388 slog spartanerna
vid Egina. Under de följande åren kämpade han mot
perserna, mot hvilka han 387 understödde Euagoras af
Cypern, och 385 egyptierna. Sedan Aten slutit sig till
det genom Pelopidas befriade Tebe, skickades C. 378
med 5,000 man mot de under Agesilaos’ befäl i Beotien
inbrytande spartanerna. Atenarna voro till antalet
underlägsna, men afskräckte fienden från att anfalla,
därigenom att de, enligt en af C. uppfunnen anordning,
i en fast ställning mottogo honom med orubbligt lugn,
"med skölden mot knä och framsträckt lans". I en sådan
ställning afbildades C. själf, när hans landsmän
sedermera reste hans bildstod. 376 förstörde han
spartanernas flotta vid Naxos. När Aten öfvergått från
den tebanska alliansen till en spartansk, försvarade
C. Korint (368) mot tebanerna. 361 deltog han,
tillsammans med sin forne motståndare Agesilaos, i ett
koalitionskrig mot perserna och förde därvid befälet
på egyptiern Tachos’ flotta. I bundsförvantskriget
357 fick han jämte Chares öfverbefälet öfver Atens
flotta, men stupade s. å. vid ett djärft angrepp på
Chios’ hamn.

Chabrier [ʃabriē], Alexis Emmanuel, fransk kompositör,
f. 1841, d. 1894, var tjänsteman i inrikesministeriet
i Paris, men studerade tillika musik och blef
kördirektor vid Lamoureux-konserterna. Han debuterade
1877 med operetten L’étoile och skref sedan flera
operor, bland hvilka den berömdaste blef Gwendoline
(1886). Efter hans död uppfördes Briséis (1898). Han
utgaf äfven åtskilliga pianostycken och en spansk
rapsodi.
A. L.

Chabrus [-brōs; af hebr. chabrusa, förening, bolag],
en omkr. 1870, under valstriderna mellan tyskar och
tjecher, af tjechiska kapitalister bildad förening
till inköp af bömiska jordegendomar för att genom
godsens samlande på tjechernas händer bereda dessa
öfvervikt vid valen till bömiska landtdagen. Men
tyskarna följde snart föredömet och lyckades, på
grund af ymnigare kapitaltillgång, få i sin ego en
ännu större godsmassa samt på detta sätt skaffa sig
pluralitet vid valen.

Chabur, biflod fr. v. till Eufrat, med hvilken den
förenar sig vid Abu Seraj i Mesopotamien. Den hette
i forntiden Chaboras (Aborras), Araxes (hos Xenofon)
och Kebar (bland hebréerna). Vid dess strand hade
Hesekiel sina profetiska syner. Denna flod utgjorde
länge gränsen för det romerska väldet.

Chacabuco [tʃakabūko], stad i sydamerikanska
republiken Chile, 81 km. n. ö. om Santiago. San
Martin, general i republiken Buenos Aires’ tjänst,
vann där 12 febr. 1817 öfver spanjorerna en seger,
som medförde Chiles befrielse.

Chachapoyas [tʃatʃapå’jas], stad i peruanska
prov. Amazonas, vid Tunguragua, en biflod till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>