- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
15-16

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chachapoyas, stad i peruanska prov, Amazonas, - Chaco - Chaconne - Chacornac, Jean - Chacot - Chacun a son gout - Chadidsja, Muhammeds första hustru. - Chadwick, sir Edwin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Marañon, på 2,323 m. höjd. Biskopssäte, vacker
domkyrka, prästseminarium. Omkr. 5,000 inv.

Chaco [tja’kå]. 1. El gran chaco, "det
stora jaktområdet", sammanfattande benämning på
de stora slätterna i Syd-Amerika, mellan 19° och 29°
s. br., Paraguayfloden i ö. och Anderna i v., ett
område, hvars areal anslås till 537,000 kvkm., däraf
325,000 anses tillhöra Argentina, 120,000 Bolivia
och 92,000 Paraguay. Med en medelhöjd af 300 m.
sänker det sig från n. v., där de högre Llanos de
Chiquitos begränsa detsamma, mot s. ö. till de
sydliga Pampas, från hvilka det skiljes af floden Salado.
Norra delen är en med stora träsk och grunda sjöar
betäckt, under regntiden vida omkring öfversvämmad
slätt, medan i mellersta och södra delen de
högre sträckorna mellan floderna Pilcomayo och
Bermejo, Llanos de Manzo, bestå dels af gräsmarker,
dels af torra, sandiga ökentrakter, som knappast hafva
någon annan vegetation än kaktus- och tistelväxter.
Men längs floderna och inom deras öfversvämningsområde
utvecklar växtligheten en utomordentlig
yppighet. Klimatet företer stora och hastigt inträdande
växlingar: maximum om sommaren 45°, minimum
om vintern 9° C. För jordbruk lämpar sig landet
mindre, men däremot förträffligt för bokapsskötsel.
Det bebos, företrädesvis vid flodstränderna, af 30-40
tusen ännu tämligen vilda indianer af olika stammar;
på senare tid hafva i stigande antal europeiska
kolonister slagit sig ned där. C. indelas i C.
boreal
(n. om Pilcomayo), C. central (mellan
Pilcomayo och Bermejo) och C. austral, af hvilka
det första tillhör Bolivia och Paraguay, de båda
senare Argentina. Om man undantager några jesuitmissioner, var C. ända
till senaste tid ett obestridt jaktområde för flera
indianstammar, hvilka ej sällan blefvo farliga
för de dit framträngande kolonisterna. Dessa slogo
sig merendels ned vid floderna, och till deras skydd
anlade argentinska regeringen en rad mindre fort. Den
argentinska delen af C. tillhör till största delen
de båda territorierna Formosa och Chaco, hvilka
bildades 1884. Jfr en uppsats af J. Graham Kerr i
"Scottish geographical journal" 1892 samt C. Lindman,
"Några bilder från den sydamerikanska vildmarken
El gran Chaco" (Ymer 1899), och E. Nordenskiöld,
"Resa i gränstrakterna mellan Bolivia och Argentina"
(Ymer 1902).

2. Territorium i norra delen af republiken
Argentina. 136,600 kvkm. 13,400 inv. (1903). Det
skiljes från territoriet Formosa i n. ö. genom
floderna Teuco och Bermejo, omgifves i v. af
staterna Salta och Santiago del Estero och i
s. af Santa Fé. I ö. bildar floden Paraguay gräns
mot den liknämnda republiken och Parana mot den
argentinska staten Corrientes. C. är uteslutande ett
slättland, upptagande största delen af C. austral
(se ofvan). Territoriet skyddas genom en mängd fort
utmed Teuco och Bermejo från anfall af indianerna
norrifrån. Förvaltningens säte är kolonien Resistencia
(med omkr. 1,200 inv.), som har järnvägsförbindelse
med det närbelägna Corrientes. Landet, af hvilket
endast en ytterst ringa del är odlad, producerar
hufvudsakligen majs och sockerrör. Boskapsskötseln
är i rask tillväxt. C. indelas i fem departement.

Chaconne [jakå’n], fr., urspr. en italiensk eller
spansk dans, som upptogs i den äldre franska
operan och äfven användes som själfständigt
instrumentalstycke, i hvilket fall man vanligen
gjordo en rad
variationer ofvanför en ständigt upprepad
"basso ostinato". En särskildt berömd
chaconne finnes i J. S. Bachs D-moll-sonat
för violonsolo. Jfr Ciaccona.
A. L.

Chacornac [ja-], Jean, fransk astronom, f, 1823,
d. 1873, var till 1854 anställd vid observatoriet i
Marseille och kom sedan till kejserliga observatoriet
i Paris, där han vistades till 1863. Han upptäckte sex
mindre planeter: Phocæa (1853), Polyhymnia (1854),
Circe (1855), Leda (1856), Lætitia (s. å.) och
Elpis (1860), samt utgaf särdeles detaljerade
stjärnkartor, en stor mängd astronomiska iakttagelser
och astronomisk-fotografiska planscher. Bland hans
skrifter må nämnas Atlas des annales de l’observatoire
impérial de Paris
(1860-63).

Chacot [jakå], fr., ett slags soldathatt. Se Sjakå.

Chacun à son goût l. Chacun a son goût [jakö’ a så
gö], fr., "hvar och en efter sin smak" 1. "hvar och
en har sin smak".

Chadidsja, Muhammeds första hustru. Se Muhammed.

Chadwick [tjäMoik], sir Edwin, engelsk ämbetsman
och social reformator, f. 1800, d. 1890. Efter att
ha utbildat sig till advokat, blef han medhjälpare
åt Bentham (se d. o.) och fortfor därmed till dennes
död, 1832. S. å. utnämndes han till biträdande medlem
och året därpå till ordinarie medlem i kommittén
för reformering af hela den engelska fattigvården,
och det var i hufvudsak hans idéer, som kommo till
uttryck i kommitténs betänkande och i 1834 års
ännu gällande fattiglag, en af de betydelsefullaste
faktorerna i Englands sociala utveckling under 19:e
årh. (jfr Arbetshus). Han mottog därefter platsen
som sekreterare i det centrala ämbetsverk (poor law
commission
), som 1834 upprättades för fattigvården och
hade största förtjänsten af de förändringar, som nu
företogos och som framkallade häftig ovilja på många
håll. Småningom uppstod emellertid spänning mellan
C. och verkets egentlige medlemmar, hvilka ej lika
strängt som han höllo på den nya lagens grundsatser,
och till sist blef ämbetsverket upphäfdt (1847). -
Redan 1833 hade C. blifvit medlem af en kommitté
rörande barnarbetet i fabrikerna och lyckades i
dess betänkande få fastslagna två ytterst viktiga
principer, som sedan alltmera vunnit insteg,
nämligen tillsättandet af statsinspektörer för
arbetarskydd och skoltvång för barn i fabrikerna (se
Fabrikslagstiftning). Hufvuddelen af C:s lifsgärning
egnades åt den offentliga hälsovården; han kom redan
tidigt till den öfvertygelsen, att befolkningens
lifslängd i ofantlig grad kunde förändras, om man
ändrade de faktorer, som bestämde hälsoförhållandena
("the sanitary idea"). 1838 lyckades han därför
få antagen en lag om registrering af dödsfall och
dödsorsaker och skapade därmed förutsättningen
för hela sundhetsstatistiken och en god del af
befolkningsstatistiken i England. 1848-54 tillhörde
han det nya centrala ämbetsverket för hälsovården
(board of health). Dessutom var han den synlige eller
osynlige upphofsmannen till och ledaren af en hel rad
uppseendeväckande och viktiga undersökningar angående
hälsoförhållandena i London (1839 och 1847), England
(1839-42 o. 1844), engelska armén i Krimkriget och
Indien (1858 o. 1871) samt begrafningsförhållandena
i städerna (1843); ur


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free